No description available.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Depression är ett växande folkhälsoproblem och konventionell behandling fungerar inte alltid. Depression, om obehandlat, medför risken för flera somatiska sjukdomar som kan vara livshotande. Grön rehabilitering har visat sig effektivt vid behandling av depression hos äldre samt yngre individer och behandlingen kan bestå av allt från promenader i skogen till trädgårdsarbete i grupp. Sjuksköterskor kommer med största sannolikhet att stöta på denna patientgrupp oavsett var de jobbar. Som sjuksköterska finns ett ansvar att hålla sig uppdaterad med dagens forskning. Detta för att kunna informera patienter om de olika alternativ till behandling som finns för att de sedan ska kunna fatta välinformerade beslut om sin vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa effekten av grön rehabilitering för individer med depression. Metod: Litteraturstudie uppbyggd efter Polit och Becks nio steg. Urvalskriterier var yrkesverksamma individer med depression som genomgick någon form av grön rehabiliteringsintervention mot sin depression. Tio artiklar söktes fram i databaserna Cinahl, PsycInfo samt via en manuell sökning som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier och användes i framtagandet av resultatet. Resultat: Olika typer av grön rehabilitering visade sig ha signifikanta positiva effekter både på kort och lång sikt på depression, välmående, självbild samt kognitiv funktion. Slutsats: Depression är ett alltmer växande folkhälsoproblem och grön rehabilitering ser ut att vara en lovande behandling mot detta. Det behövs dock mer forskning inom de olika varianterna av grön rehabilitering på ett större och mer varierat urval för att få fram vilken typ av grön rehabilitering som passar bäst vid olika hälsotillstånd vid depression.

“Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet“ Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor. Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen.

I dagens samhälle är narkotikamissbruk ett omdiskuterat ämne, likaså LARO-programmet. Den första läkemedelsassisterade underhållsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige år 1966 och bestod då av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie är att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv.   Denna studie har baserats på fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i två olika kommuner. Studien baserar sig på individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hänsyn till personalens åsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrån.   I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjälpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjälpt, anser de att en stor del av programmet är medicinen och de anser att det finns brister i programmet. Det de flesta intervjupersonerna saknar, är det psykosociala stödet. Något som även framkom var personalens brist i bemötandet, det förklaras i maktförhållanden. En av de komponenter som intervjupersonerna ansåg var viktigt för att lyckas var att ha en fungerande vardag med någon form av meningsfull sysselsättning.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete. Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans. Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen? Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling. Öppen intervju med personal, strukturerad telefonintervju med patienter och journalgranskning. Resultat: Smärtteamet har lyckats påverka arbetsåtergången och patienterna har en positiv upp-levelse av genomförandet av rehabiliteringen där de varit med och skapat en rehabiliteringsplan. De faktorer som personal upplever har påverkat smärtteamets uppbyggnad är: syfte, mätningar, patientcentrering, samarbete, miljö, engagemang, information, stöd från ledning och tid. Diskussion: Oavsett om man fokuserar på ett teams uppbyggnad eller generellt på ett förbättringsarbete återkommer vissa faktorer som viktiga. Här ingår en tydlig plan för arbetet där deltagarna ställer sig bakom syftet med det arbete som man i teamet ska utföra och kontinuerliga mätningar för att öka engagemanget för deltagarna i arbetet och de som direkt eller indirekt berörs av arbetet. Vidare finns det en vinst att skapa sig en gemensam bild av vad vi tillsammans ska uppnå. Vidare forskning behövs av effekterna av teamarbete med smärtpatienter. Patientnytta och ekonomiska konsekvenser behöver kartläggas. Är multimodal rehabilitering det bästa alternativet eller kan intermediär rehabilitering vara ett alternativ för små enheter?

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en stor folksjukdom och många dör av det varje år. Att drabbas innebär oftast en stor förändring av livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte är därför att beskriva kvinnor och mäns upplevelser hur livet förändras efter att ha drabbats av en första hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts där resultatet har sammanställts av 8 vetenskapliga kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att de flesta beskriverkänslor av ilska, frustration samt tankarom varför just de drabbats och enrädsla och osäkerhet inför framtiden. De drabbade har olika nivåer av motivation till att förändra sin livsstil samt att det kan vara svårt att behålla förändringarna. Vårdens och de drabbades stöd har visats betydelsefullt men det är inte alla som får de stöd de behöver. Konklusion: För att kunna hantera känslorna som uppkommer efter hjärtinfarktenborde vårdpersonalen berätta att detär normalt att få känslor som ilska, ångest och en rädsla för döden. De som drabbats behöver mer stöd för att kunna göra livsstilsförändringarna som behövs samt att sjuksköterskan ger information till den som drabbats och dess anhöriga för att öka tryggheten.

