The aim of this study is to analyze stereotypes in the ICA commercials during the period of 2014 and 2018. How are the characters represented from an intersectional perspective and how are they represented from a stereotyped perspective? Has there been any changes or developments between these years?   The used methods are an image analysis and text analysis from a semiotic perspective. Earlier studies have shown that men have more dominant roles than women in commercials. It is also shown that most women are under 30 years old, while men are older.   The results of this study show that this is still accurate today and there hasn’t been any big changes. The men in the ICA commercials have dominated roles and are older than the women who are younger than 30 and have more subordinate roles. Stereotypes are common in the ICA commercials, but at the same time they try to twist them to go against norms - for example showing a character with Down syndrome.

Vad blir vi lyckliga av? Ett exmensarbete som genom betraktelser skapat illustrationspar. En av illustrationerna i paret visar vad reklamen säger oss, vill få oss att känna och handla, den andra illustrationen visar hur vi kan ha det i stället genom lyckliga stunder. För lycka ligger inte i reklamens påhittade konsumtionsvärld, utan inom oss själva. I vår egna personliga upplevelse av lycka. / What makes us happy? This bechelor project consist of illustrated pair of images. One of the illustrations shows what the advertisement tells us, wants us to feel and act, the other illustration shows how we can have it instead through happy moments. For happiness dwells not in the imaginary consumtion world of advertising, but within ourselves. In our own personal experience of happiness. / <p>Examensarbetet har tre bilagor.</p><p>Bilaga1 Tidigare arbete "Att sprida budskap"</p><p>Bilaga 2 Broschyren "nu"</p><p>Bilaga 3 Vykort</p>

No description available.

Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.

As a future teacher in history you need to know that you have the task, not only teaching your students about the past, you also have the task to teach your students about values that should permeate our society. How all people should be treated equally, regardless of gender, ethnicity, sexual oritentation or faith. In our Swedish society today, the media has greater impact than before. By that I mean that the Internet, smartphones, and all apps that revolve around social media have grown enormously. Students are influenced by the media every day. It’s also important that the students understand how companies choose to express themselves. Throughout the years, the woman has been seen as a "housewife" while the man was considered to be the one that was supposed to provide the family. I want to investigate how Swedish companies choose to produce the different sexes through their marketing. Briefly, the result was that the company chooses to show gender depending on who the advertisement is intended for. In advertising directed against men, the woman is used as a stereotype woman. But it does not mean that the advertisement is discriminatory. This is where you have to make a distinction between what is stereotypical and what is discriminatory. The interesting thing is that the woman in the first advertisements is produced as a housewife. In today's society when the norms have changed, she has left the housewife role but is still being represented as the typical woman.

Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktöreretablerar sig. Så kallade mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenterarbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomiskbärighet i verksamheten. För att mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tarmarknadsandelar från de stora industribryggerierna. För att sprida vetskap om sina produkterkrävs dock att konsumenterna är medvetna om deras närvaro. Att göra reklam genomtraditionella metoder så som tidningsannonser och radio och tv är väldigt sällan aktuellt dåpriset är allt för högt. Därför undersöker studien huruvida storytelling skulle kunna vara ettalternativt marknadsföringsverktyg för mikrobryggerierna. Genom tre fallstudier som tittar påtre olika typer av storys, har jag undersökt vilken utformning och karaktär en story bör ha föratt fungera effektivt då det gäller att spridas vidare. Resultatet av studien pekar på att denvanligaste typen av storytelling som mikrobryggerierna använder sig av, produktstorys, är denminst effektiva för att få spridning. Som mikrobryggare bör man istället skapa enövergripande varumärkesstory som bryggeriet hela tiden verkar under i allt de gör. Det har istudien visat sig centralt att en story innehåller de fyra grundelementen, rollfördelning,handling, konflikt och budskap. Av dessa fyra är det konflikt som är det viktigaste elementet.En story utan konflikt får inte någon djupare påverkan på åhöraren och kommer därför intespridas vidare. Studien har också påvisat att påhittade storys kan vara effektiva sommarknadsföring. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Företagsklimatet är oerhört hårt idag och klädbranschen är inget undantag, vi undrar om det finns plats för nyetablering på marknaden. Och hur detta företag då skulle behöva se ut och vara utformat för att kunna ha en chans att överleva på marknaden. Vad skulle detta företaget sälja och till vem? Vilka klarar sig i klädbranschen? Hur ser framtiden ut för e-handeln? Alltså, vad gör att de som klarat sig på marknaden gjort detta? Vad är hemligheten? - Och vem vore bättre på att besvara dessa frågor än de som befinner sig i branschen. Vi har talat med ett antal personer som alla har olika ställningar i olika företag, allt från tidning, reklam, IT och e-handel. Vi valde att undersöka marknaden på ett lite annorlunda sätt, i examensarbetets början utgick vi från egna idéer som vi brann för och som vi tyckte verkade intressant. Vi slog ihop dessa idéer till en affärsidé som helt saknade grund i sunt förnuft kan tyckas, men som vi kände att vi ändå tyckte det fanns hopp för, detta grundade vi helt utefter vad vi kände till om företagsklimatet i Sverige samt vad vi själva kände att det fanns ett tomrum för på marknaden. Vi startade examensarbetet med en affärsidé som var vagt konstruerad som en ram och som vi fyllde på under arbetats gång med de åsikter, råd och fakta som vi samlade in från personerna vi talat med i branschen. Resultatet blev en slutgiltig affärsidé som är formad av vår iver, respondenternas framtidstro och vår handledares kritiska granskning. Allt för att få affärsidén att vara så praktiskt genomförbar som möjligt. / Program: Butikschefsutbildningen

