The aim of this essay is to study how school counselors describe and cope with the challenges of carrying the psychosocial assignment within school and what they need in order to be able to carry out their assignment. The data was collected through semi-structured interviews with school counselors and analyzed using thematic analysis and coping theory. Based on the school counselors' perspectives, the results demonstrate that the psychosocial assignment needs to include a holistic view of the pupil and that the core of the assignment is to work preventatively. The study identified challenges that school counselors face including high workload, lack of resources and a perspective which clashes with the pedagogical perspective, thus leaving the school counselors lonely in carrying their role. To deal with these challenges, school counselors use different coping strategies such as seeking support from colleagues and through external mentoring. To facilitate for the school counselors to carry out their assignment adequately, the study emphasizes the need for trust, legitimacy and discretion.

Varje år insjuknar 20 000-25 000 personer i kognitiv sjukdom i Sverige, och för närvarande lever 130 000-150 000 med dessa sjukdomar. Personer med kognitiv sjukdom kan ha komplexa behov varför insatserna behöver vara individanpassade med en helhetssyn på personen med kognitiv sjukdom. Tjänsterna inom vården kan vara otydliga och svåra att få tillgång till. Personer med kognitiv sjukdom löper en högre risk för att inte få den vård de behöver. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården till äldre personer med kognitiv sjukdom i samband med diagnos. Metod: En allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökningen i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo genererade 12 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även manuell sökning utfördes, vilket genererade tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ ansats samt mixad metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas granskats och därefter har en integrerad dataanalys genomförts för att besvara arbetes syfte. Resultat: Två huvudkategorier framkom; Personer med kognitiv sjukdoms erfarenheter av hälso-och sjukvårdens stöd och Uttryckta behov av förbättringar av hälso- och sjukvårdens stöd och fyra underkategorier; Informationens betydelse, Personalens förhållningssätt och vårdrelationens betydelse för stödet, Individanpassat stöd och Information om framtida stödbehov, prognos och behandling. Resultatet visade att många personer med kognitiv funktionsnedsättning saknar stöd och lotsning i samband med diagnos. Vissa kände sig övergivna och ensamma och att sjukvården inte hade tillräckliga bra strategier och rutiner för uppföljning och vårdplaner.  Slutsats: Hälso- och sjukvården har i samband med diagnos vid kognitiv sjukdom ansvar att anpassa informationen till personen. Personerna uttryckte en önskan om mer individanpassade strategier och möjlighet till upprepad information. Mer personcentrerade insatser behövs för att möta behoven hos personer med kognitiv sjukdom och därigenom förbättra deras livskvalitet. / Every year, 20,000-25,000 people fall ill with cognitive disorders in Sweden, and currently 130,000-150,000 are living with these diseases. People with cognitive disorders may have complex needs, which is why interventions need to be individualized with a holistic view of the person with cognitive disease. Healthcare services may be unclear and difficult to access. People with cognitive disorders are at a higher risk of not getting the care they need. Purpose: Experiences of support from health care for older people with cognitive disorder in connection with diagnosis Method: A literature review with a systematic method. The database search in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo generated 12 articles that answered the purpose of the work. A manual search was also performed, which generated three articles. A total of 15 scientific articles of qualitative, quantitativ approach and mixed method were included. With the help of a quality assessment template, the articles has been reviewed and then an integrated data analysis has been used to answer the purpose of this study. Results: The result presents two main categories; People with cognitive disorder experiences of health care support and Expressed needs for improvement of health care support and four subcategories; The importance of information and The staff's approach and the importance of the care relationship for the support and Individualized support. Information about future support needs, prognosis and treatment. The results showed that many people with cognitive impairment lack support and guidance in connection with diagnosis. Some felt abandoned and lonely, and that the healthcare system did not have good enough strategies and routines for follow-up and care plans. Conclusion: In connection with the diagnosis of cognitive disease, the health care system has a responsibility to adapt the information to the person. The participants expressed a desire for more individualized strategies and the possibility of repeated information. More personcentred interventions are needed to meet the needs of people with cognitive disease and thereby improve their quality of life.

