Robotic Process Automation(RPA) är en mjukvaruteknik som används för att automatisera monotona och repetitiva processer. Denna teknik används på många håll, både inom privat- och offentlig sektor, och inom många olika områden. Sedan RPA-tekniken introducerades har utvecklingen gått framåt i rask takt, bland annat hos Sveriges kommuner. År 2017 infördes en lag som godkänner offentliga organisationer att automatisera sina beslutsstöd vilket ledde till att bland annat Trelleborg kommun införde automatiserade beslutsstöd inom socialförvaltningens process med ekonomiskt bistånd. Tidigare har socialförvaltningar utfört beslutsstödsprocesser manuellt men med den nya lagstiftningen har allt fler socialförvaltningar börjat med automation. Kommuner som börjat använda RPA har till viss del fått kritik kring frågan om RPA är lämpad för ärenden som involverar en subjektiv bedömning. I denna studie undersöks användningen av RPA i kommuner, och mer specifikt fokuserar den på två frågor; Hur använder kommunerna i Sverige för närvarande RPA? Vilken attityd har användare till användning av RPA i processen för ekonomiskt bistånd? Studien genomfördes genom att intervjua IT-specialister i utvalda kommuner med hjälp av kvalitativa metoder för datainsamling och dataanalys. Resultaten analyserades utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model, TAM. Av resultaten drogs slutsatsen att RPA är ett utforskat område för samtliga kommuner, men beroende på kommun så har RPA implementerats i varierande omfattning. Automatiserade beslutsstöd är på gång i flera kommuner men den nya lagen upplevs till viss del svårtolkad. Många av de anställda ser RPA som ett positivt tillägg till arbetet och välkomnar tekniken. / Robotic Process Automation (RPA) is a software technology used to automate monotonous and repetitive processes. This technology is used in many places, both in the private and public sectors, and in different applications. Since the introduction, the RPA technology has been developed rapidly in e.g. Sweden's municipalities. In 2017, a law was passed that allows public organizations to automate their decision support. This led, e.g., to that the Trelleborg municipality introduced automated decision support within the social-administration financial-aid process. In the past, social services have carried out decision support processes manually, but with the new legislation, more and more social administrations have started to use automation. Municipalities that have started to use RPA, have been criticized regarding the suitability of RPA as a tool for subjective assessments. In this study, the use of RPA in municipalities is investigated, and more specifically it focuses on two questions; How do the municipalities in Sweden currently work with RPA? What is the attitude of users to the use of RPA in the process of financial-aid? The study was carried out by interviewing IT-specialists in a selected number of municipalities by using a qualitative method for data collection and data analysis. The results were analyzed based on the theoretical framework called Technology Acceptance Model, TAM. From the results it was concluded that RPA is a technique that is or has been considered in all the actual municipalities, but has been implemented, so far, to various extent. Automated decision support is underway in several municipalities, but the new law is somewhat difficult to interpret, which reduces the implementation rate. However, many of the employees see RPA as a positive addition to the work and welcome the technology.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

Organisationer har under de senaste åren börjat bestå av både människor och robotar i sina arbetsgrupper. Det som möjliggjort samarbetet mellan användare och robot är Robotic Process Automation (RPA) som kan beskrivas som en digital medarbetare. RPA syftar till att ersätta användarens monotona arbetsuppgifter, användaren kan då fokusera på mer avancerade och värdeskapande uppgifter som kräver kognitivt tänkande. Tidigare forskning visar på att användare upplever förändringen vid implementation av RPA i organisationen olika och kan uppfattas som ett hot eller en möjlighet. Syftet med studien är att undersöka hur användare upplever förändringen och samspelet som sker med RPA i en organisation och ge insikter på hur samspelet kan förbättras. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att undersöka användarnas egna ord om upplevelsen till samspelet med RPA. Studiens slutsats är att användare upplever samspelet med RPA olika beroende på hur informerade dem är angående robotens syfte och mål, men i studien har det framkommit nedslag som kan förhindra de negativa upplevelser som kan uppstå vid samspel med RPA. / In recent years, organizations have begun to consist of both humans and robots in their work groups. What has enabled the interplay between humans and robots is Robotic Process Automation (RPA), which can be described as a digital employee. RPA aims to replace the monotonous tasks so that humans can focus on more advanced and value-creating tasks that require cognitive thinking. Previous research shows that users experience changes when implementing RPA in the organization differently and can be perceived as a threat or an opportunity. The purpose of the study is to investigate how users experience the change and interaction that occurs with RPA in an organization and provide insights into how the interplay can be improved. The study was conducted through a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the users' own words about the experience to the interplay with RPA. The study's conclusion is that users experience the interplay with RPA differently depending on how informed they are regarding the robot's purpose and goals, but the study has revealed impacts that can prevent the negative experiences that can occur when interacting with RPA.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

