This investigation is about the English language in Swedish TV-commercials. Theinvestigation shows that there are commercials in Sweden that involve other languages thanSwedish. The languages found in this study apart from Swedish were English, Italian andGerman. The results show that the most common language was Swedish, which was used in405 (96.4%) of the 420 commercial spots of which the data consists. In 57.6% of thecommercials Swedish was the only language that was used compared to the 3.6% spots whichonly included English. Swedish was used together with English, Italian or German in 159commercials. There were 168 ads which contained some form of English, as the onlylanguage or together with Swedish. The results show that there was no major differenceregarding the time when the commercials containing only Swedish were broadcast. The sameconclusion could be drawn for the commercials which contained Swedish together withEnglish. The commercials which only included English were broadcast most frequently in themorning and at night. In conclusion, Swedish was the language used to the greatest extent.Furthermore, English appeared in nearly 50% of the commercials even though it was onlyused exclusively in a few ads. / Den här undersökningen handlar om användningen av engelska i svensk tv-reklam.Undersökningen visar att det finns reklam i Sverige som använder sig av andra språk änsvenska. De språk som användes utöver svenska var engelska, italienska och tyska.Resultaten visar att det språk som användes mest var svenska, som användes i 405 (96.4%)av de 420 reklaminslag som utgör datan. I 57.6% av reklaminslagen var svenska det endaspråket som användes jämfört med de 3.6% som endast innehöll engelska. Svenska användestillsammans med engelska, italienska eller tyska i 159 reklaminslag. Totalt innehöll 168reklaminslag engelska i någon form, som enda språk eller tillsammans med svenska.Resultaten visar att det inte var någon större skillnad på vid vilken tidpunkt reklam på enbartsvenska sändes. Samma slutsats gick att dra för de reklaminslag som innehöll svenskatillsammans med engelska. Reklam som endast innehöll engelska i någon form sändes mestfrekvent i tidsintervall ett och tre, det vill säga på morgonen och på kvällen.Sammanfattningsvis var svenska det språk som användes mest. Engelska däremot, användesi nästan 50% av reklaminslagen även om det endast användes på egen hand i några få inslag.

Syfte: Syftet med studien var att skapa en ökad kunskap och förståelse för organisationers förhållningssätt till normkreativ reklam   Metod: En deduktiv studie av kvalitativ karaktär genomfördes genom fem intervjuer med Vattenfall, Synoptik, Sparbanken Rekarne, TUI och Vinter.   Slutsats: Studien visade att organisationers förhållningssätt till normkreativ reklam varierar. Studien påvisade även att de organisationer som hade ett positivt förhållningssätt arbetade aktivt med normkreativ reklam och ansåg att det var en självklarhet eftersom detta uppvisade samhällsansvar. CSR, uppmärksamhet och utökad målgrupp var bidragande orsaker till att organisationer valde att använda respektive att inte använda normkreativ reklam. Studien belyste även att normkreativ reklam påverkar två av varumärkesidentitetens beståndsdelar; kultur och personlighet. / Purpose: The purpose of the study was to create a greater knowledge and understanding of organizations' perception of norm creative advertising.   Method: A deductive study with qualitative data conducted through five semi-structured interviews with Vattenfall, Synoptik, Sparbanken Rekarne, TUI and Vinter.    Conclusion: The study showed that organizations' approach to norm creative advertising vary.  The study also showed that organizations' that had a positive approach to norm creative advertising worked with norm creative advertising in their organization and believed that it was a matter of course as this demonstrated corporate social responsibility. CSR, attention and extended target group was contributing reasons why organizations choose to use or not to use norm creative advertising. The study also showed that norm creative advertising affects two of the brand identity elements; culture and personality.