<p>Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ).</p><p> </p><p>The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being. The scores in the domains "withdrawn" and "delinquent behaviour" were significantly lower for the group of children with CLP who also had lower total mean scores of CBCL compared to the standardization group. The children with SLI had significantly higher mean scores for all domains compared to this group, indicating that these children with SLI were more emotionally and psychosocially affected than the other groups. Correlations between CBCL and CHQ were found for the children with CLP and the children with SLI.<strong> </strong></p> / <p>Barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) och barn med språkstörning kan påverkas emotionellt och psykosocialt på grund av sina avvikelser. Det föreligger därför ett behov av att undersöka vilka aspekter som kan utgöra psykosociala riskfaktorer hos dessa grupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar skattar emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med LKG och barn med språkstörning samt om dessa föräldragruppers skattningar skiljer sig åt. Vidare var syftet att undersöka hur studiens skattningar är relaterat till skattningarna i standardiseringen av instrumentet Child Behaviour Checklist (CBCL). Föräldrar till tio barn med unilateral och bilateral spalt mellan 6;7-9;0 år (medelålder 7;5) samt föräldrar till 13 barn på språkförskola eller språkskola mellan 6;4-8;8 år (medelålder 7;3) fick fylla i frågeformulären CBCL samt Child Health Questionnaire (CHQ).</p><p> </p><p>Resultaten visade att gruppen barn med LKG hade lägre medelvärden än gruppen barn med språkstörning för samtliga domäner i CBCL, vilket indikerar att gruppen barn med LKG hade större emotionellt och psykosocialt välbefinnande. Medelvärdena för domänerna ”tillbakadragenhet” och ”asocialt beteende” var signifikant lägre för gruppen barn med LKG som också hade lägre totalt medelvärde jämfört med aktuella normeringsvärden för CBCL. Medelvärdena för gruppen barn med språkstörning var högre än normeringsvärdena för samtliga domäner, vilket indikerar att gruppen barn med språkstörning hade sämre emotionellt och psykosocialt välbefinnande än de andra grupperna. Slutligen visade korrelationsberäkningar ett signifikant samband mellan CBCL och CHQ för båda deltagargrupperna.</p>

<p>När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras.</p> / <p>When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.</p>

Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ).   The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being. The scores in the domains "withdrawn" and "delinquent behaviour" were significantly lower for the group of children with CLP who also had lower total mean scores of CBCL compared to the standardization group. The children with SLI had significantly higher mean scores for all domains compared to this group, indicating that these children with SLI were more emotionally and psychosocially affected than the other groups. Correlations between CBCL and CHQ were found for the children with CLP and the children with SLI. / Barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) och barn med språkstörning kan påverkas emotionellt och psykosocialt på grund av sina avvikelser. Det föreligger därför ett behov av att undersöka vilka aspekter som kan utgöra psykosociala riskfaktorer hos dessa grupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar skattar emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med LKG och barn med språkstörning samt om dessa föräldragruppers skattningar skiljer sig åt. Vidare var syftet att undersöka hur studiens skattningar är relaterat till skattningarna i standardiseringen av instrumentet Child Behaviour Checklist (CBCL). Föräldrar till tio barn med unilateral och bilateral spalt mellan 6;7-9;0 år (medelålder 7;5) samt föräldrar till 13 barn på språkförskola eller språkskola mellan 6;4-8;8 år (medelålder 7;3) fick fylla i frågeformulären CBCL samt Child Health Questionnaire (CHQ).   Resultaten visade att gruppen barn med LKG hade lägre medelvärden än gruppen barn med språkstörning för samtliga domäner i CBCL, vilket indikerar att gruppen barn med LKG hade större emotionellt och psykosocialt välbefinnande. Medelvärdena för domänerna ”tillbakadragenhet” och ”asocialt beteende” var signifikant lägre för gruppen barn med LKG som också hade lägre totalt medelvärde jämfört med aktuella normeringsvärden för CBCL. Medelvärdena för gruppen barn med språkstörning var högre än normeringsvärdena för samtliga domäner, vilket indikerar att gruppen barn med språkstörning hade sämre emotionellt och psykosocialt välbefinnande än de andra grupperna. Slutligen visade korrelationsberäkningar ett signifikant samband mellan CBCL och CHQ för båda deltagargrupperna.

