Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

Title: They are searching for the holes in their bodies and souls – desistance from violent Islamic extremism, a qualitative approach.   This essay aims to provide a deeper understanding and insight into why individuals choose to leave violence-promoting Islamist environments. The choice of method has been qualitative. The essay consists of four semi-structured interviews with key informants. The interview material has been transcribed and coded individually by both authors. The study has taken an integrated theoretical approach where the main framework consists of a life course perspective supported by Hirschi’s theory of social bonds, Merton’s theory of strain and Sutherland’s theory of differential associations. The main findings show that possible turning points with regards to desistance related to violence-promoting Islamist environments primarily consists of aspects related to belonging and social contexts. In other words, this essay shows that social relations are an integral part with regards to desistance. The findings closely correspond to those of previous studies within the field. The findings are supported by the study’s theoretical framework where pro-social community interactions strengthen the social bonds to society through differential associations, this in turn leads to a decreased amount of strain. / Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse och insikt till varför individer väljer att avhålla sig från våldsbejakande islamistiska miljöer. Valet av metod har varit kvalitativt. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av ett integrerat perspektiv innehållande Life Course Theory, Mertons teori om Strain, Hirschis sociala band och Sutherlands differentiella associationer. Uppsatsens underlag består av fyra semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter. Intervjumaterialet har transkriberats och kodats individuellt av båda författarna. Resultaten visar att vändpunkter i förhållande till utträden från våldsbejakande islamistiska extremistiska grupperingar i huvudsak utgörs av aspekter relaterade till tillhörighet, sammanhang och disillusionment. Resultaten korresponderar väl till tidigare forskning inom området och kan förklaras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk, där en pro-social gemenskap skapar sociala band genom differentiella associationer - resultaten därav blir minskade upplevelser av strain.

The aim of this study was to examine what judicial and profession related obstacles and difficulties that arise due to the role that social services have in preventing radicalization and violent extremism and what views social service workers and managers have regarding their involvement in this work. Specifically, the aim of the paper was to explore the understanding social services professionals have about the phenomenon that is radicalization and violent extremism and how this impacts the service they provide to individuals. Furthermore, the study wanted to investigate what methods and actions are carried out in order to detect and prevent individuals from becoming radicalized. Six separate semi-structured interviews were carried out consisting of four social services workers and two managers. The participants were selected from four different municipalities. After conducting the interviews four main themes regarding radicalization and violent extremism were identified, namely; understanding and reasoning, preventive and active measures, obstacles and difficulties, social services in a changing world. New institutionalism theory was applied to the result in order to improve the understanding of the role social services have regarding this issue. The studies main findings were that social workers and managers view radicalization as a process. This process can be carried out alone or as a member of a group. Radicalized individuals are hard to detect and therefore social services struggle to identify them. Fieldwork officers working together with school personnel have the best chance of detecting radicalization at an early stage. There is no method especially adapted to radicalization and violent extremism being used by the social services. Many participants describe being uncertain as to what their role should be with directives and regulations leaving room for interpretation and misunderstanding.

This research paper aims to examine how local boroughs in the South suburbs of Stockholm work with matters relating to radicalism and violent extremism with roots in white power environments and Islam. The paper will look at the different challenges faced by the local Boroughs in tackling the problems in the future. The empirical material that forms the basis of this paper have been collected through semi structured interviews with local coordinators employed by three different boroughs within the South suburbs of Stockholm. The theoretical framework of the study is formed by a typological model that comprises different kinds of crime prevention exercises with backgrounds in superordinate values. The empirical material has been analyzed in relation to crime prevention as a societal phenomenon depending on what preventive method has been given the timely aspect related to primary, secondary or tertiary prevention. Results show that radicalism and violent extremism are phenomenon with substantial complexity, according to all participating coordinators, white power environments tend to be significantly more violent in their behaviour and serves as the primary local threat whereas activities relating to radical Islam is more limited. The coordinators speak about the necessity to work for an inclusive society rather than controlling which risks stigmatizing the individuals who could be considered in an already weak and resource scarce situations. The study show that the boroughs dominant prevention mechanisms are formed of structural and socialization prevention methods rather than effective reduction and/or controlling prevention. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Stockholm söderort arbetar med frågor som rör sig kring radikalisering och våldsbejakande extremism rörande vit makt-miljöer och islamistisk extremism samt vilka utmaningar som deltagande kommuner uppger föreligga i framtiden. Det empiriska underlag som studien innefattas av är inhämtat genom semi-strukturella intervjuer med samordnare inom tre olika kommuner i Stockholm söderort.   Studiens teoretiska ramverk utgörs delvis av olika typer av en typologisk modell som innefattar olika typer av brottspreventiva åtgärder och hur dessa typer utgörs med bakgrund av olika överordnade värden. Studiens empiriska material är analyserat i anknytning till brottsprevention som samhällsfenomen i sig samt vilket avseende som preventiva åtgärder utgör i relation till insatsens tidsaspekt-primär/sekundär/tertiär prevention.   Studiens resultat redogör att radikalisering och våldsbejakande extremism är ett komplext fenomen. Samtliga samordnare som deltagit i studien poängterar för vit makt-miljöer som den våldsbejakande miljö som utgör det primära hotet i kommunerna samt att vetskapen gällande aktiviteter av islamistiska extremist-miljöer är mer begränsad. Samordnarna belyser nödvändigheten att arbeta för ett inkluderande samhälle som ska förebygga utanförskap snarare än kontrollutövande insatser som riskerar att stigmatisera individer som redan är i en resurssvag position.   Studien visar på att kommuners dominerande preventionsåtgärder utgörs av struktur och- socialisationsåtgärder snarare än effektiviseringsåtgärder och/eller kontrollåtgärder.