Inledning: Tv-reklam för söta drycker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma och energirika drycker med högt sockerinnehåll. Under år 2014 inhandlades i genomsnitt 92 liter läskedryck i Sverige per konsument, vilket är en ökning med tio liter jämfört med år 2000. Vid regelbunden konsumtion av söta drycker ökar risken för att utveckla såväl övervikt och fetma som karies. Syfte: Syftet är att undersöka om antalet reklaminslag för söta drycker på tv har förändrats under åren 1999-2014 och om det finns några skillnader mellan olika tv-kanaler när det gäller antalet reklaminslag. Material och metod: I studien undersöks tv-reklam för de söta dryckerna läsk, saft och juice med utgångspunkt från ett Exceldokument baserat på reklamdata från TvChecks databas. Genom att filtrera data efter livsmedelsnummer och år kunde olika tabeller och diagram skapas för att se vilka förändringar som skett i antalet reklaminslag för söta drycker under åren 1999-2014. Resultat: Tv-reklam för söta drycker har ökat markant mellan åren 2013 och 2014. De tv-kanaler som i genomsnitt visat mest reklam för söta drycker är Kanal 5 och TV3, samtidigt som TV4 och TV7 sänt minst tv-reklam i genomsnitt under åren 1999-2014. Utöver detta syns en tydlig ökning av antalet reklaminslag för drycker sötade med sötningsmedel under perioden 1999-2014 från 586 till 8716 reklaminslag. Slutsats: Antalet reklaminslag för söta drycker har ökat markant under åren 2013-2014, samtidigt som antalet reklaminslag under åren 1999-2009 legat på en relativt konstant nivå. / Introduction: TV commercials for sweetened drinks may result in an increased consumption of unhealthy and energy dense drinks with a high content of sugar. In 2014 the swedes purchased an average of 92 litres of soft drinks per consumer, which is an increase by ten litres compared to the year 2000. Regular consumption of sugary drinks increases the risk of developing overweight, obesity and caries. Aim: The aim of the study is to investigate whether the number of commercials for sweetened drinks on TV has changed during the years 1999-2014 and if there are any differences between various TV channels regarding the number of commercials. Material and method: The study examines TV commercials for sweetened drinks such as juice and soft drinks (with and without carbonic acid) using an Excel document based on data from TvChecks database. By filtering the data by different food numbers and year various tables and graphs were created to show what changes occurred in the number of commercials for sweetened drinks during the years 1999-2014. Results: TV commercials for sweetened drinks has increased largely between the years 2013 and 2014. The TV channels that in average showed the most commercials for sweetened drinks are the Swedish Channel 5 and TV3, while TV4 and TV7 showed the least commercials in average during the years 1999-2014. Moreover, the TV commercials for drinks sweetened with sweeteners shows a clear increase during the years 1999-2014 from 586 to 8716 commercials. Conclusion: The number of TV commercials for sweetened drinks has increased considerably over the years 2013-2014, while the number of commercials during the years 1999-2009 was relatively constant.

This thesis studies the ways in which Swedish advertising agents tried to reshape advertising into a practise seen as working for the public benefit, and not just for economical profit of themselves and their clients. Earlier research on Swedish advertising has not paid enough attention to the advertising sectors ambitions to spread their views of advertising as a societal good during the 1930s. By investigating, among other things, the 4th Nordic Advertising Congress in 1937, which was held on the theme “Advertising serves society”, and the magazines Futurum and Reklam nyheterna, published by and for advertising agents in Sweden, this thesis shows that the Swedish advertising sector actively tried to represent advertising as an important factor in the improvement and modernization of Sweden. The arguments used to legitimize advertising as a question with relevance for the whole of society was intimately connected to ideals that are usually associated with the emergence of the Swedish welfare state, such as public health, social improvement, modernity and rationality. Earlier research tend to focus on the agency of the state in this period, but this study shows that also the private advertising sector of Sweden were embracing these ideals and playing a part in the processes creating these policies by advocating a society with more “propaganda” for things such as public health, better homes, and traffic safety.