As the amount of administrative work are increasing in the education sector, organizations has started to look for alternative solutions to the problem. One such solution might be to use automation within the field of administration in order to free the existing staff from the most burdensome and monotonous tasks. Robotic Process Automation (RPA) is a technology used to automate digital processes and perform tasks that were previously performed by humans. The implementation of RPA has however proven to be resource-intensive and in need of special technical skill in order to be successful. This thesis has aimed to investigate how RPA automation can be managed within a smaller organization in the education sector and how the expectations of the opportunities and challenges of using RPA may change along with the RPA implementation. A smaller organization who needs to use outsourcing in order to carry out an RPA implementation may have limited knowledge of RPA, which means that the expectations for automation can be unattainably high or surprisingly low. Findings from the case study however suggest that once the first robots had been put into production and started to produce value to the organization, the expectations among the staff increased and a majority of them could see new opportunities of using RPA for further automations. These findings therefore suggest that it is important to generate short-term wins in order to reduce possible resistance to change and to move forward in the implementation of RPA. This thesis has also identified several challenges. These are primarily attributable to limited resources, which means that the important work of reviewing and documenting manual processes for automation may be downgraded because of time restraint. Other challenges may consist of limited knowledge of RPA and an unclear ownership of processes when manually performed processes instead are being carried out by robots. By considering and taking advantage of the changed expectations and the opportunities and challenges that have emerged through this study, it is possible to ensure a successful implementation of RPA automation within the administration of education. / Eftersom mängden administrativt arbete ökar inom utbildningssektorn har organisationer börjat leta efter alternativa lösningar på problemet. En sådan lösning kan vara att använda automatisering inom administrationsområdet för att befria befintlig personal från de mest betungande och monotona uppgifterna. Robotic Process Automation (RPA) är en teknik som används för att automatisera digitala processer och utföra uppgifter som tidigare utförts av människor. Implementeringen av RPA har dock visat sig vara resurskrävande och i behov avspeciell teknisk skicklighet för att lyckas. Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur RPA-automatisering kan hanteras inom en mindre organisation inom utbildningssektorn och hur förväntningarna på möjligheterna och utmaningarna med att använda RPA kan förändras under en RPA-implementeringen. En mindre organisation som behöver stöd utifrån för att genomföra en RPA-implementering kan ha begränsad kunskap om RPA, vilket innebär att förväntningarna på automatisering kan vara ouppnåeligt höga eller förvånansvärt låga. Resultaten från fallstudien antyder dock att när de första robotarna hade satts i produktion och börjat producera värde för organisationen ökade förväntningarna bland personalen och en majoritet av dem kunde se nya möjligheter attanvända RPA för ytterligare automatiseringar. Dessa resultat tyder därför på att det är viktigt att generera kortsiktiga vinster för att minska eventuellt motstånd mot förändring och för att gå vidare i implementeringen av RPA. Denna fallstudie har också identifierat flera utmaningar. Dessa beror främst på begränsade resurser, vilket innebär att det viktiga arbetet med att granska och dokumentera manuella processer för automatisering kan få lägre prioritering på grund av tidsbrist. Andra utmaningar kan bestå av begränsad kunskap om RPA och ett oklart ägandeskap av processer när manuellt utförda processer istället utförs av robotar. Genom att överväga och dra nytta av de förändrade förväntningarna och de möjligheter och utmaningar som har uppstått genom denna studie är det möjligt att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av RPA-automatisering inom utbildningsadministrationen.

No description available.

