Studiens övergripande syfte är "Att ur ett livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?" Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa. Intervjuerna var semistrukturerade och livsloppsorienterade för att fånga livets sammansatta dynamik och upplevelsen av att leva ett långt liv med psykisk ohälsa. De viktigaste resultaten pekade på en mycket stark identifikation mellan sjukdom och person som också format intervjupersonernas berättelser om och upplevelser av det levda livet. Det blev också tydligt att ett långt liv med psykisk ohälsa påverkar livets helhet. / The aim of this study is: "From a course of life perspective describe and analyse elderly’s experiences and tales about psychological ill-health and how that is influencing the aging". The original question formulations were: "How does elderly people experience aging with psychological ill-health?" and "How can psychological ill-health among elders be understood trough a live course perspective?". During the study a third question arose as an analytical result from the study material. "Which strategies does these people use to cope with their lives with psychological ill-health?". Six persons between the age of 65 to 85 where interviewed about their subjective experience about living with psychological ill-health. The interviews where semi-structured and course of live oriented to catch life’s compound dynamics and the experience to live a long live with psychological ill-health. The most important result in the study shows that there is a very strong identification between illness and the person that formed the interviewee’s story about their experience of the life lived. It also became clear that a life with psychological ill-health has a life embracing meaning.

Studiens syfte är att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer professionella kan identifiera hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar att fara illa i mycket större utsträckning än barn som inte har föräldrar med psykisk ohälsa. Vidare är det av stor vikt att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som finns hos barnen för att kunna skapa bättre förutsättningar för dem. För att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras intervjuades professionella då de besitter erfarenhet och kompetens att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete möter barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval med inslag av strategiskt urval samt ett snöbollsurval. De semistrukturerade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och de teman som identifierades var: konsekvenser av en bristande omsorg, betydelsen av trygga relationer och vikten av andra sammanhang. Studiens resultat visar att det finns flera utmärkande risk- och skyddsfaktorer hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Intervjupersonerna identifierade stora risker med att barnen inte får tillräckligt med omsorg vilket kan resultera i att barnen behöver ta mycket ansvar, att deras hälsa påverkas och att relationen mellan barn och förälder med psykisk ohälsa drabbas. En betydelsefull skyddsfaktor som identifierades var att barnen har trygga relationer till andra vuxna och jämnåriga, och i de fall där sådana relationer saknades sågs det som en stor riskfaktor. Att barnen har möjlighet att vistas i andra sammanhang utanför sin hemmiljö urskildes vidare som en skyddsfaktor. De teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera studiens resultat är resiliens och känslan av sammanhang. Teorierna möjliggjorde vidare en djupare förståelse för hur barnens uppväxtvillkor påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos de utsatta barnen, vilket kan vara av nytta för professionella som möter barnen inom olika arenor. Denna kunskap är vidare väsentlig för att kunna utveckla det förebyggande och förbättrande arbetet med uppväxtvillkoren för barn med en förälder som har psykisk ohälsa.

Varje dag insjuknar kvinnor i bröstcancer och det är många av oss som känner någon eller har någon i vår närhet som har drabbats. Att få ett cancerbesked innebär för många kvinnor en psykisk påfrestning. Detta gör det viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper och att kunna identifiera den eventuella psykiska ohälsan hos de drabbade kvinnorna för att kunna minska det psykiska lidandet. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykisk ohälsa hos unga kvinnor med bröstcancer. En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar användes för att svara mot studiens syfte. Av artiklarna så var åtta kvalitativa och två var kvantitativa. I resultatet framkom det att bröstcancern var något som påverkade de unga kvinnorna känslomässigt under hela sjukdomsförloppet och som kvinnorna upplevde som mycket psykisk påfrestande. De upplevde även en förändrad kroppsuppfattning och att de förlorat sin kvinnlighet. Att kvinnorna inte fick de stöd som de behövde gjorde att de kände sig ensamma och isolerade. Kvinnorna upplevde även oro för framtiden med en rädsla för återfall, vilket orskade psykisk ohälsa. Som implikation för praktisk vårdverksamhet behövs det mer stöd och information för att minska den psykiska ohälsan hos unga kvinnor med bröstcancer och för att kunna utföra professionell och indidivanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande fenomen bland världens ungdomar. Det har visat sig vara fler flickor än pojkar som självskadar. Psykisk ohälsa är en individuell uppfattning och därmed svår att definiera men det resulterar ofta i ett stort personligt lidande där en ständig kamp mellan gott och ont, lust och lidande pågår inom människan. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och ett negativt bemötande har visats kunna förvärra ett självskadebeteende. Många med ett självskadebeteende har bemötts med kritik och känt skam över sitt beteende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa tonårsflickors upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet. Metod: Använd metod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två kategorier: Utsatt för övergrepp och Känslostormarnas våld med fyra underkategorier Konklusion: Studien visar att övergrepp och känslostormar var bakomliggande orsaker och att flickorna hade svårigheter att hantera detta på egen hand. Sjuksköterskans svårigheter att bemöta tonårsflickorna med självskadebeteende kan relateras till kunskapsbrist. Studiens syfte uppnåddes då tonårsflickornas upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet belysts i resultatet, vilket kan ge ökad förståelse för sjuksköterskor i framtida vårdmöten. / Background: Self-destructive behavior is a growing phenomenon amongst teenagers in the world. It has proven to be more girls than boys who self-harm. Psychological illness is an individual perception and thus difficult to define but often results in a great personal suffering, where a constant struggle between good and evil, desire and suffering is going on within the person. A nurse shall promote health and alleviate suffering, and a negative attitude has been shown to worsen the self-destructive behavior. Many of the people with a self-harm behavior has been met with criticism and felt ashamed of their behavior. Aim: The aim of his study was to shed light on teenage girls’ experience of underlying causes of the self-destructive behavior.  Method: The used method was a qualitative content analysis with an inductive approach.. Results: From the analysis of the data material emerged two categories emerged: The victim of abuse and the violence of emotional storms with four subcategories. Conclusion: The study shows that abuse and emotional storms were the underlying causes and that the girls had difficulties to handle this on their own. Nurses have difficulties to meet teenage girls with a self-destructive behavior related to their lack of knowledge. The study's aim was achieved when the teenage girls' experience of what is behind the self-harm was highlighted in the results which may increase understanding of nurses in future treatment sessions.

