Denna uppsats undersöker beslutsfattares syn på jämförande reklam som marknadsföringsstrategi utifrån ett antal centrala aspekter som omfattar fördelar, nackdelar, direkt jämförande reklam respektive indirekt jämförande reklam, juridiska risker med jämförande reklam och etiska överväganden vid jämförande reklam. Trots att jämförande reklam används flitigt samt att konsumentperspektivet på jämförande reklam undersökts i tidigare studier, finns det begränsad forskning om beslutsfattares uppfattning av denna marknadsföringsstrategi. Studien utgår från en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare inom marknadsföringsyrket. Empirin utgörs av insamlad data från intervjuer med beslutsfattare som analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell kopplat till det teoretiska ramverket. Slutsatsen för studien är att beslutsfattare ser positivt på jämförande reklam men har en försiktig inställning till att i praktiken använda sig av jämförande reklam, specifikt direkt jämförande reklam, på grund av de juridiska och etiska riskerna som finns. Slutligen avslutas studien med implikationer för chefer, begränsningar och förslag på framtida forskning.

In this study the authors have explored the new phenomenon Web-TV and what attitude young adults in Stockholm have towards this media and the applied advertisement. Further the study includes search outs of other studies for the authors to draw parallels to compare their result to be able make conclusions. Finally, Web-TV is discussed how the commercial on Web-TV could be developed to be as responsive as possible regarding the consumers.

I den här studien undersöks konsumenters attityder till adresserad direktreklam och vilkafaktorer som kan påverka den. Med adresserad direktreklam menas all reklam som skickasdirekt till konsumenten, vare sig det är via mail, sms eller till en fysisk brevlåda. Datasamlades in via en enkät som distribuerats online via sociala medier. Utöverenkätundersökningen presenteras även en bild av forskningsläget och vad andra tidigarestudier inom konsumentattityder till marknadsföring har visat. Totalt svarade 201 personerpå enkäten varav 120 av dessa svar gick att använda i analysen. Undersökningen visar attkonsumenters attityder till adresserad direktreklam är mer negativ än positiv och att det finnsflera olika faktorer som kan påverka den. Det visade sig vara upplevd relevans som var dendominerande faktorn som påverkade attityden till adresserad direktreklam. För att analyserasvaren användes programmet SPSS, med vilket flera olika statistiska analyser genomfördesför att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till adresserad direktreklam.

Kommunikationsbyråerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi där det läggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmågor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ändå vara ett kommunikationsmedium som kan säkerställa att de utbyten som sker på konsumentmarknaden verkligen är miljömässigt värdeskapande för de parter som ingår i utbytesprocessen. Studien bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med personer på åtta olika kommunikationsbyråer i Sverige. Studien redogör för byråernas insyn i kundföretagen och de intervjuades åsikter och värdegrund i miljöfrågor. Byråerna har överlag interaktiva och långvariga kundrelationer som både säkerställer en god insyn i det beställande företaget. Avsaknaden av interna riktlinjer rörande etiska och miljörelaterade frågor i marknadskommunikationen som utarbetas är dock en faktor som medför att synsätten kring detta är individuellt förankrade och endast existerar informellt mellan de anställda. Detta innebär att de som utformar kommunikationen har ett stort ansvar för att på ett objektivt vis avbilda företag och produkter för att på så vis sända korrekta signaler till konsumenterna på marknaden. / Communication agencies occupy key positions in today's decentralized market economy, where as there is great confidence in the individual's rational abilities. Advertising is met with much criticism but is still considered to be a form of communication that can ensure consumer market exchanges to be really environmental value creative for the parties involved in the exchange process. The study is based on qualitative interviews with people from eight different communication agencies placed in Sweden. The study describes the agencies insight in client companies and the respondents views and values on environmental issues. The agencies generally have interactive and long-term customer relationships that both ensure a good working process and enable a transparency of the ordering company. The lack of internal guidelines regarding ethical and environmental issues in the marketing communication, that they create, is one factor that causes the views to be individually anchored and which only exists informally between the staff. This means that the people who design the communication has a great responsibility to provide an objective way depict companies and products in order to send the correct signals to the consumer market.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

