Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris. Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor. Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället. Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken. Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen. Ett arbete har redan inletts gällande denna fråga, och den reglering som kommer att implementeras är central motpartsclearing. Utifrån min undersökning framgår även att samtliga respondenter anser att kreditderivat som finansiellt instrument har spelat en avgörande roll i fråga om finanskrisens uppkomst. Dock finns det skilda åsikter gällande i hur stor utsträckning instrumentet har åsamkat skada och på vilket sätt. Regleringen av kreditderivat kan beskrivas utgöras av en ramlagstiftning, delvis på grund av instrumentets expansiva utveckling som ej möjliggör detaljregleringar. Vilket får till följd att utrymme finns för aktörers idérikedom gällande utvecklingen av dessa instrument. Genom Finansinspektionens olika föreskrifter tillsammans med det speciella tillstånd som myndigheten ger ut, regleras kreditderivat. Även genom de regelsamlingar som FAR ger ut årligen inom värdepappersområdet skapas normer som blir branschpraxis gällande kreditderivat.

No description available.

BAKGRUND  De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma. SYFTE Syftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven. METOD Detta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna.  REFERENSRAM Detta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell. Referensramen innehåller även en presentation av Baselkommittén för banktillsyn och en redogörelse för innehållet i Basel III. Slutligen presenteras några av de konsekvenser som införandet av Basel III för med sig. RESULTAT OCH SLUTSATSER Samtliga respondenter är överens om att Basel III inte är anpassat för sparbankernas verksamhet och att det har kommit mycket nya regleringar på kort tid. Införandet av Basel III innebär att sparbankerna måste strukturera om vissa delar av sitt kapital för att nå de nya kraven. Sparbankernas lönsamhet kommer att minska något som en följd av Basel III och införandet av det nya regelverket har inneburit en ökad administrativ börda. Samtidigt är sparbankerna väl rustade inför framtiden och har god likviditet och mycket kapital.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket. Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna. Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket. Resultatet menar även att utifrån Institutionell teori kommer de företag med revisionsplikt och som inte har någon av Big 4 byråerna i större utsträckning redovisa enligt K2-regelverket. / Background: The K2-framework for smaller companies came out in 2008 as a voluntary alternative to the previous regulations BFN/RR. The reason for the development of the K2-framework was because there was a demand among smaller companies for a simpler and less expensive framework. Aim: The aim of our study is to examine whether Agent Theory, Positive Accounting Theory and Institutional Theory can explain the characteristics that explain smaller companies choice of voluntarily account according to the K2-framework. Methodology: We have developed five hypotheses from three existing theories. Our study follows a quantitative approach where information from annual reports from 274 smaller companies, operating in Halland has been collected. The information was then tested statistically by correlation and regression tests to reject or not reject the hypotheses. Results: Based on Agent Theory, smaller companies tend to account according to the K2-framework. Agent theory also says that it is the companies without mandatory auditing and who chooses not to use an auditor that tends to account according to the K2-framework. The result also says that based on Institutional Theory, the firms with mandatory auditing and who do not have any of the Big 4 agencies increasingly account according to the K2-framework.

