Syftet med den här studien var att undersöka hur semiotiska resurser används i reklamfilm för att kommunicera till olika målgrupper. I uppsatsen har två reklamfilmer från Mercedes-Benz med två olika målgrupper analyserats. Metoden som har använts i uppsatsen är en jämförande filmanalys. I analysen så har vi valt att lägga tyngd på fem olika semiotiska resurser: rörelse i bild, klippning, färg samt ljud och musik. Vi har sedan jämfört analyserna för att se hur Mercedes-Benz har använt sig av semiotiska resurser för att nå filmernas primära målgrupp. Resultatet visade att det fanns en hel del olikheter mellan dessa filmer. Bland annat var reklamfilmen för den äldre målgruppen kontinuerligt klippt, medan reklamfilmen för den yngre målgruppen var diskontinuerligt klippt. I reklamfilmen för den yngre målgruppen, hade dessutom musiken och färgen en mer betydande roll än i reklamfilmen för den äldre målgruppen. Resultatet visade också att det finns flera likheter mellan dessa filmer, såsom vissa kamerarörelser och filmernas atmosfärsljud.

Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Libressekommunicerar budskap visuellt i en kampanj. Kampanjen är#wombstories som är till för att uppmärksamma olikakvinnors berättelser och uppmuntra till att våga prata meröppet om kvinnokroppen.Genom två semiotiska bildanalyser undersöktes vilka visuellaelement Libresse har använt sig av i sin kampanjfilm. För attfå en övergripande förståelse av vad kampanjfilmen handlarom har en semiotisk analys över helheten av filmen gjorts.Efter det analyserades utvalda skärmdumpar för att på ettdjupare sätt få svar på frågeställningen.Resultatet av de två analyserna visade att de använder sig avolika ansiktsuttryck, färger och musik för att visualisera deolika berättelserna genom kampanjfilmen. Slutsatsen blev attLibresse använder sig av typiska visuella element. De skaparolika känslor hos tittaren som är lätta att känna igen ochkomma ihåg.

Denna uppsats undersöker vilka budskap som framkommer och ges av två femvertising kampanjer. Materialet består av kampanjerna ”I Will What I Want” av företaget Reebok och ”#BeMoreHuman” av företaget Under Armour. Uppsatsens syfte är värdera vilken kvinnosyn dessa femvertisingkampanjer förmedlar. Jag vill medvetandegöra grafiska designers om risken att även kampanjer med femvertising kan reproducera en stereotyp bild av kvinnor. Uppsatsens metod är en kvalitativ visuell analys som analyserar bildannonserna och genom kritisk diskursanalys framkommer det om budskapen i kampanjerna är kvinnostärkande eller om de förmedlar stereotyper. Analysen visar att kampanjerna i text sänder ut ett kvinnostärkande budskap som dock lätt kan misstolkas och att bildernas i viss mån traditionella representation av kvinnor gör kampanjerna tvetydiga.

Denna uppsats kommer att handla om kändisars varumärke samt företagsvarumärke och hur detta används i reklam för att nå fram till publiken och skapa enmening med reklamfilmen. Syftet med uppsatsen är att förstå hur två varumärken kansamspela för att skapa en trovärdig reklam. Analysen är genomförd med hjälp avnärläsning och grundar sig på att förstå hur de olika varumärken kan stötta varandra föratt sälja en produkt. Resultatet som har kommit fram i denna uppsats är att bådeföretagets och kändisens varumärke representerar reklamfilmen och skapar en meninggenom att samspela med varandra.

Den här studien ämnar undersöka om sminkvarumärket CAIA Cosmetics fortsätter att stereotypisera, objektifiera och sexualisera kivnnor i sin reklam efter att de fällts för objektifierande och sexualiserande reklam tre gånger under 2019. I de analyserande reklambilderna undersöker jag om Bianca Ingrosso som frontperson för CAIA bidrar med och upprätthåller en könsstereotypisk bild av kvinnor och om det förekommer ett objektifierande och sexualiserande i de nya sommarkampanjerna från juni och juli 2021.  Resultatet visar att nästan alla bilderna hade tydliga stereotypiska inslag och hade sensuella intryck. Dock var bara två bilder av den förföriska karaktären. Det har därför inte gått att tyda några sexualiserande inslag i dessa bilder, men ett objektifierande finns i flera utav bilderna.