På senare år har forskningen om radikalisering och våldsbejakande islamistisk extremism gått från att vara starkt präglat av en säkerhetsdiskurs med top down-perspektiv och fokus på riskfaktorer till att intressera sig alltmer för skyddsfaktorer och hur resiliens – motståndskraft – skapas. I kölvattnet av detta efterlyser forskare ett bottom up-perspektiv som riktar uppmärksamheten mot den lokala nivån och den stora massan muslimer som inte har anslutit sig till extremiströrelser. Likaså lyfts betydelsen av narrativ – porträtteringar – som en viktig kunskapslucka. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i resiliensforskningens fokus på skyddsfaktorer undersöka mot-narrativ i lokal kontext bland muslimer. Studien är en beskrivande fallstudie och genomförs med hjälp av fokusgrupper. Urvalet bygger på bakvänd logik och består av muslimer från Gottsunda som är ett område med både gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar vad gäller förekomsten av mot-narrativ. Till skillnad från i tidigare studier inkluderas både porträtteringar av islam, muslimer och extremistgrupperingar för att ge en mer heltäckande bild. Resultaten visar att det förekom tydliga mot-narrativ inom samtliga tre undersökta teman, att mot-narrativ från tidigare studier återkom samt att fokusgrupperna hade liknande mot-narrativ sinsemellan. Även om studien inte gör anspråk på generalisering väcker resultaten flera frågor för framtida studier, bland annat huruvida studiens resultat är frukten av ett framväxande master narrative, vad det är som gör att mot-narrativ uppstår trots ogynnsamma förutsättningar samt effekterna av olika typer av mot-narrativ.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och analysera hur arbetet mot våldsbejakande extremism bedrivs i Gävleborgs län och vilka utmaningar som finns kopplat till ett sådant arbete. Studien gjordes genom nyckelpersonsintervjuer. Resultatet visade att arbetet mot våldsbejakande extremism precis har påbörjats i vissa kommuner medan andra inte har inlett ett sådant specifikt arbete. Flertalet kommuner avvaktar med att formulera en lokal handlingsplan i väntan på regionala direktiv.   Kommunerna i Gävleborgs län anser att förebyggande arbete ska bedrivas i enighet med de nationella rekommendationerna och genom att fortsätta befintliga demokratifrämjande och förebyggande arbete.   Utmaningar som framträdde gällande det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism var bland andra osäkerhet, vilken verkade vara kopplad till kunskapsbrist om våldsbejakande extremism och till rådande samhällsdebatt. Till viss del fanns också en osäkerhet kopplad till lagstiftning gällande främst sekretess och personlig integritet. Därtill framstod olika aspekter av samordning som centrala utmaningar.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.

This essay is a contribution to the process of reconstructing the meaning of a concept that has been long forsaken and somewhat forgotten. It examines the way in which the Swedish nobility perceived the politically active peasantry during the 1740s as an expression of the prevailing political culture of the period. The aim of this study is thus to understand a bygone world of thought that once existed in a very turbulent political culture. I focus on the words formed and articulated in the halls and rooms of the Swedish estates by which the thoughts, opinions and power of the Swedish government came to the fore. In doing so it is possible to say something about how the nobility, in their relationship with the peasantry, constructed an object which represented their perception of the Swedish peasant and what this meant. In other words the persona that the nobility attributed the peasants. The new political culture of the Age of Liberty (1719–1772) allowed the peasants to enforce a political offensive that gave raise to new ways of expressing themselves, new ways of performing and new ways of positioning themselves in relation the other estates. This also meant a change in how the other estates perceived and acted in relation to the peasantry. The peasant persona was mainly characterized by negative traits and qualities. He was foolish, unqualified and naïve in his quest for increased political rights. However, he was also regarded as humble, benevolent and as a dedicated man. He was a Swedish citizen, just as the members of the nobility, and therefore he had an inherent value because of his love for his homeland. This made it possible for the nobility and peasantry to protect themselves against intruders, to strive forward and to live in harmony with each other. / <p>Författaren har bytt namn till Jakob Starlander.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner arbetar mot våldsbejakande extremism. Intervjuer har genomförts med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och personal inom socialtjänsten i tre olika stora kommuner, som kommit olika långt i sitt arbete mot våldsbejakande extremism. Av resultatet framträder kunskap, lokalkännedom och samverkan som återkommande teman, och dessa diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning med utgångspunkt i domänteori. När resultatet analyseras dras slutsatsen att det gör skillnad om initiativ till arbetet mot våldsbejakande extremism kommer underifrån (professionens domän) eller ovanifrån (politikens eller förvaltningens domäner), men att ökad samverkan leder till att våldsbejakande extremism hanteras mer som ett socialt problem och mindre som ett säkerhetspolitiskt problem.