Före Sverige hade hårda regleringskrav såsom Baselöverenskommelsen var det tydligt att banker tog stora risker som inte var det bästa för samhället. När finansiella kriser inträffats har staten behövt gå in med pengar för att ge räddningspaket till bankerna. Detta betyder att vanliga skattebetalares pengar har gått till banker för att de inte har hållit tillräckligt med kapital vid finansiella kriser. Basel I är det första försöket av Baselkommittén som försökte skapa hårdare reglering. Denna har utvecklats till först Basel II som tar upp fler perspektiv, och sedan Basel III som införde ännu hårdare regleringar.    Grunden till att varför banker måste ha hårda regleringar är för att de är nödvändiga i samhället. Utan banker kan vi inte snabbt och säkert betala vår hyra eller köpa mat. Banker tar bevisligen stora risker om det inte finns tydliga regleringar, vilket kan skapa stora finansiella kriser såsom 1991 samt 2008.    Implementeringsprocessen av Baselöverenskommelsen är resurs- och tidskrävande för banker. Detta skapar ett problem då det inte finns stor kompetens inom området och mindre banker måste köpa in denna kompetens. Större banker måste även spendera lång tid för att hitta rätt modeller inom rätt tidsram för att kunna implementera Baselöverenskommelsen.   Något som är en viktig innebörd för Baselöverenskommelsen är att riskhanteringen sköts på rätt sätt. Går en större bank i konkurs på grund av att de tar för stora risker innebär det stora samhälleliga konsekvenser. Detta betyder att Baselöverenskommelsen kräver att banker har transparens och jobbar med fler utfall av sina risker för att det säkrare ska kunna hantera en potentiell finansiell kris.   I denna studie framkommer det att Baselöverenskommelsen påverkar svenska bankers riskhantering genom att göra investeringar dyrare. Det framkommer även att det finns befogad kritik mot EU att småbanker omfattas av Baselöverenskommelsen. / Before Sweden had high regulatory requirements like the Basel Accords it was clear that banks took hefty risks that was not the best for the society. When financial crises have occurred the government or central banks have had to bailout the banks. This means that the average person's tax money has gone to the banks because they did not have enough capital during financial crisis. Basel I was the first attempt that the Basel committee created in order to have higher regulations. It has then later evolved into Basel II that brings in more perspective, and later Basel III that created even higher regulatory requirements.    The basis of why banks needs more regulations is because they are necessary for the society. We cannot pay our rent or buy food in a fast and secure way without banks. Banks evidently take big risks if there are not any clear regulations, which can create major financial crisis like 1991 or 2008.   The implementation process of the Basel Accords are resource and time consuming for banks. This creates a problem when there is no great competence within the area and small banks must buy that competence. Large banks must spend a great amount of time to find the right models within the right time frame in order to implement the Basel Accords.    Something that is of great meaning for the Basel Accords is that their risk management is being conducted in the right manner. If a large bank fails because they take large risks, it will result in great social consequences. This means that the Basel Accords demands that banks have transparency and works with more outcomes of their risks in order to safer manage a potential financial crisis.    In this study it is revealed that the Basel Accords affects Swedish banks risk management by making investments more expensive. It is also revealed that there is legitimate criticism against EU for making lesser banks affected by the Basel Accords.

Patientlagen (2014:821) finns för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen är behjälplig för att lyfta fram patientens möjligheter att medverka och vara aktiv i den egna vården. Detta fördjupningsarbete belyser samverkan mellan Landstingets beroendeenhet och kommuns arbete för de klienter/patienter som är utskrivningsklara från en akut avgiftning och som oftast är behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen. Metodvalet för fördjupningsarbetet har varit kvalitativa intervjuer med två sjuksköterskor på två olika beroendecenter. Den teoretiska utgångspunkten har varit länsöverenskommelsen om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019 i Gävleborgs län samt dess implementering. Resultatet visade att de intervjuade deltagarna upplever att samverkan mellan landsting och kommun fungerar bra men framhåller faktorer som skulle kunna underlätta samt försvåra samverkan. Underlättande faktorer till samverkan är kommunikation och klienten/patientens vilja till förändring. Faktorer som försvårar samverkan är oklarheter gällande ansvarsområde och sekretess.

