Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. / The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen & allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen & allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.

”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how? Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.

Denna kandidatuppsats är en undersökning av Rädda Barnens externa kommunikation under tiden för kampanjen #KarmaLemonChallenge som genomfördes under våren 2020, till följd av pandemin Covid-19. Syftet med undersökningen är att analysera vilken syn på ansvaret för välfärden som Rädda Barnen och replikerande aktörer förmedlar under kampanjen. Det teoretiska ramverket utgörs av kritisk diskursanalys och den huvudsakliga analysmetoden är Greimas aktantmodell, då jag inspirerad av den narrativa forskningen utforskar narrativitet i strategisk kommunikation. De frågeställningar som undersökningen utgår från är: Vem eller vilka tillskrivs ansvaret för välfärden? Vilka narrativ används för att positionera olika välfärdsaktörer och hur positioneras de som gagnas av kampanjen? Vilka diskurser framträder och vad har de för konsekvenser för Rädda Barnens förhandling? Resultatet visar att staten är den aktör som Rädda Barnen tillskriver ansvaret för välfärden. Under kampanjen konstruerar dock organisationen sig som en aktiv givare av välgörenhet och framträder i rollen som hjälte, medan de som gagnas av kampanjen främst tillskrivs rollen som offer och staten åtminstone delvis framstår som en skurk. I kommunikationen aktualiserar Rädda Barnen en rättighetsbärardiskurs, en välgörenhetsdiskurs och en marknadsdiskurs. I många av replikerna delas synen på att välfärdsansvaret åligger staten, men ansvaret förhandlas även som individens och här skapas en individualitetsdiskurs. I replikerna framträder även en inspirationsorienterad solidaritetsdiskurs.  Att rättighetsbärardiskursen och välgörenhetsdiskursen existerar parallellt i Rädda Barnens kommunikation är problematiskt då det underminerar barn som rättighetsbärare. Välgörenhetsdiskursen kan dock vara den kompromiss som uppstår när rättighetsbärardiskursen hamnar i samspel med en marknadsdiskurs.

Som en reaktion på kriget i Ukraina sökte Rädda Barnens lokalförening i Halmstad kunskap om hur de kunde fylla behoven som flyktingarna hade, vilket resulterade i att projektet Barnvänlig Plats startades och var den första direktstödsverksamheten i Halland som lades utanför flyktingförläggningarna. De arbetar efter barnkonventionen och strävade efter att skapa en plats dit utsatta barn kunde söka sig till för att få trygghet och möjlighet till utveckling. Det finns bristande kunskap kring hur direkstödsversamheter kan etableras och komplettera den offentliga sektorn. Syftet med denna kandidatuppsats är att öka förståelsen för de handlingar som varit viktiga i förverkligandet av projekt Barnvänlig Plats och öka förståelsen för hur en direkstödsverksamhet kan etableras så att barns rättigheter kan stärkas nu och i framtiden. Frågeställningen som behandlas är hur det kommer sig att projekt Barnvänlig plats har blivit ett relativt lyckat projekt. För att besvara syfte och frågeställning hämtar studien inspiration från Grounded Theory och har i kombination med kvalitativa intervjuer samlat in intervjupersonernas erfarenheter av projektet som utmynnat i teorier. Kodningsprocessen resulterade i fyra handlingar: initiativ, samverkan, lokalisering, och uppmärksammat projekt som skapade verksamheten från grunden. Den teoretiska referensramen i studien utgörs av social handling och sociala band som används för att skapa en förståelse för hur resultatet besvarar syftet med studien. Slutsatsen blir att alla som bidragit till platsen har arbetat efter barnkonventionen och sett ett värde i att handla för att förverkliga platsen. / As a reaction to the war in Ukraine, Save the Children local association in Halmstad sought knowledge about how they could meet the needs of the refugees, which resulted in the project Child Friendly Place being started and was the first direct support activity in Halland that was placed outside the refugee shelters. They work according to the Convention on the Rights of the Child and strove to create a place where vulnerable children could turn to for security and the opportunity to develop. There is a lack of knowledge about how direct support activities can be established and complement the public sector. The purpose of this master's thesis is to increase understanding of the actions that were important in the realization of the project Child-Friendly Place and to increase understanding of how a direct support activity can be established so that children's rights can be strengthened now and in the future. The question being addressed is how it is that the project Child-friendly place has become a relatively successful project. In order to answer the purpose and question, the study draws inspiration from Grounded Theory and, in combination with qualitative interviews, has collected the interviewees' experiences of the project, which resulted in theories. The coding process resulted in four actions: initiative, collaboration, localization, and noted project that created the business from the ground up. The theoretical frame of reference in the study consists of social action and social ties that are used to create an understanding of how the result answers the purpose of the study. The conclusion is that everyone who contributed to the place has worked according to the Convention on the Rights of the Child and saw value in acting to make the place a reality.

