The purpose with this study is to develop a deeper understanding about how Swedish governmental agencies can differ in how they handle radicalization and violent extremism as a community problem. The reason behind this study is the growth of attention on young western citizens being radicalized and involved in terrorist activity during the last decade. The governmental agencies that have been selected for this study are the Swedish Police Authority and the Swedish National Agency for Education. The chosen research design for this study is a qualitative method to analyze two official agencies reports connected with measures handling violent extremism. The results provided by the research shows that both state agencies are relying on agency cooperation to handle the issue with violent extremism. It also shows that the Swedish National Agency of Education focuses on long term prevention methods on micro level while the Swedish Police Authority focuses on requiring juridical support on macro level to develop more intelligence collecting methods. This is explained by the fact that state agencies have their own ways of applying governance tools on individual subjects.

Ideologisk motiverad våldsbejakande extremism är ett resultat av en radikaliseringsprocess. Detta är ett stort problem och skolan har ett ansvar att arbeta preventivt mot detta problem. Syftet är att göra en systematisk litteraturstudie om hur skolan och lärare kan arbete på ett framgångsrikt sätt i syfte att minska riskerna för radikalisering. För att göra detta är det viktigt att ha koll på vilka faktorer som kan leda till radikalisering, vilka arbetsmetoder som har en preventiv effekt. Detta arbete är viktigt eftersom den svenska skolan har en central uppgift att fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Detta är ett stort område och aktiva forskare har olika synsätt på radikaliseringsprocessen vilka presenteras i form av ett analysschema. Radikalisering sker till följd av att en individ utsätts för riskfaktorer sprungna ur psykiska och sociala problem. Det kan exempelvis handla om mental ohälsa, polarisering eller uppfostran. För att arbeta preventivt mot att elever radikaliseras har ett antal olika program som utformats. Exempel på sådana program är British prevent och Toleransprojektet. Dessa program innehåller framgångsfaktorer, detta innebär att vissa sätt att arbeta på eller vissa områden att arbeta kring har en preventiv effekt mot radikalisering. Framgångsfaktorerna kan bland annat innefatta värdegrundsarbete, relationskompetens hos lärare eller ökad tolerans bland eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

På senare tid har de uppmärksammade härjningarna och våldsamma metoderna som används av Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) bidragit till en ökad oro och diskussion om vad som får muslimska ungdomar ifrån väst att ansluta sig till sådana hänsynslösa organisationer. Mot bakgrund av detta ville jag undersöka vilka tankar och antaganden som konstruerar en muslimsk ungdoms världsbild avseende identitet och tillhörighet. Denna studie syftar därför till att uppnå ökad förståelse för hur fenomenet radikalisering kan relateras till identitetsskapande hos muslimska ungdomar och vilka processer i identitetsskapandet som kan utgöra en risk för vägen mot radikalisering. För att lyckas med detta har jag utfört semistrukturerade utforskande djupintervjuer med muslimska ungdomar i Malmö. Min avsikt med denna studie har inte varit att utgå från att alla muslimska ungdomar är, eller har potential för att bli radikaliserade. Min avsikt har snarare varit att utforska hur identitet och tillhörighet kan säga något om vägar (pathways) till radikalisering oavsett av religiös tillhörighet. För att analysera informanternas berättelser har begrepp och ramverk från Social identitetsteori använts. Studien påvisar en stabil grund för bi-kulturell identifiering med en svensk och en muslimsk kontext bland ungdomarna som ingått i denna studie. Samtidigt går det att spåra en kluvenhet i att på grund av sin religiösa identitet inte alltid accepteras fullt ut i alla sammanhang och en känsla av medialt utpekande av muslimer som grupp. Informanternas berättelser synliggör också en upplevd intern konflikt bland muslimska samfund då terrorism som utförs i islams namn tvingar medlemmar i gruppen att både internt och externt markera ställningstagande i frågan om religiöst motiverat våld och terrorism. Denna konflikt i kombination med ett upplevt utanförskap som svensk muslim kan i sig vara grunden för att vissa ungdomar vänder sig in i andra delar av den muslimska gruppen för att söka acceptans och bekräftelse. I denna process finner en del av dessa ungdomar radikala och extrema rörelser. Dessa rörelser är isolerade från omvärldens intryck vilket möjliggör för extremism att gro. När medlemmar inom en sådan grupp vill öka sin status kan beteende och handlingar eskalera vilket kan leda till våld och terrorism. Ett sätt att förhindra denna väg mot radikalisering av unga muslimer skulle således kunna vara att skapa förutsättningar för muslimska ungdomar att kunna känna tillhörighet i sina olika sociala identiteter som både svensk och muslim. / As the brutality and violent means of the Islamic state in Iraq and Syria (ISIS) has become evident a general concern and public discussion has emerged about what makes young Muslims from the Western world to join such devious organizations. In light of this I wanted to examine the thoughts and assumptions that constructs the feelings of identity and belonging of young Muslims in the city of Malmo. This study thus aims to create a wider understanding of how the phenomenon of radicalization can be related to identities of Muslim youth and how the processes of forming identity can compose a risk for the individual to find pathways to radicalization. To accomplish this explorative semi-structured interviews with young Muslims in Malmo was conducted. My intention with this study has not been to assume that all Muslim youth is, or has the potential to become radicalized. My intention rather has been to explore how identity and belonging can tell something about routes (pathways) to radicalization regardless of religious affiliation. To analyze the stories of the young Muslims who participated in this study concepts and frameworks from Social Identity Theory has been applied. This study shows that among the young Muslims participating in this study there is a stable basis for a bi-cultural identification with both a Swedish and a Muslim context. It is though possible to trace some ambivalence in the bi-cultural identity of these individuals as their experience as being Muslims e.g. their religious identity are not always compatible or fully accepted in all contexts. Additionally the participants also perceive that Muslims as a group is being publicly singled out and criticized by media. The stories also reveals a perceived internal conflict among Muslim communities as terrorism conducted in the name of Islam compels members of the Muslim group to both internally and externally mark position concerning religiously motived violence and terrorism. This conflict joint with the experience of exclusion among Swedish Muslim can potentially become the reason for some young Muslims to turn into the wide range of Muslim communities in search for acceptance and affirmation. In this process some individuals will find radical and extremist movements. The isolation these movements/groups experience from outside impressions then enables extremism to flourish inside the group. When members of such a group strives to improve individual status the behavior and actions of the group can escalate which in turn can result in violence and terrorism. Thus to avoid this pathway to radicalization the solution lies in creating conditions that allows for young Muslims to feel belonging and inclusion in their bi-cultural identities as being both Swedish and Muslims.