Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv. Resultatet presenteras i form av huvudteman och underteman och styrks med citat för att belysa barnens upplevelser. Av resultatet framgår att förutom känslor av skam, skuld och oro upplever barnen att de står utan förståelse för förälderns psykiska ohälsa, inte blir sedda och ses som annorlunda. Barnen känner ambivalens inför förälderns ohälsa vilket tolkas med att barnen för en kamp mellan att vilja vara nära och delaktig i förälderns vård, och att skapa självständighet där barnet inte blir associerat med förälderns ohälsa. Barnen upplever avsaknad av information, längtan efter kontakt med vuxna och uttrycker ett behov av att få tala med professionella vårdare angående förälderns ohälsa. Sjuksköterskan har till uppgift att uppmärksamma, bemöta och informera närstående, såväl vuxna som barn. När dessa barn inte bemöts och bekräftas utsätts de för ett vårdlidande. Genom att ta del av barnens egna upplevelser kan vårdlidande undvikas och öka barnens upplevelser av välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.

Bakgrund: Många med psykisk ohälsa har svårt att komma tillbaka till sysselsättning eftersjukskrivning. Handledd fysisk träning i grupp kan hjälpa återgången och även mot psykiskabesvären. Syfte: Beskriva patienterna som remitterades till handledd fysisk träning i grupp påLivsstilsmottagningen i Laxå. Studera förändring av självskattad allmän hälsa (GH),ångest/depression (Hospital anxiety and depression scale, HADS), självskattad fysisk funktion(PF), sjukskrivningsgrad samt uppmätt förändring av fyra enkla tester av benstyrka ochbenfunktion (Självtest Benstyrka, SB) före och efter intervention. Material och metod: Patienter med lätt-måttlig psykisk ohälsa rekryterades. Förändring eftertolv veckors intervention med cirkelträning och stavgång studerades: GH (1-5 poäng), HAD(ångest/depression, 0-21 poäng), PF (fem frågor, 5-15 poäng), SB: antal sitt-och-stå test 30sekunder (30s-CST), tåhävning sidoskillnad, knäböjning 90° och maximaltklivhöjdstest (MST) av individuellt procentuellt teoretiskt maximum (%-tMSH), från start tilluppföljning efter tolv veckor. Resultat: Studiepopulationens medelålder var 48,8 år, medelvärde body mass index (BMI)26,9 och medelsjukskrivningsgrad 97,5 %. GH ökade från 2 till 4 poäng (p=0.026) och HADångest/depression/totalpoäng sjönk från 10/8,5/20 poäng till 8/6/12 poäng efter intervention(p=0.019/p=0.141/p=0.150). För PF observerades ingen förändring.SB förbättrades i samtliga fyra tester: uppresningar ökade från 7,5 till 12 (p=0.011),sidoskillnad minskade vid tåhävning från 8 till 5 patienter, knäböjning 90° utan stöd ökade från4 till 7 patienter och %-tMSH förbättrades från 56 % till 71 % (p=0.010) Slutsats: Regelbunden fysisk träning i små grupper med erfaren handledare har positivinverkan på hälsan i patientgruppen som lider av lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Självtestbenstyrka har visat sig användbar för att både mäta och träna benstyrka.