Detta arbete inspirerades av att ha observerat reklamkampanjer som fått väldigt stor spridning till följd av att de uppmärksammats pga. att konsumenter har ogillat eller gillat budskapet i kampanjen vilket gett upphov till diskussioner muntligen eller online. Denna undersökning syftar till att undersöka hur faktorer som kön och ålder kan påverka konsumenters intryck av kontroversiell reklam och hur kontroversiell reklam kan påverka konsumenternas attityd till varumärken som använt sig av kontroversiell reklam. Studien undersöker även sannolikheten att konsumenter sprider positiv eller negativ word of mouth/elektronisk word of mouth om ett varumärke som använt sig av kontroversiell reklam.   Undersökningen genomfördes med en enkät med standardiserade svar där den insamlade datan sedan analyserades med Chi2 test, bivariat korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. I undersökningen kunde respondenterna ta ställning till fem positiva och fem negativa adjektiv, kopplade till en reklambild. Analysen indikerade att kvinnor var både mer negativa och mindre positiva till kontroversiell reklam, åtminstone för de utföranden som testades i studien, därtill visade studien att äldre var mindre positiva till kontroversiell reklam. Slutligen indikerade studien att konsumenters attityd till ett varumärke påverkas i enlighet med dess intryck av reklamen, dvs. att om dess intryck var negativt kommer de sprida ett negativt omdöme. Detta samband gällde även för word of mouth. / This study was inspired from observing ads that stirredup controversy and thereby got a lot of attention from consumers.The purpose of this study was to investigate how factors like gender and age may affectconsumers impression of controversial advertisements, but also to investigate how controversial advertisements may affect consumers attitudes towards brands that have used advertisements that were deemed as controversial. Lastly,the study investigates the probability that consumers will spread word of mouth/electronicword of mouth about the brands. The study was conducted through a survey with standardized answers and the data was analyzed with a Chi2 test, bivariate correlation analysis,and multiple regression analysis. The analysis indicated that women were more negative and less positive towards controversial advertisement than men were, atleastwithin the categories that were tested in the study. Furthermore, the study indicated that consumers attitudes towards a brand will be affected in the same way as the consumers impression of the controversial ad. Finally, results indicated that the probability for WOM is also affected in the same way as the consumers impression of the controversial advertisement.

Purpose: The purpose of this thesis is to identify particular features and attributes  that communicate quality in printed advertisements in order to further understand consumer perception of these quality features. Background: Nowadays, cultural images of youthfulness are promoted by media and advertising. Previous research indicate that price, brand name and store names are the most influencing features concerning the quality perception for consumers. However, advertising permits consumers to have access only to a specific level of information regarding the product. Printed advertisement do not present the common attributes such as price or store name that permit to evaluate quality. Therefore this study will examine the features and attributes that communicate quality in printed advertisements from the consumer’s perspective. Method: The purpose of this thesis was fulfilled by conducting a magazine content analysis of advertisements and by conducting interviews with women in the age between 45-60 years old. To analyze the results, theories connected to quality perception and advertising were used. Conclusion: Three interrelated categories were identified to play a significant role in the quality perception: credibility, exclusivity and emotions. When in accordance with each other and in balance, the presence of these categories influence the quality perception. / Syfte: Syftet med den här studien är att identifiera särskilda faktorer och attribut som kommunicerar kvalité i tryckt reklam i syfte att vidare förstå konsumenters uppfattning av dessa kvalitetsattribut. Bakgrund: Nuförtiden främjas bilder av ungdomlighet i media och reklambranschen. Tidigare studier indikerar att pris, varumärke och butiksnamn är de faktorer som mest påverkar  konsumenters kvalitetsuppfattning. Dock tillåter reklam konsumenter att ha tillgång endast till en specifik nivå av information angående produkten. Tryckt reklam presenterar inte allmänna attribut såsom pris eller butiksnamn som tillåter utvärdering av kvalité. Därför kommer den här studien att granska faktorer och attribut som kommunicerar kvalité i tryckt reklam från konsumentens perspektiv. Metod: Syftet med den här studien blev uppfyllt genom utförandet av en innehållsanalys av anti-age reklamer i tidningar och genom intervjuer med kvinnor i åldern mellan 45-60 år. Till analysen av resultaten användes teorier med anknytning till kvalitetsuppfattning och reklam.  Slutsats: Tre sammanhängande kategorier var identifierade att spela en betydande roll i kvalitetsuppfattning: trovärdighet, exklusivitet och känslor.  När i enlighet med varandra och i balans, gör närvaron av dessa kategorier att kvalitetsuppfattningen påverkas.

Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010. Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys. Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna. Socialdemokraterna och Kristdemokraternas budskap formulerar sig mer negativt än Moderaterna och Miljöpartiet. Samtliga partier delar fokus på människan och en jämvikt mellan kvinnor och män, däremot är representationen av etniska och sexuella minoriteter dålig. / Problem: 2010 was the first year when the political parties could advertise in Swedish television during an campaign before the election to the Swedish parliament. Therefore, it’s interesting to study how the political ads in television were formulated and which messages they sent to the viewers. Question at issues: The main study was concentrated on how the political parties formulated their messages. Other research questions were about differences and similarities between the advertisements and if there were differences in presentation and messages between the Alliance and the red-green coalition. Aim: The aim of this study is to illuminate how the political parties formulated their messages in TV-ads. Methodology: Three different methods were used. Two types of visual analysis, movie analysis and image analysis were combined to analyze the visual parts of the ads. The third method was a rhetoric approach to analyze the spoken/written word in the ads. Theoretical Perspective: This study is based on theories concerning political communication in Sweden and USA, advertising and marketing. Empirical foundation: In this study, four political TV-ads from four different parties in the Swedish election 2010 were analyzed; The Moderate party, Christian Democrats, Social Democrats and the Green party. Results: The Swedish political TV-ads do not – contrary to political ads in many other countries – use personal campaigns and theirs political leaders as the main messengers. The ads were similar to each other according to the use of characters and environment in the scenes. The use of music and the use of positive/negative feelings were the things that were the most differentiated between the political ads. The Moderate Party and the Green party were more positive in their messages than the Christian Democrats and Social Democrats were.

As a consumer often chooses product or service to satisfy the specific needs or desires. However, there is more often than not several brands that manufacture the same product, which means we also have to choose between these brands before we can calm our needs. This choice is usually an active decision. We choose a brand that we are familiar with, or a brand whose identity appeals to us. The brand thus has a major impact on both consumers' decision-making in connection with the purchase, but also for business success. The brand identity is an important aspect that most will affect the brand's popularity. This identity consists of name, logo, packaging, design and personality, and all the associations that consumers connect to the name itself. Due to this unique identity stands out against other brand and attract consumers. To get an insight into how to work with clear brand images and brand identities we have analyzed two brands' commercials. We have analyzed the brands Norrlands Guld and Mariestads to investigate how brand identity is produced and what differences there are in the petitions of these. Both Mariestads and Norrlands Guld is owned, produced, distributed and marketed by Spendrups Brygeri AB. The interesting thing to look at brands with the same owners is that brands in this context is the extra strong need to differentiate as much attention as possible to not out-compete each other. Previous research revolves around the importance of distinct brands. Essay task was thus to exemplify how work and communication with a clear brand can look. In the final analysis the thesis presents for the various tricks that Spendrups uses to give the consumer an idea of ​​brand identity. All this is analyzed by previous research and theories of consumer culture, marketing and the role of advertising for the brand. / Som konsument väljer man ofta en produkt eller en tjänst för att stilla att visst behov eller begär. Dock finns det allt som oftast flera olika varumärken som tillverkar samma produkt, vilket gör att vi även måste välja mellan dessa varumärken innan vi kan stilla våra behov. Detta val är oftast ett aktivt beslut. Vi väljer nämligen ett varumärke som vi är bekanta med eller ett varumärke vars identitet tilltalar oss. Varumärket har alltså en stor påverkan för både konsumenters beslutsprocess i samband med köp men också för företagens framgång. Varumärkets identitet är en viktig aspekt som i allra högsta grad kommer att påverka varumärkets popularitet. Denna identitet består av namn, logotype, förpackning, design och personlighet samt alla de associationer som konsumenten kopplar till själva namnet. Tack vare denna unika identitet urskiljer sig varumärket gentemot andra samt lockar till sig konsumenter. För att få en inblick i hur man kan arbeta med tydliga varumärkesprofiler och varumärkesidentiteter har vi analyserat två varumärkens reklamfilmer. Vi har analyserat varumärkena Norrlands Guld och Mariestads för att undersöka hur varumärkenas identitet framställs samt vilka skillnader som finns i framställningarna av dessa. Både Mariestads och Norrlands Guld ägs, produceras, distribueras och marknadsförs av Spendrups Bryggeri AB.  Det intressanta med att titta på varumärken med samma ägare är att varumärken i detta sammanhang är i extra stort behov av att skilja sig så mycket åt som möjligt för att inte konkurrera ut varandra. / Ida Svensson

