Fler företag etablerar sig på marknaden där de erbjuder liknande produkter och tjänster.För att skapa ett mervärde till kund kan reklamskapare i marknadskommunikationvisualisera detta i form av attityder. Uppsatsen syftar till att undersöka användandet avmiljöer och scenografi i reklamfilm för att stärka varumärkesidentifikation. Genomsemiotisk bildanalys analyseras tre reklamfilmer. Reklamfilmerna som jag valt attanalysera kommer från företagen Orsted, Hotel Sanders samt Wood Wood-Adidas. Enjämförelse mellan företagets värdegrund och konnotationer diskuteras för att ta reda påom reklamskaparna visualiserat värdegrunden via miljö och scenografi. Kärnvärdensom företag formulerar kan reklamskapare dra nytta av genom att lyfta miljöval, platsenreklamfilmen utspelar sig på och via scenografi för att förstärka företagets vision ochinte bara produkten eller tjänsten de tillhandahåller.

Följande studie undersöker hur män och kvinnor skildras i reklamer för samma produkt avsedd för honom respektive henne. Syftet med undersökningen är att undersöka om det finns några skillnader i hur könen presenteras om reklamfilmen vänder sig till män eller till kvinnor.  Inom reklam är det idag vanligt att använda sig av stereotypiska karaktärer, även om framväxten av icke-stereotypiska porträtteringar har blivit allt populärare under de senaste åren. En förändring håller på att ske och idag utmanas stereotyper och normer inom reklam i högre utsträckning.  Det valda materialet består av två reklamfilmer, THE SCENT och THE SCENT for her, från märket Hugo Boss. Studien genomfördes med en kombination av semiotiska verktyg som tecken, koder, denotation och konnotation för att förstå och för att kunna se reklamernas direkta och indirekta dolda budskap. Teorier och tidigare forskning om kön och stereotyper har använts för att försäkra studiens validitet.  Konnotationerna visade på en sexuell attraktion och spänning mellan mannen och kvinnan i båda filmerna. Dock är det tydligt att kvinnan måste jobba hårdare för att förföra mannen. Mannen var den som hade kontrollen och stod stadigt genom reklamerna. Kvinnan cirkulerade runt mannen, flörtade med honom och uppträdde förföriskt. Mannen framförs på ett mer samlat sätt och visar inte lika mycket känslor som kvinnan gör i reklamfilmen vilket är stereotypiska representationer.  Resultatet visar att mannen framställs på liknande sätt i Hugo Boss båda reklamfilmer, oavsett om de vill sälja till män eller kvinnor. Även kvinnan framställs på liknande sätt i båda reklamfilmerna. Företaget använder sig av stereotyper som bland annat den typiska maskuliniteten och femininiteten. De framställer både kvinnan och mannen på ett sätt som inte bryter mot könsnormerna utan som snarare befäster dem.

