I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka. Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av. Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av. Den internationella adoptionsdiskursen är en konstruktion som skapar en föreställning att Sri Lankas mödrar utlandsadopterar sina barn pga fattigdom. Rådande forskning om internationell adoption är mycket ensidig. Jag har därför försökt att ge en så kontextualiserad bild som möjligt.

Påverkar personligheten lönesättningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne själv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten påverkar lön och lönesättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesättande chefen. Studien är genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjälp av Myers-Briggs standardiserade frågeformulär, intervjuer samt egna enkäter. Vi hittar inga klara bevis för att cheferna premierar medarbetare som liknar dem själva. Däremot finner vi ett samband mellan hög lön och upplevelsen av att lönen är rättvis samt att ett gott samarbete med chefen också ger en uppfattning av en rättvis lön, dock inte nödvändigtvis hög. Dessutom fann vi att utbildning och lång erfarenhet inom yrket ger högre lön. Lite förvånande fann vi att personer med introverta personlighetsdrag hade signifikant högre lön än extraverta personer, trots att cheferna uppgett att de framförallt uppskattar egenskaper som korrelerar med extraversion. Vi tror att Introverta egenskaper inte har lika positiv klang som Extraverta egenskaper. Det är intressant att chefernas egen uppfattning om personlighetens betydelse vid lönesättning inte stämde överens med våra resultat. Vi har i vår studie inte gjort några mätningar på vare sig vad eller hur arbetet utförs av den enskilde medarbetaren. Personligheten behöver inte nödvändigtvis vara kopplad till prestationen.

De flesta individer påverkas dagligen av belöningar, motivation och rättvisa i såväl privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur belöningar påverkar medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska nivåer och om upplevd rättvisa är viktigt för motivationen. Inom området finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas. Den tidigare forskningen är dock i hög utsträckning mycket tvetydig och pekar på att olika belöningstyper kan ha skilda effekter på olika typer av motivation. I uppsatsen har teorier från olika vetenskapliga discipliner använts eftersom vår utgångspunkt är att de tillsammans kan skapa ett helhetsperspektiv. För att besvara syfte och frågeställning har en kvalitativ fallstudie av en internationell organisation med verksamhet i Sverige utförts. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare, mellanchefer och högre chefer av olika kön och i spridda åldrar. Resultatet och de generella slutsatserna är att både monetära och icke-monetära belöningar påverkar arbetsmotivationen men tycks vara olika viktiga för olika typer av motivation. Medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation tycks påverkas på liknande sätt av belöningarna. När de anställda känner sig rättvist behandlade tycks inte deras arbetsmotivation öka eller minska men när de upplever orättvisa kan det påverka motivationen negativt. Uppsatsen kompletterar den omfattande kvantitativa forskningen på området med nya kvalitativa infallsvinklar. Det kan inte ges ett enkelt och allmängiltigt svar på vad som påverkar en anställds arbetsmotivation. Dock är vår förhoppning att uppsatsen bidrar med en fördjupad insikt i det komplexa förhållandet mellan belöningar, motivation och rättvisa.

No description available.

Det blir allt vanligare att arbetsgivare låter nyanställda inleda sitt arbete på den nya arbetsplatsen med att genomföra ett så kallat “onboarding-test”. Motivet är att förbättra den nyanställdes integrationsprocess inom organisationen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor reagerar på att få sin personlighet klassificerad i samband med testerna. Hur onboarding-testtagare reagerar studerades genom en kvalitativ intervjustudie som utmynnade i grundad teori. Genom studien har åtta typer av reaktioner identifierats.