Människors levnadsvanor har förändrats de senaste 20 åren. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohälsosamma matvanor leder till både övervikt, hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohälsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete där motiverandet till egenvård ingår. Egenvård innebär att ta hand om sig själv genom goda och hälsosamma livsvanor och kan innebära fysisk aktivitet. Trots flertalet vetenskapliga artiklar visat på positiva effekter i samband med fysisk aktivitet som ökad fysisk och psykisk hälsa för individen, används det i för liten utsträckning i verksamheten. Syftet avsåg belysa sjuksköterskors upplevelse av att motivera patienter till ökad fysisk aktivitet med ändamål att förbättra psykiskt välbefinnande. En kvalitativ ansats präglar denna litteraturstudie. Genom analysprocessen framträdde tre huvudteman; Sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter, Sjuksköterskans upplevelse och syn på hälsofrämjande vård samt Sjuksköterskans upplevda hinder för hälsofrämjande vård. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser hos sjuksköterskor, det framkom att sjuksköterskan upplevde att relationen till patienten var viktigast i den hälsofrämjande vården. Det framkom att flertalet sjuksköterskor upplevde hinder för det hälsofrämjande arbetet, bland annat en upplevd osäkerhet bland sjuksköterskor samt organisatoriska hinder som bristande resurser i verksamheter. Patientperspektivet validerar sjuksköterskans upplevelser. Sjuksköterskan behöver stärka sin roll genom uppdaterad evidensbaserad forskning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta. Studien är en litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ data. Litteraturöversikten utgår från tio artiklar som tillsammans belyser både patientens och vårdpersonalens perspektiv. Personer med psykisk ohälsa upplever att de behandlas annorlunda i samhället och inom vården samt att de utsätts för diskriminering. Vårdpersonalen tycker det är svårt att vårda dessa patienter och det finns en rädsla för att skada både sig själv och andra. Brist på kunskap och utbildning leder till en känsla av otrygghet hos vårdpersonalen. För att minska fördomar och diskriminering av personer med psykisk ohälsa behöver attityder i samhället förändras. Om sjuksköterskeutbildningen innefattade mer psykiatriutbildning skulle det kunna bidra till bättre bemötande från personalen och patienterna skulle kunna få en ökad chans att känna sig förstådda och bättre omhändertagna i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked. Metoden var narrativ och bygger på kvalitativ data i form av självbiografier och som senare har analyserats narrativt med utgångspunkt ur ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv. Texten har hanterats som intervjumaterial och en innehållsanalys har gjorts. Resultatet lyfter fram tre huvudteman; Överlevnadsstrategier, att bli sviken och sökandet efter svar som beskriver patienternas upplevelser. Patienterna upplever att informationen vid ett cancerbesked ofta är bristfällig och uttrycker vikten av att personalen avsätter tid och inte stressar i samband med att beskedet lämnas. De beskriver också att det är många blandade känslor som uppstår som overklighetskänslor, rädsla, längtan och ilska. Resultatet visar att reaktionerna är individuella men att känslorna i allmänhet är likartade. I diskussionen förs ett resonemang kring resultatets centrala delar och det essentiella lyfts fram. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR). Syftet är att belysa patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Arbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där tio kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats och bearbetats. Detta skapade fem teman som belyser patienters upplevelser vid träning. Flertalet artiklar kommer fram till att fysisk aktivitet upplevs ha positiva fördelar, till exempel ökat självförtroende och större välbefinnande. Dock upplevde många studiedeltagare behov av stöd från sin omgivning för att träna regelbundet. Hinder för fysisk träning upplevdes av vissa deltagare vara exempelvis tidsbrist eller konsekvenser av socialt samspel. Med tanke på vår framtida profession som sjuksköterskor anser vi det viktigt att se individen ur ett holistiskt perspektiv vid psykisk ohälsa. Genom stöd till ett förändrat beteende relaterat till träning och kost, kan detta ge bättre hälsa och förbättrad stresshantering. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hälsa. Ensamhet och hälsa är subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma långsamt eller plötsligt och oväntat. Ensamhet är starkt associerat med psykisk ohälsa. Det är viktigt att förstå hur ensamhet upplevs och kan påverka äldre personers hälsa. Vid sjukdom och ohälsa kan människan uppleva ett livslidande som berör hela människans livsvärld och existens. Syftet med studien är att belysa äldres upplevelser av ensamhet. Datan består av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Vid dataanalysen av artiklarna har Axelsson (2012) analysmodell för litteraturstudier använts. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades med en modell beskriven av Segesten (2006) och evidenskraften/styrkan bedömdes med en tabell beskriven av Socialstyrelsen (2012). Till de artiklar som hade mixade metoder användes båda analysmodeller.I resultatet framkom fem teman; Att sätta ord på ensamheten, strategier för att hantera ensamhet, att ha eller sakna betydelsefulla relationer, multisjuklighet, ohälsa till följd av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet är vanligt förekommande hos äldre personer över 65 år. Att ha mist en livspartner, sakna meningsfulla fritidsaktiviteter och/eller vara multisjuk ökade upplevelsen av ensamhet. Ensamhet sågs ofta negativt, men några äldre såg det positivt. Upplevelsen av ensamhet kunde vara relaterad till tid. Äldre hade olika strategier för att hantera sin ensamhet. Kvinnor hade större risk för att utveckla psykisk ohälsa än män. Att ha betydelsefulla relationer och känna delaktighet i samhället motverkade ensamhet. Det saknas tydliga strategier för hur hälso – och sjukvården skall förhindra att ensamhet hos äldre leder till ohälsa, även anpassade verktyg för att påvisa psykisk ohälsa hos äldre. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Suicid är en vanlig dödsorsak i Sverige idag. Förekommer tidigare försök till suicid ökar risken för ytterligare försök till att ta sitt liv. För att suicid ska kunna förebyggas krävs ingripande från samhället. Sjuksköterskan har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet för att denna patientgrupp ska kunna uppleva känslan av välbefinnande. Eftersom patienter med suicidtankar återfinns överallt inom vården krävs ökad kunskap gällande bemötandet av den berörda patientgruppen. En ökad kunskap resulterar i ett förbättrat bemötande gentemot patienten, vilket i sin tur kan lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens upplevelse av att vårdas efter ett suicidförsök. Granskningen har skett enligt Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Efter urval och granskning valdes nio artiklar ut till översikten. En övergripande kategori gick att urskilja - betydelsen av ett vårdande sammanhang. En uppfattning var att upplevelsen av att vårdas ingav trygghet och struktur för patienten eftersom de upplevde ett professionellt stöd. En annan upplevelse av att vårdas var känslan av att bli sedd som en unik individ och att bli tagen på allvar. Dessa känslor infann sig när den subjektiva livshistorien fick möjlighet att delges med andra. Skuld och stigmatisering var också känslor som upplevdes, ofta på grund av vårdpersonalens okunskap i ämnet. Betydelsen av kompetens för att inge trygghet är grundläggande för att se till patientens subjektiva erfarenheter genom ett livsvärldsperspektiv. Det krävs en ökad kunskap gällande bemötandet efter suicidförsök hos vårdpersonal men också hos samhället.

No description available.