Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har beskrivit upplevelser av negativ särbehandling och stigmatisering i vårdmötet. Sjuksköterskans del i mötet med patienten är att se hela människan och arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Denna litteraturöversikt bygger på totalt 13 originalartiklar. Både av kvalitativ och kvantitativ design. Det genomfördes en innehållsanalys av de kvalitativa studierna enligt Graneheim och Lundman (2003) som utmynnade i kategorier. En datareduktionstabell upprättades för de kvantitativa studierna. Analysen utmynnade i fyra kategorier: att utgå från tidigare erfarenheter, känna osäkerhet, att möta oförutsägbarhet och vårdorganisationens betydelse. Resultat: Kunskapsbrist fanns hos sjuksköterskorna kring psykisk ohälsa. Detta visade sig i osäkerhet och rädsla i mötet med patienten. Tidigare erfarenheter hade en påverkan på attityden till patienten med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna upplevde även en bristande arbetsmiljö, där den somatiska miljön inte var anpassad samt att brister i organisationen fanns. Diskussion: Sjuksköterskornas kunskapsbrist går att koppla till osäkerheten och rädslan som uppkommer vid mötet med patienten med psykisk ohälsa. Kunskapsbristen har sin början redan i sjuksköterskeutbildningen. Upplevelsen av att patienter med psykisk ohälsa var tidskrävande och svåra att nå i kommunikationen ledde till att patienten undveks. Detta beteende ökar stigmatisering och den negativa känslan hos patienten. Slutsats: Det krävs förbättrad utbildning i psykisk ohälsa för allmänsjuksköterskor för att minska den osäkerhet som finns. Vårdmiljön behöver förändras för att patienter med psykisk ohälsa ska kunna mötas och vårdas på lika villkor som alla andra. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund Psykisk ohälsa och suicid är ett stort folkhälsoproblem globalt. Det finns förebyggande insatser mot suicid och i det arbetet har sjuksköterskan en stor roll.​​ Syfte Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors erfarenheter av möten med suicidnära patienter.​ Metod ​​ Litteraturöversikt grundad på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes. Artiklarna analyserades genom Fribergs analysmodell.​ Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det saknas utbildning och kunskap om psykisk ohälsa och suicid. Det fanns organisatoriska brister som avsaknad av verktyg, riktlinjer och tid. Sjuksköterskorna poängterade vikten av samarbete mellan och utanför professionen. Attityder mot suicid var generellt negativa men mer positiva hos de sjuksköterskorna med mer arbetserfarenhet.​ Sammanfattning Sammanfattningsvis visade resultatet på flertalet hinder som i vissa fall gjorde att sjuksköterskorna inte kunde ge patienterna den omvårdnad de hade behövt. Resultatet diskuterades med fokus på huvudområdena kunskap, erfarenhet och organisatoriska brister som framkom efter kategoriseringen av artiklarnas innehåll.​ / Background Mental illness and suicide are huge public health problems worldwide. There are preventive actions against suicide and nurses have an important role​. Aim The aim was to describe the general nurses' experiences of meetings with suicidal patients.​ Method ​​Literature review based on nine scientific articles. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. The articles were analyzed using Friberg‘s model.​ Results The nurses' experiences were that there was a lack of education and knowledge about mental illness and suicide. There was organizational deficiency such as a lack of tools, guidelines and time. The nurses pointed out the importance of coordination within and      between the disciplines. Attitudes towards suicide were generally negative but slightly more positive amongst the more experienced nurses.​ Summary In conclusion, the result shows that there exist several obstacles which in some cases made the nurses provide insufficient psychiatric care. The result was discussed with a focus on the main areas contained knowledge, experience and organizational deficiencies that emerged from the articles.​

Denna studies syfte och mål är att få en inblick och nå en djup förståelse för hur unga män med icke nordeuropeisk kulturell tillhörighet handskas med sina utmaningar. Syftet är att förstå hur kulturell stigmatisering, förväntningar och maskulina normer påverkar deras kamp med den egna psykiska ohälsan. I och med att denna studie fokuserar på människors upplevelse av ett fenomen så är den valda metodansatsen den hermeneutiska metodansatsen. För att nå studiens syfte insamlades material genom semistrukturerade intervjuer med deltagare om deras psykiska ohälsa i relation till deras kulturella bakgrund och känslan av skam över den egna psykiska ohälsan. Den valda teorin för studien utspelar sig inom tre aspekter, känslan av skam, det sociala samspelet samt beteendemönster påverkat av omgivningen. Studiens resultat är framtaget med hjälp av insamlade data från de semistrukturerade intervjuerna och det teoretiska ramverket, som sammanflätats med varandra. Resultatet i denna studien påvisar att unga män som har en kulturell bakgrund där psykisk ohälsa är stigmatiserat upplever förväntningar från två håll. Delvis den kulturella stigmatiseringen som förväntar sig att de inte ska väcka skam hos de själva eller familjen, därav förväntas de vara tysta. Vidare så upplever dessa mäns förväntningar från resten av samhället i hur de ska hantera sin psykiska ohälsa genom att visa sig icke sårbara, detta påvisas bero på maskulinitetens förväntningar som genomsyrar samhället oavsett kulturell dominans. Resultatet ger även en tydlig inblick i vikten av studiens ämne och att män som urvalsgrupp i relation till fenomenet psykisk ohälsa är ett viktigt ämne att forska vidare om. / <p>.</p>

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper. Intervjuerna har tolkats genom meningskategorisering. I vårt arbete har vi utgått från Antonovskys teorier om salutogenes och känslan av sammanhang (KASAM).Resultatet av undersökningen visar att barn och pedagoger inte ser på psykisk ohälsa på samma sätt. Både barn och pedagoger anser dock att trygghet är en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa. Barnen anser också att en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa är att man inte är ensam, medan pedagogerna betonar vuxenstöd.