Denna studie är ämnad att undersöka vad som får ett spel att upplevas som rättvist och strävar efter designriktlinjer som leder till rättvisa spel. Studien utgår från en filosofisk bakgrund och försöker att finna samband med diskussionen om rättvisa i spel som existerar, men fokuserar specifikt på interaktion mellan spelaren och spelmekaniken.För studien har ett digitalt kortspel utvecklats enligt designriktlinjer baserade på egalitarianism och meritbaserade förtjänstprinciper. Olika spelmoment har designats för att skapa en kontrast som kan användas för att jämföra resultaten av att följa de olika designriktlinjerna.Spelet spelades av tio testpersoner som fick spela igenom alla spelmomenten och sedan svara på intervjufrågor om spelupplevelsen. Resultaten antydde att det finns olika uppfattningar om vad rättvisa innebär även i spel, men att meritbaserade belöningssystem ansågs mer underhållande än egalitarianistiskt rättvisa system och att uppfattad rättvisa skiljer sig i tävlingar mot människor och datorer.

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rättvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tävlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  på  att  balans  är  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tävlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orättvisa. Arbetet utgår ifrån Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  på  deras  teorier  om  hur  ett  rättvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  där  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  både  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhålls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  från  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  på  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstår  samt  att  det  i  de  grupper  den  använts  upplevdes  öka  spelets underhållningsvärde.

In this text the Canadian truth and reconciliation commission is examined based on its relation to restorative and retributive justice. These forms of justice are part of a larger theoretical base, namely that of transitional justice. Using the method of a qualitative case study this text aims to examine two questions; firstly, in what way retributive and restorative justice had a part in the creation of the commission, and secondly, how the commission attempted to create justice in accordance to these two justice principles in its work process and the result thereof.    In order to answer these questions, the Canadian truth and reconciliation commission is analysed through books and scientific papers, using Mark R. Amstutz theories on retributive and restorative justice. The result of the analysis shows that the Canadian commission is influenced by both forms of justice. The creation occurred as a consequence of many retributive aspects and a need for restorative justice, whereas the work process and result aimed primarily towards restorative justice, with some retributive aspects present.

Att reducera orättvisor i städers kollektivtrafiksystem är en stor utmaning för många städer. Planeringens prioritering inte alltid är glasklar och har blivit kritiserad för att undvika att hantera rättviseperspektivet för att istället domineras av ett kostnads-nyttoperspektiv. Studien har därför haft som avsikt att belysa den rumsliga fördelningen av tillgång till kollektivtrafik, dess samband med behovsgrupper samt utpekandet av särskilt utsatta områden där befolkningen riskerar att exkluderas från deras rätt till staden. I studien har kvantitativa metoder utförts i form av GIS-baserad nätverksanalys och statistisk sambandsanalys. Resultaten visade; att 57% av stadens befolkning bodde i kollektivtrafiknära områden; att det fanns ett medel-starkt, statistiskt signifikant, positivt samband mellan tillgång till kollektivtrafik och andelen av behovsgruppen äldre i stadens stadsområden vilket visar tendenser till en rättvis fördelning; att inget samband kunde konstateras mellan andel av behovsgruppen låginkomsttagare i Visbys stadsområden och tillgång till kollektivtrafik; och avslutandes utpekades området Kvarteret Dillen tillsammans med Yttre Furulund som särskilt utsatta där utpekade behovsgrupper är i risk för att bli exkluderade ifrån deras rätt till stadens resurser och möjligheter.

Göteborg stad har likt andra storstäder i Sverige upplevt en ökad boendesegregation i staden mellan invånare med hög och låg socioekonomisk status. För att motarbeta detta har Göteborg påbörjat ett ambitiöst planeringsprojekt i centrala delarna av staden, döpt Älvstaden. Ett sätt att bekämpa de utmaningar Göteborg står framför är genom socioekonomiskt blandade bostäder tillsammans med en blandad stadsmiljö. I den här fallstudien genomförs en kvalitativ innehållsanalys på två utvalda planeringsdokument som berör fallet. Genom läsning av dokumenten och teorin skapades tre teman som användes att för analysera texten genom att koda materialet. För att analysera innehållet i dokumenten används teorierna inom rättvisa och ny urbanism. Med hjälp av analysen drogs slutsatsen att Älvstaden som planeringsprojekt har som mål att skapa en rättvis och blandad stad, med hjälp av teorierna går det dock att se att planerna följer nyurbanismens tankar i högre utsträckning än de om rättvisa.