Bakgrund: 2014 anlände drygt 80.000 flyktingar till Sverige. Dessa individer kan ha varit med om traumatiska händelser vilket i sin tur kan ha bidragit till sämre psykisk hälsa i form av depression, posttraumatisk stressyndrom och psykos. Sjuksköterskor som möter flyktingar med psykisk ohälsa upplever olika svårigheter vid omvårdnad av flyktingar. För att sjuksköterskorna ska kunna optimera vården behövs större förståelse för deras upplevelser av denna patientgrupp med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser att vårda flyktingar med psykisk ohälsa. Metod: En studie med empirisk ansats i form av kvalitativa intervjuer med fem sjuksköterskor inom en psykiatrisk verksamhet. All data analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Det var flertalet olika upplevelser som synliggjordes i resultatet, vilka utmynnade i fem teman: "upplevelser att tillgodose flyktingars behov", "upplevelser av kompetensutveckling", "upplevelser av kulturkrock", "upplevelser av maktlöshet" samt "upplevelser av medlidande för flyktingen". Slutsats: Två av de fem dimensionerna av sjuksköterskors upplevelser är nya i förhållande till tidigare studiers fynd. Dessa upplevelser är maktlöshet och medlidande som är viktiga att beaktas i sjuksköterskors arbete inom psykiatrisk vård. Medlidandet hos sjuksköterskorna i studien bidrog till en ökad påfrestande belastning, både under och utanför arbetstid. Professionell handledning och utbildning är väsentliga för att underlätta sjuksköterskans vård av flyktingar med psykisk ohälsa. Fortsatt forskning: För att minimera upplevelse av exempelvis maktlöshet måste vidare forskning på nationell och internationell nivå på detta område utvecklas. Detta genom att undersöka på djupet vilka situationer som orsakar upplevelse av maktslöshet och medlidande hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. / Background: In 2014 about 80,000 refugees arrived to Sweden. Most of these individuals have experienced traumatic events, which contributed to mental illness, example of these diagnosis are depression, PTSD and psychosis. Registrered nurses who take care of this group of patients facing some difficulties in their caring. To optimize the caring there is a essential need of comprehensive for the nurse´s experiences of refugees with mental illness. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of registred nurses to care of refugees with mental illness. Method: A study with a empirical approach, qualitative interviews with five registrered nurses in a psychiatric clinic. All data were analysed through a content analysis. Results: The results demonstrated five different experiences of the nurses: "experiences of caring of the refugees, "experiences of the need of skills development", "experiences of culture clash", "experiences of powerless" and "experiences of compassion". Conclusion: Two of five dimensions of experiences are new compare to earlier studies´ approaches: experience of powerlessness and experiences of compassion among the nurses in psychiatric care. Compassion of the nurses contributed to a tension in their own mental health. A professional supervision by the employer is necessary to facilitate the nurses´ care of the refugees. Further research: To minimize the experiences, for example powerlessness, the research should exspand on national and international basis.

