Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om bedömning av negativa beteenden, tortyr och mobbing, påverkas av mekanismerna moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning samt förskjutning av ansvar enligt Banduras (1986) teori om moraliskt frikopplande. Ett flerfaktoriellt experiment utfördes på 195 deltagare. Deltagarna ombads bedöma hur acceptabla negativa beteenden var, genom att läsa texter där det förekom skriftliga manipulationer av studiens oberoende variabler moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning samt förskjutning av ansvar. Resultatet visade att moraliskt rättfärdigande samt förskjutning av ansvar hade en effekt. Tortyr bedömdes mer acceptabelt då texten manipulerats med moraliskt rättfärdigande samt förskjutning av ansvar. Även mobbing bedömdes mer acceptabelt vid manipulation av moraliskt rättfärdigande. Dock bedömdes mobbing mindre acceptabelt vid förskjutning av ansvar än vid ingen manipulation i texten. En interaktionseffekt visades i tortyrfallet, tortyr blev mer acceptabelt när moraliskt rättfärdigande och språklig omskrivning kombinerades, än vid manipulation var för sig.

In this phenomenographic study of social workers’ experiences regarding working with perpetrators of intimate partner violence (IPV), three focus areas were covered; causes of the use of violence in IPV relationships, effective strategies in the work with perpetrators of IPV, and the perpetrators’ justification of their use of violence in their intimate partner relationships. The experiences regarding causes of use of violence in intimate partner relationships comprised own experiences of abuse from IPV, mental health causes, toxic masculinity, and childhood negligence. These described causes were connected to a structural perspective, a structural societal perspective, a social psychologic perspective, and an individual psychologic perspective. The experiences regarding effective strategies in the work with perpetrators of IPV comprised the establishment of a good work alliance with the perpetrator, to acknowledge the perpetrator’s person, and to promote the perpetrator’s full undertaking of the responsibility for the violence. Lastly, the experiences regarding the perpetrators’ justification of their use of violence in their intimate partner relationships comprised shifting of the responsibility for the violence, impuissance, and an undertaking of the responsibility for the violence. The justification of the violence was connected to how the perpetrators did not want to identify themselves as perpetrators of IPV. / I denna fenomenografiska studie av socialarbetares uppfattning om arbetet med utövare av våld i nära relation speglas tre områden; orsaker bakom våldsutövande, verksamma strategier i arbetet med våldsutövare samt våldsutövares rättfärdigande av sitt våldsutövande. Uppfattningarna kring orsaker bakom våldsutövare innefattade erfarenheter av våldsutsatthet, påverkan av psykisk ohälsa, maskulinitetsfällan och försummelse i barndomen. Rötterna till dessa orsaksförklaringar kunde ses i kopplingar till strukturellt perspektiv, strukturellt samhällsperspektiv, socialpsykologiskt perspektiv samt individualpsykologiskt perspektiv. De uppfattningar som lyftes gällande strategier informanterna har i arbetet med våldsutövare innefattade en betoning av att etablera en god arbetsrelation med våldsutövaren, att bekräfta våldsutövaren som person och att främja ansvarstagande. Informanterna beskrev en balansgång där etablerande av en tillitsfull allians med våldsutövaren är avgörande, samtidigt som det är av största vikt att lyckas förhålla sig fördömande gentemot de handlingar våldsutövaren utfört. Slutligen handlade uppfattningarna bland informanterna kring våldsutövarnas rättfärdigande av sitt våldsanvändande om ansvarsförskjutning, maktlöshet samt ansvarstagande återspeglas. Våldsutövarna tenderade enligt informanterna att förlägga ansvaret utanför sig själva och uttrycka en upplevelse av maktlöshet inför det egna våldsutövandet. Informanternas uppfattningar uttryckte att våldsutövarnas rättfärdigande var ett tecken på det starka motstånd de bar mot att acceptera sig själva som våldsutövare.