En diskussion om könsdiskriminerande reklam har pågått sedan 1970 – talet. Än idag har det inte reglerats om könsdiskriminerande reklam och det har passerat ca 40 år. Det har pågått i sådan lång tid på grund av att experter i området har uttryckt att könsdiskriminerande reklam skyddas utav grundlagen. Könsdiskriminerande reklam anses skyddas av tryck- och yttrandefriheten på grund av att sådan reklam innehåller värderingar och åsikter. När det handlar om reklam, förväntas det omfattas av marknadsföringslagen, men lagen omfattar inte könsdiskriminerande reklam. Detta kom marknadsdomstolen (MD) fram i ett fall som heter MD 1976:8 och menade att marknadsföringslagen skyddar enbart konsumenter och näringsidkare, men inte konsumenternas integritet var för sig. För att handskas med könsdiskriminerande reklam har näringslivet skapat en självreglering, som heter Reklamombudsmannen (RO). RO har till uppgift att göra en bedömning om vad som kan uppfattas som könsdiskriminerande reklam enligt Internationella Handelskammarens regler. När RO kommer fram till att en marknadsföring är könsdiskriminerande, så är dessa besluten inte bindande. RO:s sanktioner är enbart att publicera överträdelsen. Uppsatsens uppgift är att antingen verifiera eller falsifiera argumenten om lagstiftning är möjlig och om RO:s arbete fungerar. Detta har skett i uppsatsen genom att ha frågeställningen, ”Skulle en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam strida mot grundlagen eller Marknadsföringslagen 2008:486 (MFL)?”. Denna frågeställning utreds med hjälp utav den rättsdogmatiska metoden.  Problemen i att lagstifta om könsdiskriminerande reklam finna inte enbart i juridiken, utan det finns även ett problem ur ett samhällsperspektiv genom konsekvenser av en sådan lagstiftning. Enligt lag så får en sådan framställning fortfarande ske. För att utreda om samhället har ett behov av en lagstiftning i området har främst ett rättsociologiskt och en empirisk perspektiv använts. Att lagstifta i området skapar ett samhällspåverkan och samhällsmarkering. Könsdiskriminerande reklam motverkar exempelvis jämställdheten och dess utveckling. Uppsatsen kommer utreda om en lagstiftning kommer hjälpa eller hämma samhället. Det som sägs i uppsatsen är bland annat att det finns en riska att med en lagstiftning att färre ärenden prövas och att lagstiftningen inte skulle följa samhällsutvecklingen. Därav lyder den andra frågeställningen att ”Bör det finnas en lagstiftning om könsdiskriminerande reklam, eller kan samhället handskas med detta?”. Könsdiskriminerande reklam motarbetas genom näringslivets egenåtgärder, med andra ord RO. Men räcker det att enbart RO handskas med könsdiskriminerande reklam och att det inte finns en lagstiftning i området. Hur har det funkat för stiftelsen hittills. Här kommer det göras en sammanställning på vad som hittills har bedöms som könsdiskriminerande reklam, genom att ta upp flera exempel på marknadsföring. Detta för att få en förståelse kring hur RO arbetar i praktiken och för att besvara på frågeställningen ”Hur väl fungerar RO:s arbete emot könsdiskriminerande reklam?”.  Reklam som är könsdiskriminerande skapar båda samhälleliga och juridiska problem. En diskussion pågår genom hela uppsatsen och det kommer inte finnas en enkel lösning till hands.