Spelling suggestions: "subject:"psykisk ohälsa."" "subject:"sykisk ohälsa.""
421 |
Psykisk ohälsa i arbetslivet : Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsaCoskun, Rojin, Kiraly, Izabella January 2016 (has links)
Sammanfattning Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi Författare: Rojin Coskun & Izabella Kiraly Handledare: Per Dannefjord Examinator: Sven Hort Titel: Psykisk ohälsa i arbetslivet- Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjukskrivning, sociala relationer, undersköterska Bakgrund: Statistiken över sjukfrånvarons utveckling i Sverige pekar på att allt fler individer drabbas av försämrat hälsotillstånd, med sjukskrivningar som följd. Sjukskrivningar som beror på någon form av psykisk ohälsa ökar allra mest. Att olika delar av arbetsmiljön kan påverka människors psykiska hälsa negativt, är många forskare eniga om, och arbetsmiljöfaktorers påverkan på den psykiska ohälsan undersöks än i dag. I vår uppsats valde vi att inte fokusera på arbetsmiljöfaktorer, utan istället leta efter andra faktorer som kan förklara skillnaderna i psykisk ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Syfte och frågeställning: I denna uppsats vill vi förklara psykisk ohälsa i arbetslivet. Med utgångspunkt att undersköterskor är den största yrkesgruppen i Sverige som har höga sjukfall och väldigt många av dem beror på psykisk ohälsa, blir vår problemformulering följande: - Varför är undersköterskor så oerhört drabbade av psykisk ohälsa? Delfrågor som arbetas med under uppsatsens gång är: - Hur ser sjukskrivningarna ut för samtliga yrkesgrupper vad gäller psykisk ohälsa? - Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupper med hög respektive låg psykisk ohälsa? Metod: Studien är baserat på sekundärundersökning i form av offentlig statistik. Försäkringskassans statistiska underlag över sjukskrivningar användes och samtliga yrkesgrupper delades in efter hög respektive låg psykisk ohälsa. Resultat: Enligt vår mening, är det aspekter av arbetsinnehållet, och inte yrkesbenämningen som behöver undersökas för att kunna förklara varför vissa yrkesgrupper är mer benägna för sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. Att endast utgå ifrån yrkestitel vid redovisning av sjukskrivningsstatistik, är enligt oss felaktigt därför att skillnader i arbetsuppgifterna finns även mellan samma yrkesgrupper med olika inriktningar.
|
422 |
Behandlares attityder och uppfattningar om Kultur på recept som behandlingsmetod : En kvantitativ enkätundersökning / Healthcare professionals’ attitudes and perceptions of Arts on prescription as a rehabilitation methodLindberg, Elin, Blom, Johanna January 2017 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att beskriva behandlares attityder och uppfattningar om Kultur på recept som rehabiliteringsmetod för patienter med lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad långvarig smärta. Metoden var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten distribuerades digitalt till 89 behandlare inom primärvården, med möjlighet att remittera till Kultur på recept, och besvarades av 32, vilket innebar att bortfallet bestod av 57 personer. Insamlad data bearbetades med deskriptiv och jämförande statistik med hjälp av statistikprogrammet Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. Resultatet visade att Kultur på recept framförallt ansågs ha effekt för ökad subjektiv hälsa och symptomlindring. Respondenternas kunskapsnivå visade sig ha betydelse för hur effektiv behandlingsmetoden uppfattades och i vilken grad de föreslog denna. Resultatet visade också att kvinnor erbjöds Kultur på recept i större omfattning än män. Framförallt berodde det på, enligt respondenterna, att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män för framförallt psykisk ohälsa men även långvarig smärta. Några uttryckte även att intresset för kulturella aktiviteter var större hos kvinnor. Slutsatsen är att det är viktigt att behandlare har kunskap om Kultur på recept för att uppfatta behandlingsformen som effektiv och vilja remittera till den. Det är också viktigt att föra diskussioner om genusperspektiv hos behandlare som kan påverka valet av rehabilitering, samt att vid sammansättningen av Kultur på recept ha med en variation av aktiviteter som kan tilltala olika intresseinriktningar hos både män och kvinnor. / The aim of this thesis was to describe healthcare professionals’ attitudes and perceptions of Arts on prescription as a rehabilitation method for patients with mild to moderate mental illness and/or unspecific longterm pain. The method was a quantitative survey. The survey was distributed digitally to 89 primary care professionals, able to prescribe Arts on prescription, and 32 responded. The non-response was 57 persons. The collected data were analysed using descriptive and comparative statistics using the Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. The results showed that the method of treatment primarily had effect on increased subjective health and symptom relief. The respondents' level of knowledge also proved to be important for the perceived effectiveness of the method of treatment, and to the extent to which the respondents proposed it. The result also showed that women were offered Arts on prescription to a greater extent than men. In particular, it was reported, according to the respondents, that women were on sick-leave to a greater extent than men, especially due to mental illness, but also due to longterm pain. Some respondents also meant that women have a greater interest in cultural activities. The conclusion was that it was important for therapists have good knowledge of Arts on prescription, in order to perceive the treatment as effective, and show willingness to prescribe it. It is also important with further discussions on gender perspectives among therapists which can influence the choice of rehabilitation, and in the composition of Arts on prescription, include a variety of activities that might address different interests of both men and women.