<p>This thesis deals with two species of a very well known and popular method of moral justification called the method of reflective equilibrium. These two species are narrow and wide reflective equilibrium (NRE/WRE). More specifically, the thesis looks at the roles so called background theories are expected to play in WRE. The use of background theories distinguishes WRE from NRE. Whether background theories can fulfil all these roles, and whether these roles are needed at all, is discussed. One conclusion is that whether WRE is preferable to NRE or not, depends to large degree on how the key concept of coherence is understood. Given a common understanding of coherence as something thicker than mere logical consistency though, WRE is clearly preferable to NRE as a method of justification.</p> / <p>Uppsatsen tar upp två varianter av en metod för rättfärdigande av moralteorier kallad reflektivt ekvilibrium-metoden. Dessa varianter är VPDOW respektive EUHWW reflektivt ekvilibrium. Framför allt undersöks den roll så kallade bakgrundsteorier förväntas spela i brett reflektivt ekvilibrium. Användning av bakgrundsteorier skiljer brett reflektivt ekvilibrium från smalt reflektivt ekvilibrium. Om bakgrundsteorier kan uppfylla alla de förväntningar som ställs på dem, samt om dessa förväntningar verkligen behöver uppfyllas, diskuteras. En slutsats är att huruvida brett eller smalt reflektivt ekvilibrium är att föredra är starkt kopplat till vilken förståelse av begreppet koherens som företräds. Givet en vanlig uppfattning av koherens som något fylligare än endast motsägelsefrihet så är dock brett reflektivt ekvilibrium att föredra.</p>

This thesis deals with two species of a very well known and popular method of moral justification called the method of reflective equilibrium. These two species are narrow and wide reflective equilibrium (NRE/WRE). More specifically, the thesis looks at the roles so called background theories are expected to play in WRE. The use of background theories distinguishes WRE from NRE. Whether background theories can fulfil all these roles, and whether these roles are needed at all, is discussed. One conclusion is that whether WRE is preferable to NRE or not, depends to large degree on how the key concept of coherence is understood. Given a common understanding of coherence as something thicker than mere logical consistency though, WRE is clearly preferable to NRE as a method of justification. / Uppsatsen tar upp två varianter av en metod för rättfärdigande av moralteorier kallad reflektivt ekvilibrium-metoden. Dessa varianter är VPDOW respektive EUHWW reflektivt ekvilibrium. Framför allt undersöks den roll så kallade bakgrundsteorier förväntas spela i brett reflektivt ekvilibrium. Användning av bakgrundsteorier skiljer brett reflektivt ekvilibrium från smalt reflektivt ekvilibrium. Om bakgrundsteorier kan uppfylla alla de förväntningar som ställs på dem, samt om dessa förväntningar verkligen behöver uppfyllas, diskuteras. En slutsats är att huruvida brett eller smalt reflektivt ekvilibrium är att föredra är starkt kopplat till vilken förståelse av begreppet koherens som företräds. Givet en vanlig uppfattning av koherens som något fylligare än endast motsägelsefrihet så är dock brett reflektivt ekvilibrium att föredra.

Detta är en fallstudie om svenska polisens kommunikation under och efter reformen som implementerades 1 januari 2015. Området som avhandlas är legitimitet och förtroende i relation till kommunikationsprocesser för organisationer inom den offentliga sektorn. Organisatoriska förändringar inom den offentliga sektorn sker kontinuerligt och påverkar samhället mer eller mindre drastiskt. Forskning visar att sättet dessa förändringar kommuniceras påverkar förutsättningar för förtroende samt legitim maktutövning. Ändå har kommunikationen i fallet med reformen inom Polismyndigheten präglats av intern splittring och icke konsekventa budskap vilket studier visar påverkar förutsättningar för förtroende negativt. För att komma åt polisens kommunikation har forskning om kommunikativa strategier samt rättfärdigande använts. Forskningen i studien cirkulerar kring kommunikativa strategier, ryktes-hantering, new public management samt uppsatsens använda teori för analysen Orders of worth som handlar om rationalitetsprinciper och rättfärdigande. Vilka principer och värden som betonas spelar en avgörande roll för polisens kommunikation och dess utfall. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ textanalys av Polisförbundets ordförande Lena Nitz uttalanden och pressmeddelanden samt polisens kommunikationspolicy. Regeringens styr- och policydokument för polisen har använts som referenspunkt för kommunikationen och polisens mandat. Intervjuer med Lena Nitz samt politisk sakkunnig Johan Moström har bidragit till studien i form av kontext och förtydliganden. Resultatet av analysen visar hur polisen använder sig av flera olika kommunikativa strategier och principer vid sitt rättfärdigande. Kommunikationen går därmed att sammanfatta som icke-konsekvent och föränderlig. Mest framträdande är skillnaden från rättfärdigande i linje med det allmänt bästa till ett större fokus på rättfärdigande i linje med ryktes- och identitetshantering. Den röda tråden genom kommunikationen visar sig dock vara ett fokus på rättfärdigande genom de civilas princip (det allmänt bästa) vilket enligt använd teori skapar förutsättningar för förtroendeskapande samt legitim maktutövning.