Den här undersökningen grundar sig i varumärket LYFT och marknadsföringen av deras nikotinpåsar ur ett etiskt perspektiv. Vi ansåg att det skulle vara intressant att få veta mer om hur konsumenterna själva ser på marknadsföringen av LYFT, vilka de riktar sin marknadsföring till och huruvida det är etiskt rätt att marknadsföra en beroendeframkallande produkt med hjälp utav bland annat influencers med en ung följarskara. Med studien hoppas vi uppmärksamma den underliggande problematiken som finns i den här typen av marknadsföring och produkt, samt belysa hur vanligt och “trendigt” det är bland ungdomar att snusa LYFT idag.  Undersökningen grundar sig i en kvalitativ intervjumetod i form utav två olika semistrukturerade gruppintervjuer - den ena med universitetsstudenter och den andra med gymnasieelever. Under intervjuerna diskuterades användandet av produkter från LYFT, mottagandet av den marknadsföring LYFT använder sig av samt det etiska perspektivet på marknadsföringen av LYFT. Intervjuerna byggde på olika huvudteman och baserades på förutbestämda frågor, men för att få en så klar bild som möjligt skedde diskussionerna där emellan fritt mellan respondenterna.  Efter transkribering och analys av intervjuerna, och med hjälp av de teorier vi använt oss av under arbetets gång, visade resultatet vi kom fram till efter de förutsättningar vi haft genom undersökningen tydligt på att LYFT snabbt har vuxit till ett välkänt varumärke bland ungdomar. Intervjuerna klargjorde att användandet av vitt snus i allmänhet och LYFT i synnerhet har ökat sedan varumärket lanserades, samt att marknadsföringen varumärket använder sig av tydligt är riktad mot ungdomar. Undersökningen visar också på att varumärket säljer in produkterna som en urban, cool och trendig livsstil snarare än som en beroendeframkallande nikotinprodukt - vilket i sig leder till ett etiskt dilemma.  Det mest framstående etiska dilemmat som visade sig genom undersökningen var hur varumärket hittat ett kryphål i lagstiftningen och på så sätt kan marknadsföra sig på en helt annan nivå än vad traditionellt tobakssnus kan - vilket även inkluderar influencers, events och sponsring som, även det, når ut till ungdomar på ett delvis problematiskt sätt. / This study is based on the brand LYFT and the marketing of their nicotine pouches from an ethical perspective. We found it interesting to examine the matter from a consumers’ point of view, to see to whom they direct their marketing and whether it’s ethically viable to promote an addictive product using influencers with a young following. With this study we are hoping to shed light on the underlying problems that comes with this type of questionable marketing of addictive products, and to illustrate how common and “trendy” it has become to consume LYFT among teenagers today.  The study is based on a qualitative method using two different semi structured focus group interviews - one with university students and the other with “high school” students. During the interviews the usage of LYFT’s products were discussed, and also their marketing from a consumers’ point of view and from an ethical perspective. The interview was based on an interview guide and pre set themes, but to get more viable material the discussions were freely between the respondents.  After transcribing and analysing the interviews, and by using the theories we introduced in the study, the result showed clearly that LYFT rapidly has grown to be a well-known brand among youths. The study also shows that the brand is selling their products as an urban, cool and trendy lifestyle rather than a highly addictive product. This leads to an ethical dilemma.  The most conspicuous ethical dilemma we found through the study was how the brand have found a loophole in the legislation, that allows them to promote themselves in a whole different manner than other tobacco brands can. This promotion includes influencers, events and sponsorships that reaches adolescents in a partly problematic way.

Temat för detta kandidatarbete är sexualisering av kvinnor i reklam. Reklam har idag en maktfull roll i samhället och återspeglar ideal samt stereotyper. Kvinnor har länge sexualiserats och objektifierats i reklam och idag är denna porträttering så vanligt förekommande att vi knappt reagerar när vi ser den. Syftet med denna undersökning är att väcka en diskussion kring sexualisering i media, visa på konsekvenserna och söka svar på frågan: vilka visuella egenskaper bildar en problematisk porträttering? Detta för att kunna ge ökad förståelse för hur bilden konstrueras. I undersökningen används Kritisk design som metod vid skapandet av gestaltningen. Gestaltningen som presenteras är tänkt att ifrågasätta existerande sexualiserande reklam samt visa alternativa sätt att porträttera kvinnor på. Undersökningens resultat visar olika visuella egenskaper som kan skapa en sexualiserande bild, egenskaper som exempelvis kroppshållning, posering, placering, nakenhet och retuschering.