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

Employees who stay home from work because of mental illness are an increasing number in Sweden. One of the reasons may be the increasing demands on the employees. The purpose of this essay is to investigate the legal context about the employers responsibility with regard to rehabilitation, and also to investigate what happens, mentally and economically, with the employee on a sick leave. The responsibility is wide and the consequences are many. To fulfill the purpose the legal method have been used.   If an employee becomes ill, the employer is responsible to start a rehabilitation. If  the employee is unable to go back to the same work tasks as before, the employer must investigate whether the employee can be of any other use to the employer or not. To let an employee go due to his/her mental illness should only be done as a last resort.   The sick leave may have negative influences for the employee, one example is that the mental illness can be even worse. A sick leave can also involve an economic insecurity, therefore many employees work even if they are ill. / <p>1381</p>

Bakgrund: Hundterapi är ett relativt outforskat område, i dagsläget finns det en begränsad mängd med evidensbaserad forskning rörande vårdhundens effekter. Vårdhunden har många olika användningsområden inom sjukvården. Sjukdomar som demens och psykisk ohälsa är vida utbrett i världen och det syns en ökning av personer som drabbas av demens vilket kan kopplas till en ökad medellivslängd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdhundens effekter på välbefinnandet hos personer med kognitiv nedsättning samt att som metodologisk aspekt beskriva på vilket sätt hunden använts som oberoende variabel i studiernas interventioner. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där tio kvantitativa experimentella studier har granskats och sammanställts. Huvudresultat: Sammanställningen av studierna gav tre olika utfall, förbättrad effekt, försämrad effekt samt oförändrat utfall. Flera av studierna visade på att vårdhunden hade minskat deltagarnas depressiva symtom och deras nedstämdhet. Samtidigt syntes en ökad emotionell stabilitet samt en minskad ångest och aggressivitet hos deltagarna. De ingående studierna visade även en försämrad effekt av välbefinnandet och en ökning av dementa symptom vilket yttrade sig genom att deltagarna blev mindre adekvata och mer verbalt aggressiva, huruvida denna effekt berodde på vårdhunden framkom inte. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom det ur studierna att deltagarna fått klappa, leka, utfodra, promenera samt fått välja själva hur de spendera tiden med hunden. Slutsatser: Ur litteraturstudien framkom det förbättrade effekter på välbefinnandet hos deltagarna med kognitiva nedsättningar efter hundterapin, vilket framhåller hundens hälsofrämjande egenskaper. Vidare saknade stora delar av de ingående studierna statistisk signifikans och blev därför inte tillförlitliga. Det behövs därför mer evidensbaserad forskning för att kunna fastställa vårdhundens effekter inom området. / Background: Dog therapy is an unexplored area within the field of nursing, to date there´s a lack of evidence based research regarding the therapeutic effects of the dog in health-care. The therapy dog has a variety of areas in the healthcare which it can be used. Dementia and mental illness is a widely spread over the world and there is an increase in people diagnosed with the disorder, it´s thought to be related to increased average life expectancy. Aim: The aim of this literature-review was to describe the effects of the therapy dog on the wellbeing on patients with cognitive dysfunctions and as methodological aspect describe in which way the dog has been used as an independent variable in the interventions of the studies. Method: A descriptive literature-review where ten quantitative experimental studies has been reviewed and complied. Main result: The result of the included studies were summarized under three different outcomes, improved effect, degraded effect and unchanged effect. Several of the studies showed a decrease in the participant’s depressive symptoms, it was thought to be due to the effects of the dog. The participants showed an increased emotional stability and a reduced grade of anxiety as well as decreased aggressive behavior. The outcome of the included studies also showed a decreased tendency in the participant’s self-experience quality of life and an increased frequency of dementia symptoms, which were revealed as les adequateness and more verbally aggressive. Based on the methodological question the studies showed that the activities the participants did during the intervention were; pet the dog, play with the dog, feed it, take walks with the dog and they could choose individually what they wanted to do. Conclusion: The literature- review revealed that the therapy dog had a improved impact on the participants wellbeing after the intervention, compared to before the intervention. This emphasizes the dog´s health-promoting characteristics. Furthermore, the outcome of the literature- review shows that the result from the included studies lack statistical significance, therefore these results were not counted as reliable. The present review underlines the need for further evidence- based research regarding the health-promoting effects of the therapy dog.