Denna uppsats undersöker hur relationen mellan Malmö stads regelverk ochtemporära aktörer ser ut samt vilket påverkningsutrymme temporära aktörer iMalmö har. Den redogör dels för strategier som finns att tillhandahålla en stad närdet kommer till att förhålla sig till temporära aktörer. Dels för de taktiker som finnsför aktörer att använda sig av för att kunna vara aktiva i den offentliga miljön.Studien redogör även i vilken grad och på vilka sätt som aktörer kan påverkaregelverket.Vår studie omfattas av en dokumentanalys över de dokument som utgör detregelverk som reglerar temporära aktörers möjlighet att agera i staden. Utöverdokumentanalysen har vi även genomfört fyra kvalitativa intervjuer som gett eninblick i hur regelverket tillämpas i verkligheten samt beskriver situationen för detemporära aktörerna.Studien visar på att relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer skiljer sigmellan olika aktörer. Större och organiserade aktörer kan driva frågor kring derasintressen och villkor och i förlängningen påverka regelverket och underlätta derastillgång till staden. Således får mindre aktörer svårare att verka i Malmös offentligamiljö. Malmö stad välkomnar alla aktörer men regelverkets utformning förtemporära aktörer hindrar många av de mindre aktörerna att vara aktiva i staden.Detta eftersom de saknar resurserna som krävs för att kunna påverka och förändraregelverket efter deras villkor. / This paper examines the relationship between the City of Malmö's regulations andtemporary actors and which influence space temporary actors in Malmö have. Itdescribes a selection of strategies that exist for a city to use when it comes to dealingwith temporary actors. Also a selection of tactics that exist for temporary actors touse to be able to be active in the public environment. The study also describes towhat extent and in what ways actors can influence the regulations.Our study is covered by a document analysis of the documents that constitute theregulatory framework that regulates the possibility for temporary actors to act inthe city. In addition to the document analysis, we have conducted four qualitativeinterviews that provided an insight into how the regulations are applied and describethe situation for the temporary actors.The study concludes that the relationship between the City of Malmö and temporaryactors differs between different actors. Larger and organized actors can pursuequestions about their interests and conditions and ultimately affect the regulationsand facilitate their access to the city. Thus, smaller actors find it more difficult tooperate in Malmö's public environment. The City of Malmö welcomes all actors,but the regulatory framework for temporary actors prevents many of the smalleractors from being active in the city. This is because they lack the resources requiredto be able to influence and change the regulations according to their conditions.

Digitaliseringens utveckling har medfört en expansion av tillgängliga tjänster inom bankväsendetför kunder. Samtidigt har det lett till nya regelverk och processer som banker måste anpassa sigtill. Tillsammans skapar nya aktörer, förändrade kundförväntningar och uppdaterade regelverk enföränderlig miljö inom bankindustrin. Denna studie syftar till att utforska relevansen ochkonkurrenskraften med sparbankernas grundläggande principer i en föränderlig miljö.Sparbankernas grundläggande principer innefattar lokalt fokus, måttligt risktagande samt ägarformutan vinstmaximering. En fallstudie genomfördes på Sparbanken Eken, där nyckelpersoner somVD, kreditchef, kontorschef, företagsrådgivare, privatrådgivare och styrelseordförandeintervjuades. Det teoretiska ramverket för studien tar fäste i två centrala teorier; intressentteorinoch contingency-teorin. Resultatet indikerar att sparbankerna och dess grundläggande principerfortsatt är relevanta och konkurrenskraftiga, förutsatt att en balans nås mellan nya digitala verktygoch regelverk. Den övergripande slutsatsen är att relationsskapandet och det personligabemötandet spelar en avgörande roll för sparbankernas förmåga att behålla sittexistensberättigande i en alltmer konkurrensutsatt bransch.