Autonoma markfarkoster är under utveckling och flera länder genomför prov och försök med autonoma stridsfordon, de som först utvecklar förmågan tros ha stora fördelar på stridsfältet. Dagens försörjningskedja inom den tekniska tjänsten är anpassad efter bemannade system och många delar inom kedjan är beroende av personalen.  Arbetet undersöker hur nuvarande försörjningskedja för teknisk tjänst inom Försvarsmakten kring Stridsfordon 90 kan appliceras på autonoma stridsfordon. Genom teori från försvarslogistik och försörjningskedjor identifieras framgångsfaktorer inom den tekniska tjänsten för Stridsfordon 90. Dessa framgångsfaktorer induceras på det autonoma systemet och undersöker hur väl tillämpad försörjningskedjan är för autonoma stridsfordon.  Framgångsfaktorerna som identifierats för teknisk tjänst är handlingsfrihet, närhet och resurstäthet. När de autonoma stridsfordonen undersöks utifrån framgångsfaktorerna framkommer resultatet att dagens försörjningskedja kring teknisk tjänst är dåligt tillämpad med fungerande tendenser för de autonoma stridsfordonen. Resultatet betyder att den tekniska tjänsten behöver förändras vid implementering av systemen för att försörjningskedjan bättre ska kunna omhänderta de nya förmågor och förutsättningar som systemen medför. Om den tekniska tjänsten för autonoma fordon utformas på liknande sätt som i dagens försörjningskedja kommer delar av den tekniska tjänsten försvåras alternativt omöjliggörs om inte anpassningar på systemet eller organisationen görs. De största förändringarna inom försörjningskedjan kan sammanfattas till personalens position i förhållande till systemen samt den tekniska utvecklingens utmaningar och möjligheter. Genom analys och diskussion av resultatet framkommer krav på organisationen och på det tekniska systemet som behöver tas hänsyn till och behandlas vid utvecklingen av de autonoma stridsfordonen. Görs detta kommer en effektiv försörjningskedja möjliggöra god teknisk tillgänglighet på de autonoma stridsfordonen och därmed öka handlingsalternativen för taktisk chef. / Unmanned ground vehicles are developing, and multiple counties are testing robotic combat vehicles. The nation who first can use the vehicles are believed to have great advantage on the battlefield. Today the supply chain regarding technical maintenance is adapted to manned vehicles and is often depending on the personnel within the chain. This essay investigates how the existing supply chain for technical maintenance in the Swedish Armed Forces regarding Combat Vehicle 90 can be applied to autonomous combat vehicles. Through the theory around defense logistics and supply chain management factors for success can be identified within the technical maintenance for Combat Vehicle 90. These factors for success are induced to the autonomous combat vehicles and investigates the effects of the autonomy on the supply chain.  The factors for success that is identified to be choices within the chain, the geographical distance between personnel and technical system, and available resources. When the autonomous combat vehicles are analyzed using these factors the result presents a supply chain that is badly adjusted with working tendencies for the autonomous vehicles. The result means that the technical maintenance needs to be changed when the autonomous vehicles are implemented to be able to handle the new system in a better way. If the technical maintenance remains in its current state the technical maintenance, in some aspects, becomes more difficult or impossible to manage.     The biggest changes on the supply chain can be summed up to the personnels position in relation to the technical system and the technical development and its challenges and possibilities. Analysis and discussion of the result presents demands on the organization and the technical system, which should be taken into consideration when the autonomous combat vehicle is developed. If this is implemented the supply chain will be more efficient and enable technical availability and make the autonomous combat vehicles usable for the tactical commander.

Verksamheter i dagens samhälle måste utvecklas i snabb takt och i samband med digitaliseringen uppstår nya tekniker som kan hjälpa till att effektivisera, förbättra och förenkla arbetet inom verksamheter. En av dessa tekniker är Robotic Process Automation (RPA) som handlar om att automatisera enkla och monotona verksamhetsprocesser med tydliga regler. Implementeringen av RPA innebär både utmaningar och möjligheter som måste hanteras för en lyckad implementering. I nuläget existerar det en begränsad information kring hur RPA implementeras in i tillverkningsindustrin och i vilka processer som lämpar sig för automatisering i detta område. Tidigare forskning som identifierats har undersökt utmaningar vid implementering av RPA, samt hur utmaningarna bör ses från leverantörens perspektiv. Vår studie handlar om vilka organisatoriska utmaningar det finns före och under en RPA-implementering inom tillverkningsindustrin. I syfte att undersöka hur RPA tillämpas i tillverkningsindustrin har frågeställningen tagits fram: Vilka organisatoriska utmaningar finns det före och under en RPA-implementering inom tillverkningsindustrin? För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats använts. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har ett empiriskt datamaterial samlats in, dessa har sedan kategoriserats utifrån identifierade teman som framkom ur litteraturen. Det analyserade resultatet har legat till grund för studiens slutsats gällande att identifiera utmaningarna. Viktiga slutsatser visade sig vara att anpassa utvärderingsmetod med fokus mot valda områden i tillverkningsmoment, tydliga förankringsprocesser, ägandeskap av processer, och utbildning som matchar förändrade arbetsuppgifter / Today, organizations must develop quickly and together with digitalization new technology can help organizations improve, become more effective, and simplify their work. One of these technologies is Robotic Process Automation (RPA), which automates simple and monotonous business processes with clear rules. The implementation of RPA carries challenges and opportunities that must be handled for a successful implementation. There is currently limited information regarding how RPA is implemented in the manufacturing industry and in which processes are suited for automation. Previous research has studied the challenges faced when implementing RPA and how they should be viewed from a supplier’s perspective. This study's purpose is to identify and explore organizational challenges before and under an RPA implementation within manufacturing industries. To investigate the topic, the following question is posed; Which organizational challenges can be identified before and during an RPA implementation within manufacturing industries? In order to answer the question, a qualitative method has been used through the use of semi-structured interviews that collected empirical data material. Using a thematic analysis based on identified themes found in the literature, the study can conclude, among other things, that securing a higher quality of automation is not only developed for cost efficiency but as well as using an adapted evaluation method with a focus on selected areas in manufacturing stages