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras. / When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kuratorer inom hälso-och sjukvården ser på internetbaserad behandling med patienter med psykisk ohälsa, för att beskriva och förstå specifikt deras syn på möjligheter och begränsningar med sådana behandlingsmetoder. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma kuratorer på åtta olika primärvårdsenheter i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av den symboliska interaktionismen. Resultatet visade att kuratorernas inställning till det internetbaserade arbetet är ambivalent. Det internetbaserade behandlingsarbetet är komplicerat och det är tydligt att det finns både möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete. Vidare visade resultatet att de möjligheter som kuratorerna kunde se med internetbaserad behandling främst handlar om tillgänglighet och att dessa metoder skulle kunna vara ett värdefullt verktyg till de patienter som önskar sådana behandlingsmetoder. När det gäller begränsningar så kunde kuratorerna se att behandling via internet ställer stora krav på patienten och att interaktion via skrift är mindre nyansfull än vid det traditionella behandlingsarbetet. Det är tydligt att den främsta anledningen till kuratorernas tveksamhet inför dessa metoder handlar om förlusten av att inte kunna se patienten ansikte mot ansikte. Kuratorerna har även svårt att se hur det internetbaserade arbetet praktiskt skulle kunna fungera i det psykosociala arbetet. Det internetbaserade arbetet kan således inte enkelt jämföras med det traditionella psykosociala arbetet som sker ansikte mot ansikte, utan bör ses som ett komplement eller ett helt nytt sätt att arbeta på. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of how counsellors within health care view internet based treatment of patients who suffer from mental illnesses, to be able to describe and understand the possibilities and limitations with such forms of treatment. The study has been carried out through qualitative semi structured interviews with ten professional counsellors in eight different primary care units in Stockholm county. The transcripts of the interviews have been analysed by using the theory of symbolic interactionism. The result showed that the counsellors’ view of internet based treatment is ambivalent. The internet based treatment is complicated and the counsellors seeing both pros and cons indicates that there are both possibilities and limitations which such methods. The result also showed that the possibilities that the counsellors can identify in internet based treatment concerns availability and that such methods have the potential to be a valuable tool for those patient who desire such methods of treatment. When it comes to limitations the counsellors can see that treatment via internet make great demands on the patient’s own abilities and that written interaction is far less nuanced than the interactions of traditional treatment work. It is clear that the main reason for the counsellors’ hesitation about these methods is the lack of face-to-face interaction with the patient, as well as difficulties imagining the practical applications of the internet based treatment. Thus the internet based treatment work can not easily be compared with the traditional psychosocial work that occurs face-to-face, but should be considered as a potential complement to traditional treatments or even a complete new way of working.

Many social workers that are working within the current healthcare system, feel that their profession is being marginalized, and they are worried that the social perspective might be lost, which would affect both the healthcare system and the patient in an undesirable way. This is a situation that is described by the social workers that were interviewed for the work of this assay. There is a proposition about a special legitimisation for social workers within the healthcare system. The main aim of this proposition is to secure the patient safety.  A second aim is to secure that the social perspective will remain with in the healthcare system.   The governance of the public sector of today, focuses on increasing the efficiency by control and review of measurable goals, which has affected the professionals' use of their skills and lead to de-professionalization. In today's knowledge management, measurable treatment through manuals is seemingly more important than professional competence, which has weakened the curators' profession role in healthcare. This picture is clearly stated in this essay's empirical study and is confirmed by the literature studied.   The trust delegation has the task to develop a reform that will better use the employees' skills so that the Swedish citizens receive their needed services through trust-based governance. The proposed introduction of legitimisation and the work of the trust delegation can both lead to changes for the social workers and the social perspective. For the social workers, the proposal raises hope. A legitimisation might strengthen their occupational role and at the same time indicate that the social perspective in healthcare is a specific and necessary area, which can lead to the development of the profession's jurisdiction.