Det finns en utbredd kritik riktad mot Europadomstolen och dess tillämpning av religionsfriheten (artikel 9 i Europakonventionen). Akademiker har anklagat domstolen för att ha demonstrerat enbiasi fall som rör islam och slöjan. Domstolens bedömningar har upplevts som godtyckliga. Muslimer har framhävt att de upplever att de inte kan räkna med att få en rättvis domstolsprocess. Denna allvarliga kritik mot Europadomstolen ligger till grund för studiens övergripande syfte som är att undersöka vilka förutsättningar som finns för rättvisa i fall som rör religionsfriheten och slöjan.                       Forskare har uppmanat domstolen att anamma fyra proceduriella rättvisekriterier (deltagande, neutralitet, respekt och tillit) i syfte att åstadkomma rättvisa domstolsprocesser. Studien börjar därför med att analysera det huvudsakliga materialet, fyra rättsfall som alla behandlar en slöjbärande muslimsk kvinna utifrån de proceduriella rättvisekriterierna. Dessa kriterier kompletteras med en moralfilosofisk förståelse för alla individers grundläggande rätt till rättfärdigande. Studiens tes är dock att en proceduriell förståelse av rättvisa riskerar att vara otillräcklig. Det teoretiska ramverket består därför även av en substantiell förståelse av rättvisa, som istället för att fokusera på domstolens tillvägagångssätt fokuserar på utfall. Resultatet bekräftar denna tes genom att först anamma en förståelse för att vårt praktiska förnuft riskerar att vara invävt med ideologi. Det är inte förrän vi tillämpar ett dekonstruerande och dekoloniserande perspektiv som vi ser vad det är som hindrar domstolen från att upprätta substantiell rättvisa för slöjbärande kvinnor. Slöjan som symbol och sekularism som begrepp har tillskrivits särskilda värden vilket gör att domstolen förstår dessa som i direkt strid med varandra. Det är inte förrän domstolen självkritiskt reflekterar över och dekonstruerar dessa inneboende värden som substantiell rättvisa är möjligt. Studiens uppfattning är att muslimska slöjbärande kvinnor systematiskt nekas en verklig möjlighet till upprättelse i Europadomstolen. / The European Court of the Human Rights has been widely criticized regarding its implementation of the freedom of religion (article 9 in the European Convention on Human Rights). Researchers have noticed that the Court has demonstrated a bias in cases concerning Islam and the Islamic veil. The Courts judgements have been understood as arbitrary and European Muslims have argued that they do not have a fair chance to a just court procedure. This serious critique aimed at the Court grounds the aim of this study which is to explore the conditions for justice regarding freedom of religion cases and the Islamic veil in the European Court of Human Rights.                        Researchers have advised the court to apply four procedural justice criteria (participation, neutrality, respect and trust) in order to secure just and fair court procedures. Therefore, from a procedural understanding of justice, the study starts with an analysis of the main material, which is four cases, all concerning women wearing the Islamic veil. The theoretical framework is supplemented with a moral understanding of everyone’s basic right to justification and the two procedural justice criteria reciprocity and generality. However, the thesis of this study is that a procedural understanding of justice might be unsatisfying when discovering the general conditions for justice in the Court. The theoretical framework therefore needs to include substantive justice. Instead of focusing on pure procedural justice itaims at establishing substantively just outcomes. The result of this study confirms this thesis by acknowledging that our practical reason might be infused with ideology. It is not until a deconstructing and decolonial perspective is applied that it becomes clear what is hampering the court from establishing substantively just outcomes for women wearing the Islamic veil. As the veil and the term secularism has been ascribed certain values and ideas, the court put these two phenomena in direct contrast with each other. Substantive justice is not achievable until the court, in a self-critical manner deconstructs these values and ideas. The main result of this study is that until then, Muslim women wearing the Islamic veil are systematically denied substantive justice.