Today’s stream of information is massive. Children and teenagers are exposed to information and advertising daily. The requirement to be able to sort and review the messages behind the advertising is fast becoming more important. This study has been made on 8- year-old pupils, in which they studied analysing advertisements for one lesson and then they were interviewed individually. The purpose of this study was to see if eight-year-old children are aware of the way advertisements describe gender and how you in a pedagogical way can teach children to critically examine media, above all advertising.   One of the questions asked is: Can eight-year-old children see specific gender roles in advertising? By studying former research and carrying out this study the writer of this essay has tried to answer the questions.   Through the study it was apparent that the 8- year- old pupils had difficulties to grasp the gender roles and see the messages behind advertising. It is important to learn more about media and advertising in early ages to be able to criticize the messages in media. / Dagens informationsflöde är stort. Barn och ungdomar exponeras för information och reklam dagligen. Det ställer stora krav på att kunna sortera informationen och kritiskt kunna granska budskapen bakom reklam. Tidningsreklam är något som barn träffar på ofta och många gånger ter sig dessa reklambilder stereotypt för könsroller.   Undersökningen har gjorts genom en kvalitativ studie på elever som är i åtta års ålder, där de hade ett lektionstillfälle i reklamanalys som sedan följdes upp med enskilda intervjuer.   Syftet var att se om barn i åtta års ålder är medvetna om reklamens framställning av könroller och hur man på ett pedagogiskt sätt kan ge barn verktyg att kritiskt granska medier, framför allt reklamen.   En av frågorna som har ställts är: Kan barn i åtta års ålder utläsa specifika könsroller i en reklambild? Genom studier av tidigare forskning och den genomförda undersökningen har författaren sökt svar på frågorna.   I resultatet kan man utläsa att respondenterna i studien hade svårt att se könsrollerna och se till reklambildens bakomliggande budskap. Det är viktigt att lära sig mer om media och reklam i tidiga åldrar för att kritiskt kunna granska dess budskap.

No description available.

In this study the focus is to explain user attitudes towards advertising on the social media Instagram. Instagram is a relatively new media that has opened up a new way to spread advertising. All people are unique and because of that every one interact and thing in different ways. Different types of posts circulate at Instagram where many can connect to advertising. But what does the recipient thinks about the ads? The document present a qualitative data based on notes and semistructured interviews. With new and old data we can understand how users at Instagram perceive different types of advertising and explain why some posts feels more advertised than others.

På den svenska marknaden är Content Marketing ett relativt nytt begrepp. Fenomenet kan summeras som en smart strategi för att med redaktionellt innehåll skapa en kommunikationsstrategi för en specifik målgrupp. Överflödet av kommunikation har tvingat mediebranschens aktörer att finna nya vägar och ett nytt tilltal i kampen om viktiga marknadsandelar. Det räcker inte med att förmedla informationen, nu ska den också fånga för att slutligen sälja in ett budskap som leder till konsumtion. I den här studien reder vi ut begreppen och förklarar skillnader och likheter mellan olika aktörer i den kommunikativa kedjan från journalistik till reklam och marknadsföring. Vi söker svaret på hur de redaktionella verktygen tar sig uttryck i transaktionen från neutral och informativ text till redaktionell text med uppdrag att sälja. Dessutom frågar vi oss vad det innebär för det redaktionella skrivandets framtid. Hur lätt är det att vara fristående i det gränsöverskridande samarbetet mellan journalistik, marknadsföring och reklam? Framför allt vill vi kartlägga de vinster som finns att hämta när två sidor möts och varför Content Marketing och journalistik inte har råd att blunda för varandra.

Den här uppsatsen syftar till att belysa förändringar i hur hälsoanspråk använts och utformats i kommersiellt syfte under 1900-talet. Förändringarna synliggörs genom att analysera problem, mål och medel i Mjölkpropagandans tidskrift utifrån teorin om styrningsrationalitet. Förändringarna i reklamverksamhet är intressanta att studera eftersom Mjölkpropagandan var en omfattande kommersiell historisk aktör, vars verksamhet sträckte sig över en längre period. Uppsatsen ingår huvudsakligen i diskussioner om hur hälsa har använts i reklam, men den bidrar också till diskussioner om hälsoupplysning och historien om mjölk och mjölkpropagandan i sig. Undersökningen visar hur hälsoanspråk anpassats i reklamen utifrån kontextuella förändringar och kritik. På så vis har mjölkens auktoritet och reklamkampanjens legitimitet bibehållits. Reklamen har gått ifrån att vara subjektiv och värderande som ett folkhälsoprojekt på 1920- och 30-talet till att vara objektiv och vägledande gentemot konsumenterna på 1960- och 70-talet. Uppsatsen visar även hur mjölken genom anpassade sätt att använda och utforma hälsoargument blivit ett etablerat behov.

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män