Patienter ur normavvikande grupper blir drabbade av sjuksköterskors negativa attityder som ett resultat av bristande kunskap och fördomar från samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar attityder sjuksköterskor har i mötet med patienter ur normavvikande grupper. Föreliggande litteraturstudies resultat speglar övergripande betydelsen av kunskap och vikten av utbildning, arbetsmiljön samt könstillhörighet hos sjuksköterskor och baseras på 15 vetenskapliga artiklar utförda i olika länder. Artiklarna består av 12 med kvantitativ ansats, två från kvalitativ ansats och en av mixad metod. Resultatet är analyserat i olika steg där teman skapades och en djupare förståelse nåddes genom att sammanfatta och sammanställa resultatartiklarna i artikelöversikter. Sjuksköterskors negativa attityder kan medföra en sämre omvårdnad och ett dåligt bemötande vilket kan reduceras genom mer utbildning och genom att studera de bidragande faktorer för sjuksköterskors attityder kan det skapa en större förståelse och acceptans. Ytterligare forskning krävs för att kunna påverka de faktorer som leder till negativa attityder. / Patients who deviate from the norms of society will be affected by nurses' negative attitudes as a result of lack of knowledge and prejudice from society. The purpose of this study was to elucidate the factors that influence attitudes nurses have in meeting with patients from the norm deviant groups. This literature studies results reflect the overall importance of knowledge and the importance of education, work environment and gender of nurses and is based on 15 scientific articles conducted in different countries. Articles consisting of 12 from quantitative approach, two from qualitative approach and one from mixed method. The results are analyzed in different stages where themes were created and a deeper understanding reached by summarizing and compiling results in article overviews. Nurses’ negative attitudes can result in poorer care and a bad attitude, which can be reduced through more education and to find out the contributing factors for nurses' attitudes may create a greater understanding and acceptance. Further research is needed to influence the factors that lead to negative attitudes.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Ångestsyndrom drabbar cirka 25% av befolkningen och årligen begår cirka 1100 personer suicid. Ambulanssjuksköterska har en bred kompetens gällande somatiska åkommor men i grund- och specialistutbildningen läggs liten vikt på psykisk ohälsa. Detta kan medföra att patienter med psykisk ohälsa ej bedöms och vårdas optimalt. Sahlgrenska Universitetssjukhus genomförde 1 oktober – 31 december 2015 ett projekt, Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). Projektet innebar att en bedömningsbil, normalt enkelbemannad av en ambulanssjuksköterska, bemannades med en psykiatrisjuksköterska och en ambulanssjuksköterska. Psykiatrisjuksköterskan har triagerat patienterna med hjälp av psykRETTS och alla patienter inom projektet har sorterats utifrån symtom enigt Emergency Symtoms and Signs (ESS) och vitalparametrar. Denna enhet tilldelades ärenden där larmcentralen misstänkte att det förekom  psykisk ohälsa. Syftet var att beskriva de psykiatriuppdrag enheten larmades ut på utifrån patientkarakteristiska, symtom och diagnos samt beskriva omhändertagandet som gavs av PPRsjuksköterskan. Under studiens period bedömdes 91 patienter, 46% lämnades hemma, med eller utan hänvisning till annan vårdinstans, och 54% transporterades till slutenvården.  Det är en relativ ung population i denna patientgrupp och majoriteten av patienterna var kvinnor. Flertalet har haft kontakt med psykiatrin tidigare och hälften har en psykiatrisk diagnos.  Ångest, suicidbedömning och missbruk var de vanligaste ESSkoderna. En minoritet av patienterna fick en fullständig bedömning av sitt somatiska tillstånd. Resultatet tyder på att ångest är en vanlig anledning till att söka akut hjälp. Förslag på utbildningsinsatser inom prehospital akutsjukvård gällande psykisk ohälsa kan bestå av utökade behandlingsriktlinjer (läkemedel), introduktion av bedömningsinstrument, t.ex. suicidstegen, samt införande av vårdkedjor för att slussa patienterna till rätt hjälp. / Mental illness is a major public health problem in Sweden. Anxiety disorder affects approximately 25% of the population and every year about 1100 people commit suicide. An Ambulance nurse has a broad expertise concerning somatic complaints, but the basic and specialized training dedicats just a small part on mental health. This can lead to that patients with mental disorders are stigmatized. Sahlgrenska Universitetssjukhus preformed during October 1th until December 31th 2015 a project call Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). The project meant that a assessmentcar which normally is manned with a single ambulance nurse, now were manned by a specialist trained psychiatric nurse and an ambulance nurse. The psychiatric nurse has triacted the patients using psykRETTS and all the patients have been sorted out by their symptoms , acccording to the Emergency Symtoms and Signs (ESS) and vital parameters. This unit was assigned with cases where the emergency call centre suspected existence of mental illness. The purpose was to describe which missions that the unit was sent on where patient had characteristic symptoms of mental dissorder, describe the diagnosis and the disposal which the PPR-nurse used. During the project were 91 patient assessed, 46% of these were left at home with or without no further information, 54% were transported to closed care. The population of the project were relatively young and the majority was women. Most of the patients had had former contact with the psychiatry care before and half had a psychiatric diagnosis. Anxiety, suicide assessment and alcohol and drug abuse were the most common ESScodes. The result indicates that anxiety is a common reason to seak emergency care. Training programs regarding mental illness can be done thorough expanded treatment guidelines, the introduction of assessment instruments and increase delegation of drugs.