Sjuksköterskan på den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, däribland patienter med psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk ohälsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL. Resultatet visade generellt positiva uppfattningar i sjuksköterskors möte med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskornas erfarenhet var att brister i organisationen och dess resurser, såsom tidsbrist och en otillfredsställande miljö, påverkade mötet mellan sjuksköterskor och patienter med psykisk ohälsa. Kunskapsbrister sågs samt en önskan om fortbildning. Frustration var en vanligt förekommande känsla bland sjuksköterskorna på akutmottagningarna. Slutsatsen var att ökad kunskap och tillfredsställande förändringar i organisationen, kan vara två av de viktigaste bitarna, för att öka sjuksköterskans positiva inställning till patienten med psykisk ohälsa. / The nurse at a somatic emergency department is in daily contact with most categories of patients, including patients with mental illness. The aim of this study was to examine how nurses in somatic emergency departments perceive the meeting with patients with mental illness. Two questions were formulated according to the aim: Which different experiences and perceptions are there? Which factors influence nurses´ attitudes towards patients with mental illness? The method was a semi- systematic literature review elaborated by Goodman´s seven steps. The study was based on ten scientific articles, derived by searching in the databases PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results showed generally positive perceptions of nurses´ encounter with patients with mental illness. Nurses’ experience was that deficiencies in the organization and its resources, such as lack of time and an unsatisfied environment, affected the encounter between nurses and patients with mental illness. Lack of knowledge was seen and a wish for further training. Frustration was a common feeling among the nurses in the emergency departments. The conclusion was that increased knowledge and favorable changes in the organization, may be two of the most important pieces, to increase nurse´s positive attitude towards patients with mental illness.

Mental health problems among young people - causes and actionsResults from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health.

Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig en god hälsa. / The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding recovery for individuals suffering from mental illness by professionals perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time, empowerment and self-determination, social relationships and support from others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as important for each individual to find their strength and need for a changed situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar. Denna patientgrupp upplever hur attityder, stigmatisering och bristande kunskap påverkar deras somatiska vård. För sjuksköterskor inom den somatiska vården kan det bli en utmaning att vårda dessa patienter, till följd av bristande kunskap, rädsla och fördomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande motpatienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Åtta originalartiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys och SBU:s granskningsmall. Resultat: De tre kategorierna som identifierades var ”Bristande resurser” med tillhavande underkategorier ”Behov av större insatser för behandling av mental-somatisk multisjukhet” och ”Kommunikation och vårdrelation förbättrar behandlingsmöjligheterna”, ”Kunskap och erfarenhet” med underkategorier ”Bristande kunskap och psykisk ohälsa” och ”Yrkeserfarenhet kan påverka sjuksköterskornas attityd” samt ”Stigmatisering” med tillhavande underkategori “Förutfattade meningar och psykisk ohälsa” Slutsats: Studien påvisar utmaningar inom somatisk vård, där sjuksköterskor ofta känner sig obekväma i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor redogör för bristande kunskap och kompetens, känslor av rädsla och obehag, samt brist på resurser. Slutsatsen finns det ett tydligt behov av förbättrad utbildning och stöd för sjuksköterskor inom somatisk vård för att bättre kunna möta behoven hos denna patientgrupp.

I Sverige har det skett en ökning av psykisk ohälsa de senaste åren. Psykisk ohälsa påverkar flera aspekter i den drabbades liv, såsom deras personlighet, känsloliv och närstående. Den sistnämnda aspekten är en stor del av människans vardag då vår vardag ofta utspelar sig i sociala sammanhang. Därför kan anhöriga, särskilt föräldrar, vara en viktig del vid vård av barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa. Studiens resultat inkluderade upplevelsen av att barnet förändrades och relationen försämrades, att känna ansvar och maktlöshet samt att bli dömd av andra och sig själv. Barnets förändring ledde i sig till att relationen försämrades så föräldrarna inte längre kände igen sina barn. Föräldrarna beskrev en känsla av maktlöshet inför bland annat ohälsan, vården och framtiden. Föräldrarna beskrev också hur de dömde sig själva, men också hur andra gjorde det. Kunskap om hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa upplever sin situation kan vara användbar oavsett vilken verksamhet sjuksköterskor arbetar på. Därför kan resultatet av denna studie, tillsammans med ytterligare forskning inom området, bidra till minskad stigmatisering, bättre stöd och hjälp samt ett individualiserat omhändertagande av föräldrar till barn med psykisk ohälsa.

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna &amp; Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och analysera. Examensarbetet bidrar med handfasta tips kring hur man systematiskt kan arbeta hälsofrämjande genom att belysa olika metoder och tillvägagångssätt som används i skolans verksamhet. Vidare synliggörs hur elevens egna tankar om sin hälsa tas tillvaro i elevhälsoarbetet och på vilket sätt denna kunskap bidrar till att förbättra elevers psykiska hälsa, samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet används och tillämpas i elevhälsans arbete.