Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett problem som ökat med 100 procent de senaste tio åren. Barn och unga som är i behov av stöd söker sig ofta till skolkuratorn som finns tillgänglig på skolan där eleverna spenderar en stor del av sin tid. Inom socialt arbete är det av stor relevans att uppmärksamma skolkuratorers arbetssituation i syfte att skapa större förståelse för professionens förutsättningar att stödja barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Denna studie har i syfte att undersöka hur professionen skolkuratorer upplever sin arbetssituation och position i skolan. Kopplat till skolkuratorns arbetssituation vill vi undersöka förutsättningarna för att bedriva psykosocialt arbete med barn och unga i skolmiljön. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem skolkuratorer som arbetar på grundskola årskurs 6-9 och gymnasieskola i en mindre stad i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorer har en betydelsefull men krävande arbetssituation där hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress förekommer frekvent. Skolkuratorerna som socionomer upplever sig ha en stabil position på skolan där de lägger stor vikt vid välfungerande samverkan och goda relationer till övriga professioner. I resultatet framgick även att skolkuratorer har goda möjligheter till att stödja barn och unga men att de önskar mer tid och fler resurser att lägga på det psykosociala arbetet med eleverna. / <p>2019-06-03</p>

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

Background: Psychosomatic disorders and mental illness are increasing among children and adolescents. Conceptual description of various health conditions in mental health and illness, psychosomatic and mental disorder are needed, along with an understanding of the impact of risk factors and protective factors for mental health disorders in children and adolescents. The nurse’s preventative and supportive work on mental health interventions promotes mental health and wellbeing. The psychiatric nurse's health promotion work is based on trust and respect, this to identifying mental illness and being able to direct efforts and preventing a further disease progression. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive work and the mental health promoting interventions in the care of children and adolescents with mental and psychosomatic disorders. Another aim was to describe the need for the psychiatric nurse's collaboration through her specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Method: An integrative review of fourteen peer reviewed articles. Article searches were conducted in the databases CINAHLComplete, PSYCInfo and PubMed. Whittemore and Knafl's (2005) work process in method was applied and divided into the work in five stages. Theoretical background was Eriksson's nursing theory. Results: The result showed that the nurses preventive work and mental health promotion interventions with children and adolescents with mental illness and psychosomatic symptoms consisted of a variety of disease prevention measures such as prevention program, early identification of symptoms and early intervention with appropriate interventions. Further results highlight the need for the psychiatric nurse's collaboration and guidance through their specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Conclusion: The nurse is in a position to assist the families, children and adolescents intervening with their prevention work and interaction regarding mental illness. The result shows that empathy and responsiveness develop trusting relationships with the children for early identifying psychosomatic disorders and dealing with mental illness. Effective health promotion interventions within and outside the health sector can further build children's self-esteem and resilience. Increased constructive collaboration in mental health care creates increased quality of care. The psychiatric nurse has a collaborative role and supervisory function by supporting and contributing with her specialist knowledge in the school, child health and child health care.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat under det senaste decenniet och har blivit ett stort folkhälsoproblem. Aktuell forskning tyder på att fysisk aktivitet som behandlingsmetod har en positiv effekt på psykisk ohälsa, men där oenighet råder om vilken dos och form av fysisk aktivitet som ger störst effekt mot psykisk ohälsa. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka om en åtta veckors studentledd intervention har haft någon effekt på psykisk hälsa och fysiska förmågor hos personer med en psykiatrisk diagnos jämfört med en motsvarande kontrollgrupp. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns några samband mellan förändringar i olika fysiska förmågor och psykisk hälsa.  Metod: I studien användes insamlad data från ett hälsoprojekt vid Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) vårterminen 2018. Studenter på GIH erbjöds olika gruppträningspass två gånger i veckan under åtta veckor till 30 deltagare (18-83 år) med någon form av psykiatrisk diagnos (fr.a. depression och ångest). Även en motsvarande kontrollgrupp (n=12, 23-83 år) undersöktes med samma testmetodik men utan att få någon ledarledd fysisk aktivitet. Totalt utfördes två förtest innan interventionen och ett eftertest i slutet av interventionen, där den fysiska förmågan mättes med ett testbatteri av olika fysiska tester och den psykiska hälsan mättes med enkäterna MADRS-s och HAD. Värdet vid det andra förtestet jämfördes med eftertestet. Resultat: Resultaten av Repeated Measures ANOVA visade ingen signifikant effekt till interventionens fördel i något av testerna. En Spearman Rank korrelation (på alla individer i båda grupperna sammantaget) visade en positiv signifikant korrelation mellan den procentuella förändringen i MADRS-s och Vilopuls (Rs = .439, p = .011), MADRS och Ekblom-Bak; medelpuls slutbelastning (Rs = .407, p = .019), HAD Ångest och Ekblom-Bak; medelpuls slutbelastning (Rs = .389, p = .028), HAD Ångest och Antal uppresning första 30 sekunder (Rs = .428, p = .013), samt HAD Ångest och Pyramid: Antal vändor 5min (Rs = .426, p = .021). Konklusion: Denna studie visade ingen signifikant effekt för en åtta veckors studentledd träningsintervention jämfört med en kontrollgrupp.