I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrån konkurrenterna. Ett sätt som företagen kan göra det är genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumärkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som får konsumenter att välja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumärkesimage kan företag kan differentiera sig från konkurrenterna genom attanvända nya kanaler för att nå konsumenterna. Ett exempel på en sådan kanal ärmarknadsföring via mobila applikationer.När kanaler används av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hänsyn till. Uppsatsen syftar därför till att undersöka vilken påverkanmobila applikationer har på fem faktorer som sägs ha en direkt inverkan på företagsvarumärkesimage. De valda faktorerna för uppsatsen är; uppmärksamhet, engagemang,trovärdighet, lojalitet och integritet. Uppsatsen är utformad som en kvalitativ studie ochdatainsamlingen har skett genom fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har sedananalyserats med hjälp av den teoretiska referensramen som består av teorier kring bådevarumärken och mobila applikationer.Litteratur om mobila applikationer beskriver de stora möjligheter som finns med att användakanalen för att kommunicera med konsumenterna. Teorin påstår teorin att när de fem, föruppsatsen valda, faktorerna påverkas positivt eller negativt av företags agerande, har det endirekt och likvärdig inverkan även på företags varumärkesimage. Enligt respondenternapåverkas de fem faktorerna; uppmärksamhet, engagemang, trovärdighet, lojalitet ochintegritet i varierande utsträckning av mobila applikationer. Det som styr i vilken utsträckningdet sker är vilket intresse som konsumenterna har för företagen och hur underhållande ochengagerande applikationerna anses vara. Vilken effekt som mobila applikationer har påföretags varumärkesimage skiljer sig alltså åt och är beroende av ett flertal tidigare nämndafaktorer.

I denna uppsats granskas företaget American Apparel:s tidigare och nuvarande bildkommunikation. Företaget har kritiserats otaliga gånger för sin sexistiska porträttering av kvinnor i reklam, vilket är en av faktorerna som har tvingat företaget till en nylansering. Reklam i allmänhet sexualiserar kvinnor och framställer dem stereotypiskt, vilket skapar samhälleliga konsekvenser. De teoribildningar som används för att ge svar på studiens frågeställning är genus, stereotyp, feministisk teori, femvertising, the male gaze samt semiotik. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där totalt sex bilder från American Apparel jämförs komparativt. Genom en semiotisk analys jämförs dessa sex bilder som American Apparel har släppt för kommersiella ändamål. Tre av dessa bilder är från tidigare kampanjer av företaget, och de återstående tre är reklambilder som har släppts efter nylanseringen. Syftet med denna studie är att jämföra dessa bilder genom en semiotisk analysmetod för att urskilja huruvida det finns några skillnader gällande framställningen av kvinnor i annonserna, samt undersöka om de efter sin nystart använder sig av femvertising. Bilderna analyseras genom sju begrepp i den semiotiska analysmetoden. Dessa begrepp är setting, pose, gaze, color, body-chopping, empowerment samt representation. I resultatet framgick det att de tidigare reklambilderna från American Apparel sexualiserade kvinnor och framställde dem stereotypiskt. Bilderna efter nylanseringen illustrerar däremot kvinnor som är empowered, och det går även att notera att företaget använder sig av femvertising. / This study focuses on the way the brand American Apparel previously have and currently is representing women in their advertising. American Apparel has a long history of being criticized for their sexist portrayal of women. This has lead the company to do a relaunch. However, advertising in general share the trait of sexualizing and stereotyping women, which creates societal consequences. The theory forms used to give answers to the study's research question are gender, stereotype, feminist theory, femvertising, the male gaze and semiotics. The study is a qualitative content analysis where a total of six images from American Apparel are compared comparatively. Through a semiotic analysis a total of six images that have been released for commercial purposes will be compared. Three of these pictures are from previous campaigns by the brand, whereas the remaining three are released after the relaunch. The aim of this study is to compare six images through a semiotic analysis method in order to distinguish whether or not there are any differences regarding the portrayal of women in the advertisements, as well as to investigate if they are using femvertising after the relaunch. To be able to compare the images, seven elements will be examined in the semiotic analysis method. These elements are setting, pose, gaze, color, empowerment, representation and body-chopping. The result presented that the former images released by American Apparel sexualized and stereotyped women. The new images from after the relaunch illustrates empowered women and a usage of femvertising.