Mjölk är en råvara som länge funnits med i svenska hushåll. Till kaffet, i skolmatsalen eller som självklar dryck till bullarna. Det faktum att mjölk dessutom ofta placeras längst in i matbutiken tyder på dess självklarhet för svenska konsumenter. På senare år har konsumtionen av mjölk minskat och samtidigt fått nya konkurrenter. Dessutom krävs mer av marknadsförare för att fånga och förtjäna uppmärksamhet i ett allt mer reklamtrött samhälle. Studien ställer sig därför frågan huruvida dessa aspekter påverkar kommunikationen av mjölk. Studiens syfte är att analysera Arlas kampanj Bara mjölk smakar mjölk utifrån bildanalytisk teori. Detta för att ta reda på vilka verktyg som kan användas i reklam för att väcka uppmärksamhet till en råvara som inte är ny på en förändrad marknad. Med en grund i bildanalysens denotativa och konnotativa delar visar denna studie flera exempel på hur retoriska verktyg bygger upp reklamfilmens budskap. Genom att anpassa reklamfilmens innehåll efter sin målgrupp ökas chanserna för att förmedla historier som målgruppen både kan relatera till och underhållas av. Studien visar hur storytelling genom humoristisk tonalitet och stereotypisk porträttering förankrade i kulturen kan utgöra fördelaktiga verktyg för företag att använda i reklam om de har en produkt som inte är ny. Detta då dessa verktyg kan användas för att väcka uppmärksamhet, skapa köpintention och ändra attityder till en produkt som glömts bort. Som tidigare forskning påvisat, präglar kulturen vårt sätt att vara, tänka och handla. I enlighet med tidigare teori och forskning visar studien att reklam bör anpassas efter rådande kultur för att vara effektiv samtidigt som reklam utgör ett kraftfullt verktyg för att ändra den. / Milk has been a part of the Swedish society for generations and is thus strongly associated with Swedish culture. Furthermore, the fact that milk is often placed at the far end of the grocery store indicates that it is an obvious purchase for Swedish customers. In recent years, the consumption of milk has decreased and new actors have presented themselves on the milk market. In addition, the competition amongst marketers to attain and preserve the attention of customers has increased in today’s advertising-driven society. This study therefore raises attention to the question whether these aspects affect the communication of milk in the media landscape. The purpose of this study is to analyze Arla's campaign Milk is milk based on image analytic theory in order to find out which and how rhetorical tools can be used in advertising to draw attention to a product that is not new in a changing market. This study has its foundation in the denotative and connotative parts of image analysis. Additionally, this study shows several examples of how rhetorical tools can be used in order to build an advertising message. By adapting the content of the advertising to its target audience, the chances of communicating stories that the target audience can both relate to and be entertained by, are increased. Further more, the study shows how storytelling through humorous tonality and stereotypical portrayals rooted in culture can be beneficial tools for companies to use in advertising if they have a product that is not new. These tools can be used to attain attention, create buying intent and change attitudes towards a forgotten product. As previous research demonstrates, the culture plays a crucial part in our way of being, thinking and acting. In accordance with previous theories and research, this study shows that advertising should be adapted to the prevailing culture in order to be effective at the same time as advertising can be a powerful tool for changing the culture.

Date: 2022-06-01  Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Naim Hamzé (95/04/18) Samuel Lidström (95/04/18)  Title: Attitude towards advertising on social media and its impact on buying behavior. A comparative study between generation X and Z Supervisor: Aswo Safari  Keywords: Attitude, advertisement, social media, trust, commitment, buying behavior Research questions: What are the differences between the attitude of generation X and generation Z to advertisements on social media?  Purpose: The purpose of this study is to investigate the difference between generation X and Z attitudes towards advertisement on social media and how these attitudes affect their buying behavior. The study will also look at consumers' attitudes in general towards advertisement on social media. Method: A qualitative study with focus groups has been used. In total 20 respondents were interviewed in 4 different focus groups Conclusion: Generation X and Z showed positive attitudes towards advertising on social media. There were certain factors that affected some generations more than others. Positive attitude to advertising affects trust and commitment, which has a positive effect on the purchasing decision of both generations.