<p>Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ”Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.”</p><p>Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken. Frågan är vad företagen faktiskt vill förmedla med sin varumärkesbyggande TV-reklam och vad reklamen skapar för känslor och förväntningar hos konsumenterna? Detta har lett till att vi anser att ämnet är värt att undersöka med följande problemformulering: Vad är syftet med en klädkedjas varumärkesbyggande TV-reklam och vilka känslor och förväntningar skapar den hos konsumenter?</p><p>Vi har i undersökningen använt oss av ett fallföretag. Syftet med rapporten är att beskriva vilka känslor och förväntningar konsumenter får genom att se den reklam som klädkedjan sänder via TV samt vad företagets syfte med reklamen är. De kvalitativa metoder vi använde oss av för att kunna uppfylla syftet var en fokusgrupp med kvinnliga konsumenter, individuella intervjuer med manliga konsumenter samt en individuell intervju med vårt valda fallföretags marknadschef.</p><p>De slutsatser vi har kunnat dra genom våra intensiva undersökningar är att männens kännedom om klädkedjan är sämre än kvinnornas. Männen visade sig även vara mer negativt inställda till TV-reklamen än kvinnorna. En annan viktig slutsats var att atmosfären i reklamen och i butikerna måste stämma överens, detta var kvinnorna och männen helt överens om. Dock framkom det genom våra undersökningar att reklamen verkar rikta sig till en yngre publik än vad butikerna gör. Därför riskerar kunder efter att ha sett reklamen att få känslan av att inte känna igen sig i butiksmiljön.</p>

Denna uppsats undersöker förändringen av reklamannonser för livsmedel och hushållsmaskiner,med tidsbesparande egenskaper, i Sverige mellan åren 1950 och 1970. Källmaterialet kommer fråntvå svenska dagstidningar, Göteborgs-Posten och Eskilstuna-Kuriren, med nedslag gjorda år 1950,1960 och 1970. Det som undersöks är huruvida annonser för tidsbesparande produkter betonadedessa egenskaper. Uppsatsen finner att denna betoning minskade under tidsperioden. Uppsatsenargumenterar för en förklaring av denna minskning utifrån en förändring av kvinnans roll isamhället från hemmafruideal till tvåförsörjarfamiljer. Denna förändring drevs av en förändring idiskursen om manliga och kvinnliga ideal.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska reklamproducenter ser på användandet av kändisar i reklam, så kallad celebrity brand endorsing. Att använda kändisar i reklamkampanjer är en vanlig marknadsföringsstrategi i både Sverige och utomlands, och en inledande fundering i studien är huruvida detta bottnar i en övertygelse hos reklamproducenterna om att kändisar "lönar sig". I bakgrunden finns vetskapen om att prislappen på kändisars medverkan i reklamproduktion är hög, till exempel uppges Zlatan Ibrahimovic ha fått tolv miljoner kronor för att figurera i Volvos kampanj "Made by Sweden". Resultaten i studien bygger på intervjuer med sex personer från den svenska reklambranschen, och tyder på en mycket ljum inställning till bruket av kändisar i reklam. Kändisreklam bedöms kosta mer tid och pengar än nödvändigt, och den ger ingen säker utdelning i form av ökad varumärkeskännedom bland konsumenterna eller ökade försäljningsvolymer på marknaden. En slutsats är att celebrity brand endorsing ändå kan fungera som reklamstrategi men att lämpligheten måste utvärderas från fall till fall. / <p>Bild</p>

I MD 1976:8 fastslog domstolen att könsdiskriminerande reklam inte ska anses omfattas av MFL då lagen syftar till att skydda näringsidkare och människan som konsument, inte människan som kön. Sedan dess har diskussioner förekommit huruvida en reglering behövs mot könsdiskriminerande reklam och vilket tillvägagångssätt som är effektivast för att minska sådan reklam. Vissa anser att om det skulle stiftas en lag behöver det ske en grundlagsändring på grund av att det kan anses inskränka på yttrandefriheten medan vissa inte alls anser att så behöver vara fallet. Idag och sedan en tid tillbaka är könsdiskriminerande reklam reglerat i form av en självreglering med ett egenåtgärdssystem. Det är stiftelsen Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd som reglerar den typen av reklam. Dessa två instanser fungerar som en vägledning och kan antingen fälla eller fria ett beslut. Ett fällande innebär att beslutet offentligt publiceras. Det finns således inget sanktionssystem och inga straff kan utdömas.   Det har med tiden skett undersökningar för att se hur mycket reklam påverkar människan och samhället och vad som påverkas. Det har konstaterats att det inte endast är varumärket som reklamen rör och dess association till företaget bakom som påverkas utan även värderingar. Reklam har på så sätt bidragit till att skapa och förstärka stereotyper. Undersökningar har påvisat att reklam kan ha negativa konsekvenser på självkänsla och kan vara en grund till psykisk ohälsa. Dessutom har det poängterats att könsdiskriminerande reklam förhindrar samhället att uppnå jämställdhet.   Det har på grund av detta diskuterats fram och tillbaka vilka åtgärder som behöver beaktas och tillämpas för att motverka problematiken. Vissa menar att det behövs och krävs en lagstiftning för att motverka och få bort sådan typ av reklam som bidrar till negativ självbild och påhittade ideal om hur en man och kvinna bör se ut, bete sig och vara. Medan andra fortfarande håller fast vid att det inte finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam på grund av att det går emot grundlagarna.    Denna uppsats har därmed behandlat om dagens självreglering är tillräcklig för att uppnå ett jämställt samhälle. Oavsett om det anses vara tillräckligt eller ej kvarstår ändock frågan om det finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam utan att det krävs en grundlagsändring. Detta är något som har att diskuteras närmare. Slutligen har en analys förts gällande vilka moralbildande effekter en eventuell lagstiftning på området skulle få och om det skulle kunna bidra till att samhället och människan får en annan självbild och syn på andra. En diskussion har således skett om det är hypotetiskt möjligt att bryta eller i alla fall minska den stereotypa bilden av mannen och kvinnan med hjälp av en lagstiftning.