Den här studien fokuserar på influencers och deras framställning av företaget Natural Cycles hormonfria preventivmedel i audiovisuella reklamsamarbeten. Materialet för studien är filmer från plattformen Youtube som valts ut efter antalet gånger de visats för mottagare, det vill säga de videor som flest gånger exponerats för publik och därmed haft störst möjlighet till inverkan på publiken. Den teoretiska bakgrunden för studien är diskurs och hur den skulle kunna påverkas av influencer reklam samt klassisk retorik och hur det används för att formamottagaren. Studien grundar sig även i teori om hur stereotyper används eller inte i reklam för att förstärka tilltalet till mottagaren samt feministisk teori om kvinnans roll i relation mannen. En klassisk retorisk analys har gjorts på dessa videor för att avgöra hur kvinnans roll, kropp och sexualitet framställs av influencers. Den retoriska analysen visar också hur reklam av influencers fungerar när det handlar om tabubelagda produkter specifikt för kvinnor som berör fertilitet och sex, samt tilltal till mottagarens känslor genom dessa ämnen. Resultaten av analysen visar etiska problem när det kommer till kommersiell reklam för preventivmedel på grund av influencers möjligheter att påverka mottagarens åsikter kring hormonella preventivmedel liksom hormonfria preventivmedel. En anti-hormon-diskurs förstärks snarare än förändras av influencers och riskerar att skapa rädsla kring medicinska produkter. Studien visar också att influencers intar flera roller, exempelvis som ”onlinevän”, företagsrepresentant samt självutnämnd rådgivare kring preventivmedel, vilket blir riskfyllt när det kommer till fakta och trovärdighet för influencern själv och Natural Cycles. / This study focuses on influencers and their description of the company Natural Cycles hormone-free contraceptives in audiovisual advertising collaborations. The material for the study is Youtube videos that were selected according to the number of times they were shown to recipients, in other words the videos that were most often exposed to the audience and thus had the greatest opportunity to influence the audience. The theoretical background for the study is discourse and how it is affected by influencer advertising as well as classical rhetoric and how it is used to influence the recipient. The study is also based on the theory stereotypesand how it is used or not used in advertising, to reinforce the appeal to the recipient. Finallyfeminist theory is also relevant in discussion about the role of women in relation to the malegender. A classic rhetorical analysis has been done on these videos to determine how the woman's role, body and sexuality are portrayed by influencers. The rhetorical analysis also shows how advertising influencers works when it comes to taboo products specifically for women that affect fertility and sex, as well as addresses the recipient's feelings through these substances. The results of the analysis show ethical problems when it comes to commercial advertising for contraceptives due to influencers' ability to influence the recipient's views on hormonal contraceptives as well as hormone-free contraceptives. An anti-hormone discourse is amplified rather than altered by influencers and the risk is creating fear around medical products. The study also shows that influencers take on several roles, for example as an "online friend", company representative and self-appointed advisor on contraception, which becomes risky when it comes to facts and credibility for the influencer herself and Natural Cycles as a company.

Den här uppsatsen handlar om trovärdighet i reklam och om företags sätt att stärka sitt varumärke genom budskap om ansvarstagande. Detta undersöks ur ett millennialperspektiv eftersom att det är den generation som tangerar att vara det största kundsegmentet genom tiderna. Millennials konsumerar reklam på ett sätt som skiljer sig från de tidigare generationerna, vilket ställer nya krav på varumärkena. Vi undersöker vad millennials uppfattar är trovärdigt kontra mindre trovärdigt i reklam. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning, där två stycken fokusgrupper användes för att samla in uppsatsens empiriska material. Fokusgrupperna bestod av tio stycken medlemmar, fem stycken vid varje tillfälle. Respondenterna fick se tre reklamfilmer och därefter analysera och diskutera deras uppfattningar kring materialet. För att tolka och definiera trovärdighet i marknadsföring har vi valt att utgå från metoderna storytelling och CSM. Studiens slutsats är att millennials är mottagliga för emotionellt narrativ, normbrytande skildringar och varumärken som visar upp en transparens i deras marknadsföring. / This essay deals with credibility in advertising and companies' ways to strengthen their brand through message of responsibility. The issue is investigated from a millennial perspective because it is the generation that tends to be the largest customer segment throughout the ages. Millennials consume advertising in a way that differs from the previous generations, which places new demands on the brands. We investigate what millennials perceive as credible versus less credible in advertising. The study is based on a qualitative survey, where two focus groups were used to gather the essay's empirical material. The focus groups consisted of ten members, five at each time. Respondents watched three commercials and then analyzed and discussed their perceptions of the material. In order to interpret and define credibility in marketing, we have chosen to use storytelling and CSM as marketing methods. The study's conclusion is that millennials are susceptible to emotionally narrative, breakthrough depictions and brands that show a transparency in their marketing.