Fokus ligger på modeinriktad reklam som analyseras enligt utvalda kriterier, vilket placerar studien inom ramarna för textilt management. Studien avser att introducera läsaren till ämnet genom att ge en bakgrund till det valda ämnet och att motivera relevansen av studien. Därefter leder problemformuleringen fram till en presentation av syftet och forskningsfrågorna i denna studie. Studiens syfte är att beskriva och undersöka hur kvinnors porträttering som sexobjekt i lyxvarumärkens modereklam påverkar konsumentens attityd till dessa varumärken. Även skillnader mellan påverkan på manliga och kvinnliga konsumenter undersöktes inom ramen för studien. För att samla in det empiriska materialet användes bildanalys och en online-enkät-undersökning. Bildanalysen bestod av fem olika reklambilder från fem olika lyxvarumärken som sedan analyserades utifrån valda kriterier för att betygsätta hur sexualiserade de var. Online-enkäten baserades sedan på dessa reklambilder och frågor om varumärken utformades med inspiration från tidigare forskning. Urvalet bestod av konsumenter av kläder i Sverige, ett stratifierat slumpmässigt urval som kombinerades med snöbollsurval. Studiens resultat pekar på att de övergripande svaren sammantaget är att sexualiserande reklam påverkar konsumenten negativt och gör så att denne får en sämre bild av varumärket och ändrar sina köpvanor för det aktuella varumärket. Dock kommer studien fram till att det ändå är förvånansvärt många konsumenter som ändå inte bryr sig om att ett varumärke använder sig av sexualiserande reklam. De skillnader som framkom mellan män och kvinnor är att kvinnor verkar vara mer medvetna om sexualisering i reklam än män och det är betydligt fler kvinnor än män som anger att de ämnar ändra sitt beteende så att den motsvarar deras attityd mot ett varumärke. För vidare forskning rekommenderar vi att undersöka problemet ur ett företagsperspektiv, för att förstå hur de varumärken som använder sig av den här typen av reklam tänker. / The focus of the study is fashion oriented advertising that has been analysed according to chosen criteria, which puts the study within the frames of textile management. The study aims to introduce the reader and give a background to the subject of choice by motivating the relevance of the study. Thereafter the problem formulation leads to a presentation of the purpose and research questions of the study. The purpose of the study is to describe and examine how women's portrayal as sex objects in luxury brand advertising affects consumers attitude toward a brand. Also differences between effects on men and women were examined. To gather the empirical findings we used an image analysis method and and an online-survey. The image analysis was made up of five different advertising images from luxury brands, that were later analysed with chosen criteria to grade an image based on how sexualised it was. The online-survey was based on these analyzed images, thereafter questions about brands were formed with inspiration from earlier studies. The sample was made up by Swedish clothing consumers, a stratified random sampling that we combined with snowball sampling. The findings of the study points to a majority of the participants being negatively affected by sexualised advertising. Which makes the consumers attitude toward a brand negative and changes their buying habits. Although the study also find that there are surprisingly many consumers who will continue buying products from a brand that use sexualised advertising, even though the consumers claim to have been negatively influenced. The differences that were found between men and women were that women seem to be more aware of sexualised advertising than men, and that there are far more women who intend to change their buying behavior to match their attitude toward a brand. A much larger portion of men answered that sexualised advertising do not affect their perception of the brand, compared to women. Although some of the respondents, both genders, are willing to continue buying from the brands that affected them negatively. For further research we suggest to examine this topic from a corporate perspective to understand how the companies that use this type of sexalized advertising are thinking.