Syftet med föreliggande studie var att undersöka anställda socialsekreterares upplevelse och copingstrategier gällande arbetsrelaterad utsatthet. Med utsatthet har fysiskt- och psykiskt våld avsetts. Utsatthet bland socialarbetare har varit ett ökande fenomen de senaste åren och antalet sjukskrivningar har med detta också ökat. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer med fyra socialsekreterare som arbetar inom missbruksområdet ligger i fokus. Med stöd av copingteorin analyseras informanternas utsagor kring hur de hanterar arbetsrelaterat våld.Forskningen visar att socialsekreterarna upplever både fysiskt och psykiskt arbetsrelaterat våld, men i en mindre skala än vad de förväntar sig. Informanterna beskriver främst att de upplever fysiskt våld mot döda ting och psykiskt våld i form av verbala aggressioner. Socialsekreterarna beskriver några situationer de varit med om som upplevts obehagliga eller stressande och hur det har påverkat deras mående. Genom intervjuerna framkommer också hur informanterna förebygger och hanterar svåra situationer som kan rendera i våld. / The purpose of this study was to examine how employed social service workers experience work related exposedness and how they cope with it. By exposedness means physical and psychic violence. Exposedness amongst social workers have been an increasing phenomena over the past few years and in connection, the numbers of social workers reporting in sick have increased. The study is based on a qualitative approach where interviews with four social service workers are in focus. With support from the coping theory, the informant’s dictums are analysed in terms of how they cope with work related violence.The research shows that the social service workers experience both physical and psychic work related violence, but in a lesser extent than they expected. The informants describes mainly that they experience physical violence with or against objects, and psychic violence in terms of verbal aggressions. The social service workers describes a few painful and stressful incidents they have been through and how these situations affected them. The interviews also show in which way the informants try to prevent and deal with harsh situations that could end in violence.

Det finns flera olika anledningar till varför en individ måste genomgå en hjärttransplantation. Det finns mycket forskning kring den fysiska påverkan, men inte lika mycket om den psykiska påverkan som ändå är en central roll vid hjärttransplantationen. Vid sjukdom påverkas upplevelsen av hälsa, ohälsa, lidande och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur patienter som är hjärttransplanterade upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter hjärttransplantation. Metoden för arbetet är en litteraturöversikt där åtta stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och granskades. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet påverkas hos patienterna som ska genomgå eller har genomgått en hjärttransplantation och för att tydliggöra detta delades resultatet upp i tre teman, ”Patientens upplevelse av att förhålla sig till en ny chans i livet, Patientens upplevelse av oro och rädsla och Patientens upplevelse av återhämtning och stödet som gavs”. Under varje tema beskrivs hur patienten upplever sitt psykiska välbefinnande vid hjärttransplantation. Diskussionen beskriver hur de mest centrala upptäckterna påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation. Det mest centrala i resultatet som lyfts i diskussionen är patientens upplevelse av hur det psykiska välbefinnandet påverkas av skuld och sorg och hur stödet eller avsaknaden av stödet från vården och anhöriga påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet innan och efter hjärttransplantation.

Under våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studieoch yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studieoch yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett & Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder.

Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kännedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förändring vid hysterektomi. Frågeställningarna var; Vilka förändringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvårdspersonal och anhöriga för att underlätta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; känsla av förbättrad hälsa, sexuella förändringar, hormonella förändringar och kunskap, förståelse och stöd. Generellt ökade hälsan, både fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgått hysterektomi. Det framkom även resultat som visade att kunskapen och förståelsen värderades som låg i vissa områden. Detta i sin tur ledde till att kvinnorna inte hade förståelse för sina symtom efter operationen. Samt ett fynd som visade att stödet från en anhörig hade stor vikt för deras välmående både pre- och postoperativt. / The purpose of this literature review was to obtain a higher grade of knowledge about the operated woman physiological as well as psychological experiences of hysterectomy. The questions were; which changes did the patient notice? What kind of psychosocial support can be given to the women by the healthcare personal or her relatives? What grade/need of knowledge is shown among the patients? 9 scientific articles were reviewed. The showed result led us to four different themes, health improvement, sexual differences, hormonal differences and knowledge, understanding and support. Generally the health, both physical and sexual increased, also hormonal changes were shown. Another thing that showed was that the knowledge and understanding was validated low in some parts of the world. This sometimes led to that the women didn’t understand their side effects after the operation. This was important, during the pre- as well as during the postoperative period. An additional thing that was shown was that the support of a significant other had an impact on the women’s wellbeing.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder. Den andre personen var en anhörig till en person med schizofreni. När en person har haft en psykisk sjukdom eller psykisk störning kan det leda till att hon/han får ett psykiskt funktionshinder. Personer som har psykiskt funktionshinder har oftast svårt med sin dagliga livsföring. De behöver hjälp med laga mat med mera. Det finns människor som har fördomar gentemot personer med psykiskt funktionshinder på grund av att de inte har kunskapen om psykiskt funktionshinder. Oftast har de personer som har fördomar fått dessa genom exempelvis media. Anledningen till denna studie är att undersöka hur personer med psykiskt funktionshinder blir bemöta i både sjukvården och i samhället. / My study is about the treatment of people that has psychic functional disorder. The aim of my study is to describe and shed a light on how people with psychic functional disorder are treated. The goal with this paper is to increase the understanding towards persons that have psychic functional disorder. In my study I used qualitative method beacuse I considered that it was the best method for my study. I interviewed three persons, two persons that worked at a place where pepole whit psychic functional disorder live. The other one was a relative to a person with schizophrenia. When a person has had a psychic disease or psychic disturbance it could lead to psychic functional disorder. Persons that have psychic functional disorder have trouble with every day life. They need help with cooking and other things. There are people who have predjudices against persons that have psychic funtional disorder beacuse they don´t have the knowledge about pepole with psychic funtional disorder. Those persons that have predjudices have often received this for exsample through the media. The purpose with this study is to look into how people with psychic functional disorder are treated both in society and in medcial service. It is important that people can feel compassion for other human beings.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan antalet sociala medieplattformar som individer använder och deras självskattade psykiska välmående. Sambandet undersöktes bland individer i Sverige som var 18 till 62 år och som använde sociala medier. För att undersöka sambandet utformades en digital enkät som bestod utav frågor om kön, ålder, Tiden som Spenderas på Sociala Medier (TSSM), antalet sociala medieplattformar som deltagarna varit i kontakt med under den senaste veckan och ett välmåendeformulär. Välmåendeformuläret mäter individers subjektiva psykiska välmående och är utformat av Ström och Carlbring (2014). Det innehåller frågor där deltagarna får skatta sig själva på en femstegsskala (α = .922). 150 (37 män, 113 kvinnor) deltagares svar analyserades i en hierarkisk multipel regression vilken visade på att TSSM var den enda variabeln som hade ett signifikant samband med psykiskt välmående. Psykiskt välmående verkar således vara mer förknippat med individers ålder och den tid som spenderas på sociala medier snarare än medantalet plattformar som individer använder.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande i en grupp som äter LCHF (Low Carb High Fat). I studien deltog 246 personer, rekryterade från intressegrupper om LCHF på Facebook. Deltagarna delades in i två grupper efter hur strikt och hur länge de ätit LCHF. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande undersöktes med GHQ-12. Psykiskt hälsotillstånd undersöktes med en självskattad retrospektiv före- och eftermätning. Resultaten av nedsatt psykiskt välbefinnande jämfördes med Folkhälsomyndighetens nationella populationsvärde. Resultaten visade att båda LCHF-grupperna skattade sitt psykiska hälsotillstånd signifikant bättre efter LCHF diet än före. Hela LCHF gruppen skattade nedsatt psykiskt välbefinnande signifikant bättre än den svenska populationen. Resultaten tyder på att LCHF diet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och välbefinnandet. / The purpose of the study was to investigate mental health and mental well-being in a group eating LCHF (Low Carb High Fat). In the study, 246 people recruited from interest groups about LCHF on Facebook participated. The participants were divided into two groups by how strictly and how long they had eaten LCHF. The study was conducted as a questionnaire survey. Mental well-being and impaired mental well-being were investigated with GHQ-12. Mental health status was investigated with self-assessed retrospective pre- and post-measurement. The results of impaired mental well-being were compared with the The Public Health Agency of Swedens national population value. The results showed that both LCHF groups estimated their mental health status significantly better after LCHF diet than before. The entire LCHF group estimated its impaired mental well-being significantly better than the Swedish population. The results indicate that LCHF diet has a positive impact on mental health and well-being.

<p>Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.</p>

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.