Studien undersöker en grupp kvinnliga konsumenters (16–26 år) attityd till skönhetsideal och bildmanipulation i marknadsföringssammanhang 2020. Studien analyserar potentiella konsumenters inställning till retuscherade- och oretuscherade bilder för att se om det finns ett samband till deras köplust. Vidare intervjuas professionella retuschörer i syfte att ta reda på vilka korrigeringar som görs på en modell samt deras tolkning av dagens skönhetsideal. Studien är därmed baserad på två kvalitativa intervjuer med retuschörer inom mode- och skönhetsindustrin samt två fokusgruppsintervjuer med totalt sex personer, där ämnena skönhetsideal, retuschering och köplust diskuterats. Resultatet av studien visar att konsumenter såväl som retuschörer anser att en begränsad mängd retusch ökar konsumenternas köplust. Det är däremot viktigt att retuschen inte är synlig, eller i för stor mängd, eftersom konsumentens köplust minskar om denne inte kan identifiera sig med personen på bilden. Studien har resulterat i en förståelse för vilka attityder som finns gentemot dagens skönhetsideal, var konsumenter blir exponerade för skönhetsideal och vad som bidrar till konsumtion av en produkt. Studien visar att ideal inte enbart skapas av företag utan även av konsumenterna själva. Kvinnor, särskilt unga, tenderar att jämföra sig med varandra genom sociala medier och i det verkliga livet. Detta bidrar till ett missnöje gentemot sitt yttre och att kvinnor ständigt strävar efter nya ideal. / The purpose of this study was to examine how female consumers (16-26 years) attitudes tobeauty standards and image manipulation in a marketing context 2020. It studies potentialconsumer's points of view towards both retouched- and unedited images to see if there is aconnection to a purchase desire. Furthermore, the study examined how professional retouchesedit bodies and their interpretation of the beauty standards today. The study is based on twoqualitative interviews with female retouchers in the fashion and beauty industry as well as twofocus group interviews were the topics of the beauty ideal, retouching, and buying desire werediscussed. The results show that the females, as well as the retouchers, believe that a limitedamount of retouch increases the consumer’s buying desire. However, the retouch should not bevisible or excessive as the consumer’s purchasing desire decreases if they cannot identifythemselves with the model. Also, the study gives an understanding of the attitudes towardsexisting beauty standards and in which platforms the consumer is exposed to beauty standards.The study has shown that beauty standards are created by companies as well as by theconsumers themselves. Young women have shown a tendency to compare themselves with eachother, in social media and real-life, leading

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

Att manipulera och retuschera bilder har gjorts länge och i samband med att digitaliseringen utvecklats och mediekonsumtionen ökat har ytterligare manipuleringsverktyg dykt upp. Problematiken med verktygen ligger i att de används i reklambilder vilket egentligen ska ge en äkta bild av sanningen. I reklam ser vi ofta en kvinna som inte har några brister och till utseendet är perfekt. Syftet med studien är därmed att undersöka i hur stor omfattning retuschering är koppat till köplust hos kvinnor. Därtill syftar studien till att utreda vart konsumenterna drar gränsen för vilken typ av retuschering/manipulering som är accepterat i reklam. Resultatet av den kvantitativa studien baseras på ett frågeformulär som publicerades i två grupper på Facebook som genererade etthundra svar. Utifrån dessa svar har det framkommit att retuschering leder till köplust, men retuscheringen ska ske i liten mängd och inte vara synlig. Vid tydlig retuschering indikerar resultatet att det får motsatt effekt, det vill säga att köplusten avtar. Det framgick även att det var de små retuscheringstyperna som ansågs mest accepterat, så som retuschering av mörka ringar och korrigering av ljus och färger. Resultatet tyder dessutom på att vad som är accepterat att retuschera i reklam skiljer sig beroende på om reklamen kommer från företag eller influencers.

Syftet med studien är att göra en kvalitativ semiotisk analys av Försvarsmaktens rekryteringsfilmer mellan 2018-2021. Detta för att studera hur unga kvinnor representeras i Försvarsmaktens rekryteringsfilmer ur ett genusperspektiv, huruvida och i så fall på vilka sätt genusstereotypa kvinnliga representationer synliggörs och om motstridiga föreställningar kopplat till genus framkommer.  Den semiotiska analysen bygger på Barthes teori om denotation, konnotation och myter. I analysen av det empiriska materialet fann vi att Försvarsmakten använder sig av traditionella genusstereotypa föreställningar för att framföra ett budskap i rekryteringskampanjerna. Försvarsmakten utmanar till viss del traditionella kvinnliga genusstereotyper genom att presentera dagens unga kvinnor som mer aktiva och självständiga. Samtidigt som de använder sig av klassiska genusstereotyper som retoriska figurer för att bygga sina reklambudskap, fortsätter de också synliggöras och reproducerar således traditionella könsstereotypa föreställningar. Sökord: genus, stereotyp, semiotik, reklam, representation, maskulint, feminint / The purpose of this study is to analyze female gender representations in three of Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021. Using a qualitative approach, the empirical material was analyzed using semiotics as a method. The aim was to contribute to a deeper understanding of female gender stereotypical representations, whether and if so, in what ways they are made visible and if conflicting notions linked to gender emerge in the recruitment films. Using the theory of denotation and connotation we can conclude that the Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021 use traditional gender stereotypical representations to convey an advertising message. The Swedish Armed Forces’ challenge traditional gender stereotypes of young women by representing them as active and independent in their recruiting films. They reflect a new more modern version of young women that is closer to reality today. However, while using traditional gender stereotypes as rhetorical figures to build their advertising messages, they continue to reproduce traditional gender stereotypes by making them visible.  Keywords: gender, stereotype, semiotics, advertising, representation, masculine, femininity