Först presenteras metafysisk funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr. Truetemp, och generalitetsproblemet. En formell och schematisk presentation ges för reliabilism som en teori för kunskap, eller möjligen tillskrivande av kunskap, och processreliabilism som en teori för epistemiskt rättfärdigande. Därefter exponeras strukturella likheter mellan funktionalism och processreliabilism. Det får anses plausibelt att det råder ett nära släktskap mellan dessa teorier då Ramseysatser för rättfärdigade trosföreställningar presenteras. Dessa analyseras sedan utifrån möjliga fall. Med ny teoretisk bakgrund prövas reliabilismens problem ånyo inom ett funktionalistisk ramverk. Nya sätt att bemöta problemen presenteras genom en analys av det Kinesiska Rummet. Det svårlösta generalitetsproblemet kan ses som ett frameproblem och hanteras med hjälp av enveloping. / Firstly, a presentation of metaphysical functionalism. A Ramsey sentence plays a central role as an implicit definition of a mental state over sensory input and behavouristic output. A presentation of reliabilism as a theory of knowledge. A summary of some general epistemological problems and some specific to reliabilism; the main ones are the evil demon, clairvoyance and Mr. Truetemp, and the generality problem. A formal and schematic presentation of reliabilism as a theory of knowlege, or possibly knowlege attribution, and process reliabilism as a theory of belief justification. Structural similarities between functionalism and process reliabilism are exposed. A close kinship between these two theories seems plausible because of the possibility to present Ramsey sentences for justified beliefs. These Ramsey sentences are then analysed over possible cases. This new theoretical background, warrents another look at problems for reliabilism. New ways to counter these problems are presented via an analysis of the Chinese Room. The elusive genrality problem is seen as a frame problem and treated using enveloping.

Competition and data protection law are two powerful regimes simultaneously shaping the use of digital information, which has given rise to new interactions between these areas of law. While most views on this intersection emphasize that competition and data protection law must work together, nascent developments indicate that these legal regimes may sometimes conflict.  In the first place, firms faced with antitrust allegations are to an increasing extent invoking the need to protect the privacy of their users to justify their impugned conduct. Here, the conduct could either be prohibited by competition law despite of data protection or justified under competition law because of data protection. In the EU, no such justification attempt has reached court-stage, and it remains unclear how an enforcer ought to deal with such a claim. In the second place, competition law can mandate a firm to provide access to commercially valuable personal data to its rivals under a competition law remedy. Where that is the case, the question arising in this connection is whether an enforcer can and should design the remedy in a way that aligns with data protection law. If so, the issue remains of how that ought to be done. The task of the thesis has been to explore these issues, legally, economically, and coherently.  The thesis has rendered four main conclusions. First, data protection has a justified role in EU competition law in two ways. On the one hand, enhanced data protection can increase the quality of a service and may thus be factored in the competitive analysis as a dimension of quality. On the other, data protection as a human right must be guaranteed in the application of competition law. Second, these perspectives can be squared with the criteria for justifying competition breaches, in that data protection can be invoked to exculpate a firm from antitrust allegations. Third, in that context, the human rights dimension of data protection may entail that the enforcer must consider data protection even if it is not invoked. However, allowing data protection interests to override competition law in this manner is relatively inefficient as it may lead to less innovation, higher costs, and lower revenues. Fourth, the profound importance of data protection in the EU necessarily means that enforcers should accommodate data protection interests in designing competition law remedies which mandate access to personal data. This may be done in several ways, including requirements to anonymize data before providing access, or to oblige the firm to be compliant with data protection law in the process of providing access. The analysis largely confirms that anonymization is the preferable option.