This paper is an attempt to re-read Walter Benjamin’s essay “critique of violence” by separating what we here presume being its three-part core or axis, namely Right (rätt, as in Law), Justice (rättvisa) and Violence (våld), and then make an inquiry into the relationship between them, or, to what extent these three parts relate to each other. The method for doing so is at first a close-up reading of Benjamin’s text, where the core parts are being mentioned. Thereafter we will take a look at some of the most prominent attempts to read Benjamin to see to what extent their interpretation is compatible to ours. At last, in the concluding part of our paper, a suggestion with a shade of psychoanalysis of how to interpret the essay will be presented, together with a clarification of the three notions we did set out to investigate in the beginning. The aim of this paper is both to make Benjamin’s essay clearer, but also to make more stable ground for a new way of looking at Law and Justice and the relationship between them.

Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.

Traineeprogram har blivit allt mer populärt i Sverige och då det är ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rättvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhållandet mellan  organisationers krav på effektivitet i rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rättvisa i rekryteringsprocessen. För att besvara vårt syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i denna studie. Resultatet tyder på att de krav som organisationer har på att effektivisera  sin rekryteringsprocess har effekter på de sökandes upplevelse av rättvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förståelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen. Detta leder i sin tur till en mer positiv inställning till processen som helhet.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.</p>

AbstractTitle: Temporary agency workers, fairness and motivation – study in a reward system’simpact on temporary workers’ perceived fairness and motivationAuthors: Jesper Alm, Emelie Christiansen &amp; Jimmy HedblomSupervisor: Anders WrenneDepartment: Department of Industrial Economics, Blekinge Institute of TechnologyCourse: Bachelor’s thesis in Business AdministrationPurpose: The purpose of this study is to increase understanding about what impact a rewardsystem within an organization will have on the perceived fairness and motivation oftemporary agency workers. The study aims to answer the question: How and why is thetemporary agency workers’ perceived fairness and motivation at work impacted by notreceiving any direct financial bonus from the user company?Method: We have conducted a qualitative approach and made the study within a chosencompany suitable for our purpose. The data have been collected through in-depth interviewsto be able to take part of the interview subjects’ opinions, attitudes and experiences.Results: The temporary agency workers experience a procedural and distributive injusticelinked to the financial bonus. However, no overall organizational injustice is experienced,which can be explained by the fact that the temporary agency workers as a whole experienceperceived fair treatment from the company. The perceived motivation is not affected by theexclusion from the financial bonus, due to the fact that the needs of the consultants associatedwith the work consist of the amount of work that is possible. The motivation is influenced bythe number of shifts and the opportunity to earn more money through more shifts.

Rättvisa är ett begrepp som inte står utskrivet i förskolans läroplan, däremot finns det enligt tidigare forskning inbäddat i värdegrunden. Eftersom begreppet är inbäddat i värdegrunden gås det ofta förbi oreflekterat hos förskollärare, vilket kan leda till brister i yrkesspråket. Syftet med denna studie är att få insikt i förskollärares uppfattningar om sitt arbetssätt kring rättvisa inom förskolans utbildning. De forskningsfrågor som ska besvara syftet i studien är, hur förskollärare resonerar om sitt arbetssätt i relation till rättvisa inom förskolans utbildning och vilka av Colneruds (2017) rättviseprinciper vi kan tyda från förskollärarnas berättelser kring deras arbetssätt.  Metoden som har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar var fokusgruppsdiskussioner. Empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys som har utgått ifrån och tagit stöd av Colneruds (2017) rättviseprinciper. Studiens resultat visade på att förskollärarna tyckte att det var svårt att agera rättvist eftersom rättvisa är ett komplext begrepp. De uttryckte en svårighet att agera rättvist mot alla. Resultatet visade även på att det kan finnas brister i yrkesspråket då förskollärarna uttryckte svårigheter att sätta ord på sitt agerande. Colneruds (2017) rättviseprinciper gick att utläsa utifrån förskollärarnas berättelser.

AbstractArbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 38Titel: Hur sexåringar tänker och agerar omkring rättvisa i skolan. Författare: Cecilia Magneklint-HillmanHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2006-05-22Bakgrund: Vad är rättvist eller orättvist i skolan? Är det rättvist att alla barn gör allting samtidigt och lika mycket, eller blir det orättvist om inte alla är med? Är alla barn verkligen intresserade av samma sak samtidigt? Vad är rättvisa för barn och hur agerar de i rättvisesituationer i skolan? Syfte: Syftet med min studie är att försöka få kunskap om hur sexåringar i förskoleklass tänker och agerar omkring rättvisa. Jag vill också ta reda på om det är skillnad på flickors och pojkars syn på rättvisa. För att personal i förskoleklass och skola ska kunna bemöta eleverna på ett adekvat förhållningssätt utifrån deras sätt att tänka och agera i rättvisefrågor.Metod: De metoder jag använder för att försöka få svar på min frågeställning är kvalitativa intervjuer av barn och pedagoger samt observationer av barnen. I min studie deltar elva sexåringar varav fyra flickor och sju pojkar. Fyra pedagoger som arbetar med barnen deltar också i studien. Resultat: I min studie har jag kommit fram till att sexåringar tänker och agerar på olika sätt omkring rättvisa. I min undersökning upptäckte jag några små könsskillnader i hur barnen agerar men inte i hur de tänker. Flickorna hade svårare att släppa sitt egocentriska handlande medan pojkarna visade större generositet när det gällde rättvisa och tolerans.Diskussion: Ur värdepedagogisk synvinkel visar barnens svar, om hur de tänker om rättvisa, att lärarens roll som moralisk förebild och moralförmedlare, är viktig. För barnet är likhetsprincipen det primära rättvisebegreppet. Den så kallade behovsprincipen, att behandla barnen efter deras behov, är för barn i sexårsåldern svårare att förstå. Min undersökning visade att sexåringar kan förstå behovsprincipen och då är det viktigt att lärare och pedagoger ofta arbetar utifrån det begreppet för att stimulera och stödja barnens moraliska kunskaper.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen <em>Lpo 94</em>. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen Lpo 94. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.

Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method:  This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    Conclusions: The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.Keywords: Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.