Denna uppsats behandlar två forskningsfrågor; “Vilka kommunikationsstrategier använder SF media för att utforma målgruppspaket?” och ”På vilket sätt upprätthålls stereotyper genom SF medias målgrupper?” Teorier vi använt oss av i arbetet med denna uppsats är kommunikationsprocesser och målgruppsanalys med fokus på reklam. För att söka svar på våra forskningsfrågor som behandlar ämnen som SF medias reklamutformning och hur deras målgrupper fungerar i marknadsföringssyfte har vi valt att använda oss av två olika metoder för insamling av material. Dels har vi genomfört en egen observationsstudie där fyra biobesök på SF bio där varje film vi såg representerade en av de fyra målgrupper som SF media utformat i syfte att nå sin publik på bästa möjliga sätt. Vi har intervjuat marknadschefen på SF media, och ställt frågor med utgångspunkt i våra forskningsfrågeställningar. Vi har även talat med en person som är verksam för undersökningsföretaget Orvesto. Orvesto listas som källa till de målgruppsbeskrivningar SF media presenterar på sin hemsida. Vi redovisar vårt resultat i ett kodningsschema som har en kodningsmanual till bakgrund för en tydlig avläsning och tolkning av schemat. Därefter följer en analys där vi lägger fram och analyserar den information som kodningsschemat visar samt komparerar detta med data från de kvalitativa intervjuerna. Diskussionen behandlar således upptäckta skillnader mellan uttalanden från intervjupersonerna och den data vi fått in genom den egna observationsstudien. I slutsatsen kommer vi fram till att SF media arbetar utifrån ett systemperspektiv snarare än ett klassiskt perspektiv. De hävdar en sak men praktiserar en annan. Deras målgrupper upprätthåller stereotypa bilder av kärnfamiljen, unga kvinnor och män samt den äldre pensionären.

Advertising today is everywhere, wherever we are, we encounter it and affect us. The advertisement can be seen as a way of reproducing and maintaining values ​​and imagination worlds, but it is not always positive. People with other ethnicities have experienced media and advertising annoying as they create an erroneous picture about their ethnicity, built by prejudices and preconceived sentences. For the younger generations, advertising has been an obvious part of everyday life, it has been inevitable for them. Therefore, the target group becomes an interesting group to investigate in order to find out their attitudes, based on Allport's theoretical tools public opinion, against advertising, and what they consider about ethnic discrimination in advertising. The study is based on a self-formulated survey, to fill the research gap we found. The results of the study show that there are significant differences between gender and political views that affect what is considered to be about ethnic discrimination in advertising. Women to a greater degree than men consider ethnic discrimination in advertising as problematic. Left-wing sympathizers to a greater extent than right-wing psychiatrists chose the problem of response more often in the question of what they considered about ethnic discrimination in advertising. The results and conclusions are based on previous research on advertising, youth and advertising, experiences of discrimination and discrimination in advertising as well as a link between the theoretical framework on attitudes, values ​​and theories of ethnic discrimination.

Tiden för att bara basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke- stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.

Vi har som examnesarbete utformat en informationsbroschyr åt Munktell Science Park (MSP), med hjälp av god textdesign har vi förmedlat MSP:s koncept till en bred målgrupp. Vi har haft fokus på texterna då det redan fanns en grafisk manual. Genom materialinsamling och undersökningar kom vi fram till hur vi på bästa sätt kunde producera den här informatinosbroschyren.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet). Ledsamhet förmedlas bäst genom en cirkel som långsamt rör sig längs en större cirkel (rörelsemönster hastighet, låg intensitet). Studien visar att rätt använt kan partikeleffekter användas för att framkalla ledsamhet eller glädje hos en publik, exempelvis i reklam, film och spel.

Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen. Detta görs med metoderna fri återgivning eller igenkänning. Vid fri återgivning var det endast en person som kom ihåg en korrekt reklamannons. Igenkänningstestet resulterade i sammanlagt 19 korrekt utpekade reklamannonser. Resultatet visar på att försökspersoner som fick göra igenkänningstestet, kunde svara på vilka reklamannonser som fanns på webbsidan i högre grad än de som fick använda sig av testet fri återgivning.