Introduktion: Principbaserade regelverk innebär att redovisningsansvariga gör bedömningar utifrån principer snarare än regler och gränsvärden vilket medför att professionella bedömningar blir en central del av redovisningen. Redovisningen ska spegla företagets ekonomiska situation och vara användbar i beslutsfattande vilket gör bedömningarna viktiga och ställer krav på de som utför redovisningen. Utförande av bedömningar är däremot inte helt enkelt eftersom regelverken i många fall ger otillräcklig vägledning samtidigt som utförarna är exponerad mot många aspekter som kan komma att påverka bedömningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur professionella bedömningar görs i företag som följer ett principbaserat regelverk och vad som påverkar bedömningarna. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer för inhämtande av data. Ansatsen är deduktiv med induktivt inslag. Slutsats: Slutsatsen visar att företagen i stor utsträckning gör bedömningar genom att titta på tidigare bedömningar, andra organisationer och använder sig av revisorer. Slutsatsen visar också att bedömningarna görs med en mer eller mindre metodisk process där företaget har utarbetade metoder och relaterar till redovisningsprinciper. Det är svårt att avgöra hur olika faktorer påverkar bedömningarna men det finns indikationer på att flera aspekter kopplade till både person, uppgift och miljö påverkar bedömningarna.

This essay deals with the principle of communication as phrased in section 17 of the Swedish administrative act. According to this section administrative authorities are obliged to inform a party involved in an administrative case of all material which has been added to the case by somebody else and is of importance for the decision and then give the party an opportunity to comment on it. The purpose of this essay is to examine how courts evaluate the way administrative authorities apply this rule. How do the authorities fail in their obligation to communicate and what do the courts say about this? The essay includes a description of the details of the law and what preparatory work and doctrine say about it. The essay includes an analysis of thirteen court cases. The courts were critical of the application of the rule in a majority of cases. The analysis showed different kinds of deviations from the obligation to communicate. The courts only accepted minor deviations. In most cases where the authorities had failed in their communication the courts reversed the decisions. The conclusion of the analysis is that the courts are very strict when they evaluate how administrative authorities apply their obligation to communicate. / I inledningen till denna uppsats görs en liknelse mellan det som kallas kommunikationsprincipen och boken Processen av Franz Kafka där huvudpersonen upplever motsatsen till allt det som denna princip innebär. Uppsatsen behandlar kommunikationsskyldigheten som den regleras i 17 § förvaltningslagen. Det är en skyldighet som förvaltningsmyndigheter har gentemot enskilda och som är mycket viktig för rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för myndigheter. En enskild kan vara inblandad i ett ärende hos en förvaltningsmyndighet. Det kan till exempel handla om att en person söker bygglov eller att en person som äger en restaurang riskerar att få sitt serveringstillstånd indraget. I alla sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild måste myndigheten informera den som är part i ärendet om alla de uppgifter som tillförts ärendet av någon annan än honom/henne själv och som har betydelse för utgången i ärendet. Det kan handla om muntliga eller skriftliga uppgifter, uppgifter som tillförts ärendet inifrån eller utifrån myndigheten. Parten ska också ges tillfälle att komma med synpunkter på dessa uppgifter. Den enskilda individen ska inte själv behöva undersöka om nya uppgifter kommit in. Det är myndighetens ansvar att se till att den enskilda får dessa uppgifter.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur domstolarna bedömer att förvaltningsmyndigheterna tillämpar denna regel. Vilka brister finns i myndigheternas tillämpning av sin kommunikationsskyldighet och hur bedömer domstolarna dessa brister? Vad beror bristerna på?   För att undersöka detta analyserades totalt 13 rättsfall. Där förekom olika typer av brister i kommunikationen, muntliga yttranden från t.ex  arbetsgivarrepresentanter i tjänstetillsättningsärenden kommunicerades inte. I ett par fall informerade myndigheterna inte om uppgifter de själva tillfört ärendet. Orsakerna till bristerna kunde förutom försummelse och bristande rutiner vara feltolkningar av lagen. I ett par fall kunde man misstänka att myndigheterna avsiktligt avstod att meddela vissa uppgifter. Domstolarna godtog bara mycket små avvikelser från kommunikationsskyldigheten. I de allra flesta av fallen bedömde domstolarna att bristerna var så allvarliga att besluten upphävdes och återförvisades till lägre instans för ny bedömning Analysen visar att domstolarna är mycket stränga i sin bedömning av förvaltningsmyndigheternas tillämpning av regeln om kommunikationsskyldighet.