Children around the world suffer greatly due to conflicts. One of the most common interventions to support children affected by conflicts are Child Friendly Spaces (CFSs). Implemented within different cultural contexts, CFSs aim to be both culturally sensitive and contribute to gender equality, an interaction that can be complex. Previous research regarding CFSs is limited. As CFSs are commonly used in Humanitarian Action, further knowledge is central.This thesis aims to explore and compare how culture and gender appropriate responses in CFSs guidelines and manuals are expressed in order to gain an increased understanding of how these guidelines handle the interaction between gender norms in different cultures.In this study I discuss six CFSs guidelines and manuals by conducting comparative analysis and applying the Ecological Resilience Framework.The result suggests that culture and gender appropriate responses are central in all guidelines and manuals but emphasized in different ways. The participation of children, families and communities, as well as the adaption of activities, are all strategies aimed at cultural sensitivity. The result also entails that the equal inclusion of all children is a general gender appropriate approach. In addition, I claim that the main intervention, aiming to be both gender and culture appropriate, is separated groups between boys and girls. Finally, I argue that gender and culture may clash due to different perceptions of gender and culture appropriate responses.

<p>Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with. I have found three levels that I have called: "A institutional refugee", "To be refugee - a problem which must be solved "and "Child or refugee?". These levels contains different subjects as laws, cultural, living and childhood wich together make a picture about what the "refugeechild" means to those who figure in my composition. I have been inspired by discourse, postcolonialism and nationalism. I want to understand why the term "refugeechild", in my sence has a meaning of a duel between a discourse about"children"and"refugees".</p>

Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with. I have found three levels that I have called: "A institutional refugee", "To be refugee - a problem which must be solved "and "Child or refugee?". These levels contains different subjects as laws, cultural, living and childhood wich together make a picture about what the "refugeechild" means to those who figure in my composition. I have been inspired by discourse, postcolonialism and nationalism. I want to understand why the term "refugeechild", in my sence has a meaning of a duel between a discourse about"children"and"refugees".

Based on the Migration Board's statistics report, the number of children that has gone missing within a time interval of 4 years (2010-2014) comprises 1331 children in total, of whom 146 are girls and 1185 are boys. A rising interest about what has happened to those children created a fundamental platform for this thesis. By reading Åkerman’s report from 2012, and the book De förlorade barnen: en rapport by Mikkelsen and Wagner (2013) the curiosity grew deeper. The research questions that were established were divided into three parts. Their aim is to examine which organization or public authority has the main responsibility for asylum seeking children that arrives to Sweden by themselves, if the quality of the reception has changed since the municipalities took over the responsibility, and what is/has been publicly done to strengthen the protection concerning the individual child. The aim of this study is to authentically answer the research questions, using a qualitative text analysis and an implement model. The qualitative textual analysis is primarily based on reports from Gunnarsson (2008), the Cabinet Office (2011), and a report from the National Swedish Board of Health and Welfare published in 2012. Further reports and books are used in order to authenticate the legitimacy of the arguments and facts that is accounted for in this thesis. The implementation model that is used is an implement problem shaped by Pressman and Willdawsky. The model is used in order to force the problems that solemnly appear in this thesis. The conclusion establishes that within the distinctive reports it exists different views, but also similarities. The various texts establish that despite a set of rules and regulations there has been a considerable ambiguity among the involved parties, in who holds the greatest responsibility for the asylum-seeking children. Åkerman claims that when the children arrive in Sweden they stand without any form of social safety net, whereas Gunnarsson (2008), the Cabinet Office report (2011) and the National Swedish Board report (2012) refer to the laws (LMA, SoL).