The purpose of the study was to test whether it was possible to prime the participants to think more about the environment and thereby pay more attention to the green advertising signs then the red ones. To fulfill the purpose, the framing of a question that was constructed was: “is there a difference between group “primed” and group “non-primed” in which color they pay more attention to in advertising signs?”.  In order to be able to test the question, a questionnaire study was carried out with an experimental design where half of the participants had to read a text about the environment and half had to answer questions about which advertising signs they noticed first directly. The participants were collected through Facebook groups. The random samples that were taken consisted of 100 people. The results obtained from the collected data were done using a Chi-square test. The result showed that there was a significant difference between the groups in how they answered, “don’t know”. However, there was no significant difference between the groups in how they answered that they noticed green and red in the advertising signs.  Further discussion was made on how the environmental text that half of the participants read seems to have made them more uncertain in their choices and do not seem to want to choose any of the advertising signs. Can the results given indicate that the participants associate environment with not only green but also that consumption and advertising are often associated with a bad environment.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur normer kring åldrande kommuniceras visuellt i tidningsreklam. Undersökningens mål var att besvara hur ofta ålderstecken porträtteras visuellt i reklam, vilka visuella designelement porträtterar ålderstecken i ett urval reklambilder i tidningen Hälsa samt hur den visuella kommunikationen och budskapen skiljer sig mellan reklamen med män respektive kvinnor? Den använda metoden var en kvantitativ undersökning där förekomsten av ålderstecken samt typ av ålderstecken räknades. Både bland alla personer som syntes i hel och halvsidasreklambilder och för respektive kön. Även en kvalitativ undersökning gjordes på ett strategiskt utvalda reklambilder. Undersökningen är gjord på reklam ur tidningen Hälsa. Detta val gjordes då Hälsas genomsnittliga läsare är över 40 år. Detta är relevant då undersökningen gav en inblick i huruvida målgrupperna vilken reklamen riktar sig till representeras i dess reklambilder och ifall reklamen visar tecken på ålderism. Huvudresultatet var att av totalt 199 reklambilder hade 114, det villsäga 57 procent av personerna i reklamerna ålderstecken och att 48 procent av kvinnorna hade synliga ålderstecken medan 80 procentav männen hade synliga ålderstecken. Detta tyder på likt tidigare forskning av Krekula (2021) att kvinnor är extra utsatta för ålderism, kopplat till skönhetsideal. De designelement vilka kopplas till reklamen med ålderstecken i tidningen Hälsa var färgerna grön, blå, röd, svart och rosa Dessa färger har främst positiva associationer. Däremot upprätthålls vissa könsnormer då männen främst bar mörka kläder och kvinnorna ljusa. Typsnitten bestod oftast av sanserifer. Dessa typsnitt associeras enligt Juni och Gross (2008) inte till någon specifikkänsla. De kan dock enligt Hyndman (2014) snabbt fånga läsarensuppmärksamhet när de förekommer i rubriker. Detta skiljde sig inte märkbart mellan könen i de reklambilder vi undersökte. Det mest hierarkiskt tonade var ofta en huvudrubrik med en storbild på en person efter det betonades oftast en bild på produkten. Det längst ner i hierarkin var brödtext om information om produkten.