Thesis (MScEng (Mechanical and Mechatronic Engineering))--Stellenbosch University, 2008. / A fluoroscopy-guided needle-positioning system is designed and tested as a first prototype for aiding urologists in gaining fast, accurate and repeatable kidney calyx access during a PCNL procedure while also reducing radiation exposure of the people involved. Image guidance is realized by modelling the fluoroscopic system as an adapted pinhole camera model and utilizing stereo vision principles on a stereo image pair. Calibration, distortion correction and image processing algorithms are implemented on images of a designed calibration object. Thereafter the resulting variables are used in the targeting of the calyx with the aid of a graphical user interface. The required relative translation and rotation of the needle from its current position to the target is calculated and the system is adjusted accordingly. Using digital cameras, needle placement accuracies of 2.5 mm is achieved within the calibrated volume in a simulated environment. Similar results are achieved in the surgery room environment using the fluoroscopic system. Successful needle access in two porcine kidney calyxes concluded the testing

Thesis (MScEng)--Stellenbosch University, 2009. / ENGLISH ABSTRACT: Minimal invasive surgery (MIS) enables surgeons to operate through a few small incisions made in the patient’s body. Through these incisions, long rigid instruments are inserted into the body and manipulated to perform the necessary surgical tasks. Conventional instruments, however, are constrained by having only five degrees of freedom (DOF), as well as having scaled and mirrored movements, thereby limiting the surgeon’s dexterity. Surgeons are also deprived of depth perception and hand-eye coordination due to only having two-dimensional visual feedback. Surgical robotics attempt to alleviate these drawbacks by increasing dexterity, eliminating the fulcrum effect and providing the surgeon with three-dimensional visualisation. This reduces the risks to the patient as well as to the surgeon. However, existing MIS systems are extremely expensive and bulky in operating rooms, preventing their more widespread adoption. In this thesis, a new, inexpensive seven-DOF primary slave manipulator (PSM) is presented. The four-DOF wrist is actuated through a tendon mechanism driven by five 12 VDC motors. A repeatability study on the wrist’s joint position was done and showed a standard deviation of 0.38 degrees. A strength test was also done and demonstrated that the manipulator is able to resist a 10 N opposing tip force and is capable of a theoretical gripping force of 15 N. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Minimale indringende chirurgie (MIC) maak dit vir chirurge moontlik om operasies uit te voer deur ’n paar klein insnydings wat op die pasiënt se liggaam gemaak word. Deur hierdie insnydings word lang onbuigsame instrumente in die liggaam ingesit en gemanipuleer om die nodige chirurgiese take uit te voer. Konvensionele instrumente is egter beperk vanweë die feit dat hulle net vyf vryheidsgrade het, asook afgeskaalde bewegings en spieëlbewegings, en gevolglik die chirurg se handvaardigheid beperk. Chirurge word ook ontneem van dieptewaarneming en hand-oog-koördinasie, want hulle is beperk tot tweedimensionele visuele terugvoer. Chirurgiese robotika poog om hierdie nadele aan te spreek deur handvaardigheid te vermeerder, die hefboomeffek uit te skakel en die chirurg driedimensionele visualisering te bied. Dit verminder die risiko’s vir die pasiënt én vir die chirurg. Bestaande MIC-stelsels is egter uiters duur en neem baie plek op in teaters, wat verhoed dat hulle op ’n groter skaal gebruik word. In hierdie tesis word ’n nuwe, goedkoop sewevryheidsgrade- primêre slaafmanipuleerder (PSM) voorgelê. Die viervryheidsgrade-pols word beweeg deur ’n tendonmeganisme wat aangedryf word deur vyf 12 VDC-motors. ’n Herhaalbaarheidstudie is op die pols se gewrigsposisie gedoen, wat ’n standaardafwyking van 0.38 grade aangetoon het. ’n Sterktetoets is ook gedoen en het gewys dat die manipuleerder in staat is om ’n 10 N-teenkantelkrag te weerstaan en dat dit oor ’n teoretiese greepsterkte van 15 N beskik.