|
423 |
Patienters och sjuksköterskors erfarenheter av tvång i psykiatrisk vård : En litteraturöversikt / Patients’ and nurses’ experiences of compulsion in psychiatric careGråberg, Charlotta, Nilsson, Malin January 2016 (has links)
No description available.
|
424 |
”ha någonting att göra på dagarna, det sociala liksom” En kvalitativ studie om träfflokalen ur ett brukarperspektiv / “got something to do during the days, something social” -A qualitative study of a day care from a user perspectiveEriksson, Linnea January 2015 (has links)
The purpose of this study has been to examine if the participation within a social psychiatric day care is to be helpful for the participants. The aim was to find out if the day care has been helpful, what kind of support has been helpful and what have the participants been helped with. This has been researched from the participators view by conducting qualitative interviews. The data was analyzed by using thematic analysis. Antonovsky’s theory, Sense of Coherence was used as theoretical instrument to understand the collection of data. The main findings of this study indicate that occupations aimed for social purpose is important for the participators. In the study social support and the social interaction between staff and other participators appears to be the most important findings. Another important finding was the lack of research within the field of studies regarding social occupations such as day care.
|
425 |
Att lära för sin egen skull och inte för andras : Vilken betydelse har motivation för lärande och hur gör vi för att behålla motivationen hos eleverna?Vikhammar, Marie January 2019 (has links)
Under hösten 2018 kom alarmerande siffror från Folkhälsomyndigheten gällande studenters psykiska ohälsa där framför allt juridikstuderande är den största riskgruppen. Betygshets och sociala krav skapar stress och minskad motivation. Bristande motivation är ett allvarligt problem och en av det största utmaningarna för dagens lärare. Den här studien syftar till att undersöka om lusten att lära förändras för juridikelever under åren på gymnasiet. Samt att se vad den största anledningen till motivation är samt vad som ur elevernas synvinkel personifierar en bra lärare. Studien har utförts med en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats för att undersöka elevers skilda uppfattningar gällande studiens frågeställningar. Datainsamling har skett genom enkäter till fyra klasser inom ekonomiprogrammet, inriktning juridik. Resultatet visar att motivationen ändras under gymnasietiden – både vad gäller förbättrad motivation och försämrad motivation. En stor betydelse för motivationen har elevernas driv och intresse samt själva undervisningens upplägg sett till variation och utmaning.
|
426 |
"Vi sitter med experterna – Det är barnen själva som har kunskapen" : Stödgruppledares uppfattningar och erfarenheter kring barns delaktighet ochaktörskap / "We Are Dealing With The Experts – The Children Themselves Possess The Knowledge"Olofsson, Viktor, Thelén, Mathias January 2019 (has links)
Examensarbetet utgår från professionella stödgruppsledare tankar och erfarenheter av begreppen delaktighet och aktörskap i gruppverksamheter som är riktade mot barn och ungdomar vars föräldrar lider av missbruk och/eller psykisk ohälsa. Arbetet utgår även ifrån hur de professionella kan möjliggöra och utveckla ett eget aktörskap och delaktighet för barnen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra stödgruppsledare med erfarenhet av stödgruppsverkasamhet i två västsvenska kommuner. Resultatet har analyserats genom tematisering med Antonovskys KASAM-teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att de professionella socialarbetarna uppfattar att delaktighet och aktörskap var av vikt för de unga som deltog i verksamheterna, för att det kan bidra till att barnen bättre förstår sin/sina föräldrars problematik och hantera de svårigheter som barnen kan möta i sin livssituation. Resultatet visar också att de professionella använder sig av sig själva, barnens egna livserfarenheter och gruppverksamheten som verktyg för att möjliggöra ett eget aktörskap och känslan av delaktighet för gruppdeltagarna. Slutsatsen är att barn till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk anses ges för lite utrymme till att vara delaktig och påverka beslut som tas gällande deras egna person. Barn som ges möjlighet till att vara delaktiga kan även utveckla ett större aktörskap vilket i sin tur kan generera en bättre hälsa och uppväxtvillkor för de unga. Socialpedagogiken och ett salutogent förhållningssätt kan genom delaktighetsfrämjande metoder bidra med att se barn som egna aktörer med kompetens och kunskap och kan på så vis göra utmaningar som barn ställs inför begripliga, hanterbara och meningsfulla.