Studiens syfte har varit att undersöka vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av sina arbetsförutsättningar samt den egna kompetensen i möte med äldre med psykisk ohälsa. För att göra detta har författarna gjort en kvalitativ studie med tematisk analys. Sju undersköterskor som arbetar på särskilt boende har intervjuats. Det har använts semistrukturerade intervjuer för att utröna hur de uppfattar och upplever deras förutsättningar på arbetet samt deras egen kompetens inom området. Vid analysen har Anthony Giddens struktureringsteori, kompletterat med begreppen handlingsutrymme samt tyst och explicit kunskap, använts.  Vid intervjuerna och sedan vidare transkribering och tematisering framkom det tydliga mönster i deras förutsättningar rörande resurserna personal och tid. Det mest framträdande var bristen på personal som skapade brist på tid för att kunna ge psykosocialt stöd. Det var dock något som personalen värnade om och ville ha möjlighet till och de hade därför olika strategier för att skapa mer av detta. Det framkom tydligt att majoriteten hade en tyst kunskap i form av arbetserfarenheter som de främst använde sig av i mötet med de äldre som upplever psykisk ohälsa. Den explicita kunskapen fanns det inte lika mycket av i förhållande till psykisk ohälsa, även om det är något undersköterskorna önskade. Sammantaget påverkade resurserna och bristen på explicit kunskap huruvida de hade möjlighet att ge psykosocialt stöd till de äldre. / The purpose of the study has been to examine healthcare professional´s perceptions and experiences of their working conditions, as well as their own competence during their daily work in elderly nursing homes when they meet elders with mental illness. To do this, the authors of this study have used a qualitative method with thematic analysis. Seven semi-structured interviews with assistant nurses working in nursing homes have been conducted to find out how they perceive and experience their conditions at work and their own competence they have in the field. In the analysis, Anthony Gidden's structuring theory has been supplemented with the concepts of room for maneuver along with silent and explicit knowledge has been used. During the interviews and then further transcription and thematization, a clear pattern emerged in their conditions regarding the resources staff and time. The most prominent was the lack of staff which created a lack of time to be able to provide psychosocial support. However, this was something that the care staff cared about and wanted to have the opportunity to do, and they therefore have different strategies for creating more time to be able to provide psychosocial support. It is also clear that the majority hade a tacit knowledge in the form of work experiences that they mainly used in the meeting with the elderly who experience mental illness. There was not as much explicit knowledge, even if it was something the staff wanted. All in all, the resources, and the lack of explicit knowledge affected whether they could provide psychosocial support to the elderly.

Introduktion: Digital teknik har gjort det möjligt att kunna arbeta hemifrån under pandemin. Världshälsoorganisationen [WHO] rekommenderade att hålla social distans, vilket medförde att många människor övergick till distansarbete. Denna förändring innebar att vanor förändrades och nya beteenden anammades. Arbetet är en av de viktigaste hälsodeterminanterna för hälsan och dess effekt går åt båda hållen med både hälsa och ohälsa som följd. Syfte: Syftet med studien är att undersöka påverkan av distansarbete på arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande till följd av pandemin. Metod: Metoden som tillämpades var en strukturerad litteraturstudie och data samlades in via databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. Det resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av resultaten genererade fyra teman: arbetslivsbalans, sociala relationer, arbetsmiljö, hälsa och välmående. Resultatet visade att distansarbete påverkar arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande både positivt och negativt. Upplevelserna varierade och de flesta distansarbetare hittade egna taktiker för att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Slutsats: Under pandemin hade arbetare inget val än att följa restriktionerna för att minska smittspridning. De positiva aspekterna med distansarbete visade sig vara större flexibilitet och autonomi, besparingar i pendlingstid och ekonomi samt mer tid med familjen och minskad risk för att bli smittad av covid-19. De negativa aspekterna var bland annat den bristande interaktionen med kollegor, isolering och sämre arbetsförhållanden. / Introduction: Digital techonology has made it possible to work from home during the pandemic. World Health Organization recommended keeping social distance, which directed many people to switch to telework. This meant that habits changed and new behaviours were adopted. Work is one of the most important health determinants. The effects of work goes in both directions with both health promoting and deteriorating outcomes. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of teleworking on work-related health and well-being as a result of the pandemic. Methods: The method used was a structured literature review with data collected from the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. This resulted in 11 scientific articles that were analyzed trough a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analysis of the results generated four themes: work life balance, relationships, work environment, health and well-being. The results showed that teleworking affects health and well-being both positively and negatively. The experiences varied and most teleworkers found their own tactics to create a balance between work and private life. Conclusion: During the pandemic, workers had no choice but to follow the restrictions to reduce the spread of infection. The positive aspects of teleworking during the pandemic turned out to be greater flexibility and autonomy, savings in commuting time and finances as well as more time with the family and reduced risk of becoming infected with covid-19. The negative aspects included the lack of interaction with colleagues, isolation and poorer working conditions.