Bakgrund: Fotbollsspelare löper hög risk att drabbas av skada. Det finns tendens att återvända för tidigt till fullt fotbollsutövande innan skadan är helt läkt och utan att en adekvat rehabilitering har utförts. Utförs rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut som besitter god kunskap inom området kan skadans läkningsprocess stimuleras. Fysioterapeutiska insatser under hela skadeförloppet kan ge fotbollsspelare bättre förutsättningar till en lyckad rehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadade fotbollsspelares uppfattning om fysioterapi och fysioterapeutiska insatser under en rehabiliteringsperiod. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie för kartläggning av populationen fotbollsspelare i division I i Norrland. Retrospektiv data samlades in med egenkonstruerad webbenkät som skickades ut till 130 personer varav 62 besvarade den. Bortfall gjorde att 57 personer inkluderades i studien. Insamlad data analyserades deskriptivt. Resultat: Majoriteten av deltagarna använde fysioterapi under en rehabiliteringsperiod. Fotbollsspelarna uppgav att tillgång till en annan yrkesgrupp var den vanligaste orsaken till utebliven fysioterapi. Deltagarna framhävde även att fysioterapeutens övervägande uppgifter var manuella behandlingar och upprättning av rehabiliteringsprogram. 13,6 % uppgav att fysioterapeutiska insatser förekom i både akuta och subakuta skedet. Konklusion: Resultatet av studien visar att fotbollsspelares värdering och användning av fysioterapi är hög. Fysioterapeutens närvaro under hela skadeförloppet behöver utvecklas för att ge fotbollsspelare bättre förutsättningar att återgå till full fotbollsaktivitet och förhindra återfall av tidigare skada. Studien ger en indikation på fotbollsspelares uppfattning avseende fysioterapi och fysioterapeutiska insatser. Fler studier bör göras som inkluderar fler fotbollsspelare för att på det viset kartlägga en större population.

<p>Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dagens arbetsliv. En individ som drabbats av utmattningssyndrom, ett resultat av långvarig negativ stress, kan behöva en lång tids rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på vilka faktorer som bidrar till en återgång till arbetet efter en sjukskrivning. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom men nu fanns i arbete. Intervjuerna tolkades med induktiv tematisk analys och åtta faktorer som bidrog till arbetsåtergången kunde identifieras. De övergripande faktorerna var; den fysiska hälsan, tid för återhämtning, vikten av terapi, avslappningstekniker, sjukskrivningens längd, socialt stöd, relationen till arbetsgivaren och insikt om den egna rollen. De intervjuade individerna var sjukskrivna en relativt kort tid och var ganska motiverade att komma tillbaka till arbetet vilket kan ha betydelse för resultatet.</p>

<p>Syftet med denna c-uppsats är att få ökad förståelse och kunskap hur samverkan mellan välfärdsorganisationer fungerar i rehabiliteringsarbete där personer har en OSA-anställning. Det är de processer och tillvägagångsätt i samverkansarbetet kring OSA som är viktiga i sammanhanget. Denna studie är baserad på kvalitativ metod delvis med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från samverkande organisationer. Resultatet tyder på att samverkan kan betraktas som ett effektivt och modernt arbetssätt. Då individen bemöts av samordnade och samlade resurser samt att det sätts in gemensamma effektiva rehabiliteringsstödinsatser med långsiktiga mål som gör att se och hantera individens hela livssituationen blir bättre. Studien visar att samverkan inte dock är helt oproblematiskt. Vid samverkan mellan välfärdsorganisationerna möts olika organisationer, organisatoriska och institutionella normer, kulturer, roller, befattningar, regler och arbetssätt samt kompetenser, vilket kan ibland ligga till grund för motstridigheter och motsättningar mellan samverkande aktörer. Samverkan kräver därför medvetenhet och kunskap om det som kan uppstå som hinder samt noggrann planering hur detta skall hanteras.</p>