|
427 |
Anastasia / AnastasiaBerglund Melendez, Mats January 2019 (has links)
I texten följer läsaren Anastasia i sorgen av en bortgången pappa. Hon känner tomhet och meningslöshet medan ensamheten omfamnar henne. Är hon på väg att gå under eller finns det oupptäckta stigar och personer som kan leda henne tillbaka till en säker och trygg plats? / In this sequense of a novel the reader follows Anastasia who is stucked with grief of her deceased father. The loneliness is embracing her while the emptiness and insignificance is taking control of Anastasias mind and body. Is she about to go under or is there still undiscovered paths waiting for her? Will charachters surrounding Anastasia convince her to follow back to a warm and secure place? / <p>Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen)</p><p>Mats Berglund Melendez</p>
|
428 |
Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vårdBabur, Awas, Dahlberg, Fanny V January 2019 (has links)
En av våra största folksjukdomar vi har i vårt samhälle är just psykisk ohälsa och det är inte något som minskar utan tvärtom ökar. Psykisk ohälsa är inte bara något som finns inom den psykiatriska vården utan även sjuksköterskor inom somatiken möter denna patientgrupp. Syftet med detta arbete är att gå närmare in i just sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta arbete är en litteraturöversikt av nio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet består av tre stycken huvudteman, sjuksköterskans levda erfarenheter, organisatoriska faktorer och bristande kompetens. Utifrån våra huvudteman så skapade vi även åtta stycken underteman, attityder, rädsla och oro, positiva erfarenheter, brist på information, bristande utformning av vårdmiljö, personal och tidsbrist, brist på utbildning och okunskap. Utifrån de studier som analyserats i denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor inom somatiken tyckte att det fanns en kunskapsbrist om psykisk ohälsa, och detta ledde till en oro och en osäkerhet när de bemötte dessa patienter. Denna okunskap kunde även leda till negativa erfarenheter vilket i sig skapade en negativ förförståelse för denna patientgrupp. Det visade sig även att patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården inte fick den optimala vård de behövde på grund av dessa faktorer. Med en ökad kunskap, utbildning och stöd från organisationen så skapas en trygghet och en minskad stigmatisering kring denna patientgrupp hos sjuksköterskan, och även ett minskat lidande hos patienten.
|
429 |
Att vårda inom rättspsykiatrisk vård : Psykiatrisjuksköterskors upplevelser och erfarenheterJohansson, Ellinor, Svensson, Charlotte January 2019 (has links)
I den rättspsykiatriska vården vårdas patienter som har begått ett allvarligt brott under inverkan av psykisk sjukdom. Psykiatrisjuksköterskorna som arbetar med dessa patienter skall både vårda dem men samtidigt ansvara för ett förvar av patienterna efter ett juridiskt domslut. Arbetet inom rättspsykiatrin kan medföra risker att medarbetarna blir utsatta för hot och våldssituationer vilket kan inverka på hur psykiatrisjuksköterskorna upplever arbetet inom rättspsykiatrin. Vad innebär då arbetet inom den rättspsykiatriska vården, för psykiatrisjuksköterskorna, hur är det att vårda patienter under dessa förhållanden och villkor? Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med öppna frågor, intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att tiden är en betydande faktor i vårdandet inom rättspsykiatrisk vård. Psykiatrisjuksköterskor beskriver de långa vårdtiderna som bra då de inte behöver stressa patienterna till välmående samtidigt som alltför långa vårdtider kan resultera i att patienterna hospitaliseras och har svårt att komma ut i samhället. En annan del som psykiatrisjuksköterskorna reflekterade kring var att vårda patienter som är under tvångsvård. De beskriver en balansgång mellan vårdandet där fokus är på patientens bästa men även riskerna som finns för att gå över en gräns där personalens omtanke kan bli till en maktutövning. I diskussionen reflekterar författarna kring studiens utförande och urval av informanter. Tidiga åtgärder, redan i skolåldern, och utökade resurser är andra delar som författarna reflekterat kring i diskussionen.
|
430 |
Barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa : En intervjustudie från flera pediatriska vårdverksamheterBäckström, Marie, Ollila, Amanda January 2019 (has links)
Barnsjuksköterskor möter allt oftare föräldrar med psykisk ohälsa. Med ökad frekvens av psykisk ohälsa, ökar kraven på barnsjuksköterskors kompetens att i mötet med föräldrar med psykisk ohälsa möta dem utifrån de förutsättningar som finns. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa. Studien genomfördes med kvalitativ design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet är uppbyggt av huvudkategorin; “För ett professionellt bemötande och omhändertagande av föräldrar med psykisk ohälsa har inre utveckling och yttre tvärprofessionellt stöd en betydande roll”, vilken belyser informanternas upplevelser av hur yrkeserfarenhet, i kombination med stöd från kollegor och gott samarbete med övriga instanser som arbetar med barn som målgrupp, har stor betydelse för hur möten med föräldrar med psykisk ohälsa upplevs. Värdet av att som barnsjuksköterska arbeta familjefokuserat framkom. Att skapa ett vårdande möte där föräldern har upplevelsen av att bli sedd och bemött ur ett livsvärldsperspektiv upplevs betydelsefull för en god omvårdnadsrelation som gynnar barnet. Ömsesidig tillit, empati, respekt och öppen kommunikation är av stor vikt för att generera upplevelsen av, att som ett team, samarbeta för att uppnå bästa möjliga omvårdnad om barnet. Inför mötet med föräldrar med psykisk ohälsa upplevde barnsjuksköterskor ibland att kunskapsbrist avseende innebörden av psykiatriska diagnoser kunde försvåra mötet, på grund av tveksamhet kring förhållningssätt och bemötande.
|
Page generated in 0.0294 seconds