Bakgrund: Bipolär sjukdom karaktäriseras av att sinnestillståndet pendlar mellan höga och låga stämningslägen. De växlande sjukdomsepisoderna bidrar till en komplex livssituation för patienten. Patientens symtombild står som grund för diagnostisering av bipolär sjukdom och behandling inriktas främst på farmakologisk behandling och även psykoterapi vid behov. Utöver det beskrivna krävs ett gott samarbete mellan anhöriga, patient och vårdpersonal. Detta är väsentligt för att patienten ska erhålla ett adekvat stöd och samtidigt öka förutsättningarna för god följsamhet av sin behandling. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt och elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har analyserats. Resultat: Utifrån analysen skapades fem huvudteman med tillhörande underteman. Fem huvudteman formades: Det sociala sammanhanget, Identitet och förlorad kontroll, Upplevelsen av sjukdomssymtom, Att bli stigmatiserad och Att medicinera- En ambivalent upplevelse. Resultatet visar att patienter upplevde bristande kunskap från omgivningen gällande bipolär sjukdom vilket ledde till isolering och en känsla av identitetsförlust hos patienterna. Diskussion: Bipolär sjukdom kräver i många fall ett starkt socialt nätverk för att patienten ska få stöd i sin hantering av sjukdomen och omgivningen kan bidra med både positiva och negativa upplevelser för patienten. För att patienten ska erhålla ett adekvat stöd krävs det vid bipolär sjukdom kunskap och förståelse från omgivningen samt vårdpersonal. Phil Barkers omvårdnadsteori belyser samarbete med anhöriga och evidensbaseradeverktyg, som fokuserar på patientens berättelse, som avgörande komponenter i patientens omvårdnadsprocess. / Background: Bipolar disease is characterized by a state of mind that commutes between high and low mood swings. The variating episodes contribute to a complex life situation for the patient. The patient’s symptoms are used for diagnosing bipolar disorder and treatment is primarily pharmacological treatment and psychotherapy commonly used when needed. Furthermore good cooperation between relatives, patients and healthcare professionals are required. This is essential so that the patient can receive adequate support and also increase presumptions for good compliance with treatment.  Aim: The purpose was to illustrate patients’ experiences of living with bipolar disorder. Method: This essay is a literature review and eleven scientific articles with qualitative method have been analyzed.   Results: Based on the analysis, five main themes were created with associated subtheme. Five main themes emerged: The social context, Identity and loss of control, The experience of disease symptoms, Becoming stigmatized and Being medicated- An ambivalent experience. The result shows that patients experienced insufficient knowledge from the environment regarding bipolar disorder which has led to isolation and a sense of identity loss in patients.  Discussion: Bipolar disorder requires in many cases a strong social network in order for the patients to receive support in their management of the disease and the environment can contribute with both positive and negative experiences for the patient. In order for the patient to receive adequate support, bipolar disorder requires knowledge and understanding from the environment as well as healthcare professionals. Phil Barker's Nursing Theory illustrates collaboration with relatives and evidence-based tools, that focus on the patient's story, as crucial parts of the patient's nursing process.

Tidigare studier visar en ökning av psykisk ohälsa och olika socioekonomiska indikatorer är olikastarkt associerade med prevalensen för psykisk ohälsa, men det är osäkert i vilken grad och hursambandet verkar i en regional kontext. Syftet med studien är att utifrån regional data analyserasambandet mellan olika socioekonomiska indikatorer (Yrkesgrupptillhörighet, Utbildningsnivå, ochEkonomisk stress) och mild psykisk ohälsa i relation till män och kvinnor i olika åldersgrupper samtdiskutera om det finns en socioekonomisk gradient i psykisk ohälsa. Resultaten visar att ekonomiskstress har ett starkt samband till psykisk ohälsa både för män och kvinnor i olika åldersgrupper.Resultatet visar även på kön- och åldersskillnader i regressionsanalyserna både inom indikatorernaskategorier och sambandens styrka. Ingen signifikant gradient mellan samtliga nedbrutnasocioekonomiska indikatorer och psykisk ohälsa kunde påvisas eftersom det förekom omvändaassociationer inom och mellan sambandsanalyserna. Den stora variationen i sambandsanalysernapåvisar att ytterligare stratifieringar kan göras både för de oberoende och beroende variablerna. / Previous studies in public health show an increase in Common Mental Disorders, and where some socioeconomic indicators are differently associated with the prevalence of mental illness, it’s uncertain to what extent and how the associations displays in a regional public health context. The purpose of the study is to analyze, on the basis of regional data, the association between different socioeconomic indicators (Occupational group, Educational level, and Economic Stress) and Common Mental Disorders in relation to men and women in different age groups and discuss whether there is a socioeconomic gradient in Common Mental Disorders. The results shows that economic stress is highly associated to mental illness for both men and women in their different age groups. The regression analyzes also show gender and age differences both within the indicators' categories and the statistical significance of the correlations. No significant gradient between the various socioeconomic indicators used and Common Mental Disorders could be demonstrated since there were reverse associations within and between the statistical analyzes. The great variat ion in the correlationanalyzes shows that further stratifications can be made both for the independent and dependent variables.

<p>Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. <strong>Metod:</strong> 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. <strong>Resultat: </strong>IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. <strong>Diskussion:</strong> Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. <strong>Slutsats: </strong>IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.<strong> </strong></p>

<p>Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med</p><p>andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa</p><p>är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att</p><p>främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva</p><p>hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och</p><p>hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i</p><p>mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med</p><p>kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,</p><p>samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg</p><p>att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk</p><p>ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga.</p><p>allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för</p><p>flera skolor.</p>