Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur bekanthet och skrivfel påverkar rekryterares bedömningar när de läser personliga brev i arbetsansökningar.Ett experiment utfördes med 41 försökspersoner som var studenter från Luleå tekniska universitet. Försökspersonen läste igenom två olika personliga brev där bekanthet manipulerats med ordval och vissa skrivfel förekom och bedömde kandidaterna och de personliga breven. Ögonrörelser registrerades med hjälp av eye-tracking-teknik som visar på vad och hur länge blicken fixeras. Data om ögonrörelser och bedömningar analyserades med ANOVA och svar på öppna frågor analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att försökspersonerna uppmärksammade skrivfel och en tendens till att stavfel minskar sannolikheten att kandidaten kallas till en intervju. Bekanthet hade ingen effekt på bedömningar.

Denna studie undersöker tre yrkesroller där en studie- och yrkesvägledares kompetens kan appliceras. Dessa yrkesroller är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och rekryterare på ett rekryteringsföretag. Studien ämnar undersöka hur förhållningssättet gentemot individen i mötet visar sig i praktiken för de valda yrkesrollerna. Frågeställningarna i studien berör förhållningssätten inom de valda yrkesrollerna och huruvida likheter och skillnader ter sig till mötet. Syftet med denna studie är att undersöka detta och ställa yrkesrollernas förhållningssätt i jämförande perspektiv mot varandra. Den teoretiska ansats som valts för att kunna analysera studiens resultat är aktörs- och strukturperspektivet. Inom dessa två perspektiv används sedan två teorier för att tydliggöra och särskilja grundantagandena i perspektiven. Matchningsteorin appliceras för att kunna påvisa ett strukturperspektiv medan teorin kring samtalsmetod används för att påvisa ett aktörsperspektiv. En kvalitativ metod har valts för att samla in empiriskt material och för att uppnå syftet och kunna besvara studiens frågeställningar har två studie- och yrkesvägledare, två arbetsförmedlare och två rekryterare intervjuats. Resultatet i studien visar på att de olika förhållningssätten i mötet med individen kan präglas av både aktörs- och strukturperspektiv i praktiken, dock i olika omfattningar. Resultatet visar även att de olika yrkesrollernas arbetsbeskrivningar utifrån teori skiljer sig till viss del från praktiken.

I en rekryteringsprocess behöver rekryteraren bedöma kandidater och deras kunskaper. Att göra en rättvis och sanningsenlig bedömning kan dock vara problematiskt. Denna studie syftar till att undersöka rekryteringsprocesser, ur rekryterarens perspektiv och därigenom tillföra kunskap om möjliga utmaningar i bedömningen av kandidater och deras kunskaper. Studiens forskningsfrågor rör styrning av rekryteringsprocesser och rekryterarens upplevelse av bedömning av en kandidats kunskaper. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från sex olika organisationer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, samt baserats på begreppet tyst kunskap och en kompetensbaserad rekryteringsmodell. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesserna i huvudsak styrs av kompetensbaserade modeller. Vidare visar resultaten att rekryterare har svårt att bedöma kandidaternas tysta kunskaper och ta hjälp av kompetensbaserade frågor för att närma sig en bedömning som de sedan kan basera sitt beslut på. Ett arbetstest, menar rekryterare, kunde ha varit ett sätt att mer rättvist och sanningsenligt bedöma kandidaternas tysta kunskap.

I en rekryteringsprocess behöver rekryteraren bedöma kandidater och deras kunskaper. Att göra en rättvis och sanningsenlig bedömning kan dock vara problematiskt. Härmed syftar denna studie till att undersöka rekryteringsprocesser, your rekryterarens perspektiv och i och med det bringa kunskap om eventuella utmaningar i bedömningen av kandidater och deras kunskap. Studiens forskningsfrågor berör styrningen av rekryteringsprocesser och rekryterarens upplevelse av bedömningen av en kandidats kunskap. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från sex olika organisationer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, samt med utgångspunkt i begreppet tyst kunskap och en kompetensbaserad rekryteringsmodell. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesser styrs i huvudsak av kompetensbaserade modeller. Vidare, visar resultatet att rekryterare anser det vara svårt att bedöma kandidaters tysta kunskap och tar hjälp av kompetensbaserade frågor för att närma sig en bedömning som de sedan kan grunda sitt beslut på. Ett arbetsprov, menar rekryterare, hade kunnat vara ett sätt att mer rättvist och sanningsenligt bedöma kandidaternas tysta kunskap på.

SAMMANFATTNING Titel: Är positiv särbehandling aktuellt? – Den positiva särbehandlingens inverkan på rekryteringsarbetet inom offentlig sektor. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Medul Aurangazeb och Rebecca Råsberg Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016 – Januari Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur rekryterare inom organisationer arbetar och hur de styrs av positiv särbehandling. Metod: Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att få en helhetsförståelse kring begreppet positiv särbehandling och empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tio rekryterare inom den offentliga sektorn har intervjuats och materialet har därefter analyserats samt bearbetats med hjälp av den teoretiska referensramen, för att sedan presentera ett resultat av data. Resultat & Slutsats: Studien har visat att positiv särbehandling kan ha en inverkan i en organisations rekryteringsprocess. Vissa organisationer ansåg sig inte ha behov av att nyttja positiv särbehandling, medan andra tillämpade den genom riktad annonsering och för att kunna skilja två lika kvalificerade kandidater åt i slutfasen av rekryteringsprocessen. Med hjälp av att aktivt arbeta med positiv särbehandling kan en organisation få en jämnare könsfördelning och därmed uppnå mångfald. Förslag till fortsatt forskning: För att få ett ytterligare perspektiv behöver fler kvalitativa intervjuer göras för att fastställa hur organisationer inom offentlig sektor skapar och upprätthåller mångfaldiga arbetsgrupper om de inte arbetar utifrån positiv särbehandling. Det skulle även vara intressant att undersöka vidare om synen på jämställdhet har förändrats hos rekryterare och chefer inom organisationer. Studiens bidrag: Det finns skilda åsikter kring positiv särbehandling och den kan lätt missförstås. Studien har bidragit till att om positiv särbehandling tillämpas på ett korrekt sätt sker ingen diskriminering och kandidaten anställs utifrån sin kompetens samt att organisationen kan uppnå mångfald. Genom att öppna vägar för underrepresenterade grupper med riktad annonsering samt gå ut i samhället för att locka en bredare grupp av individer, kan även leda till ökad mångfald. Nyckelord: positiv särbehandling, kön, kvinnor, rekryterare, motstånd, mångfald / ABSTRACT Title: Is affirmative action up to date? - The influence of the affirmative action on recruitment in the public sector. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Medul Aurangazeb and Rebecca Råsberg Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to gain a better understanding of how recruiters in organizations work and how they are controlled by affirmative action. Method: The study was based on a qualitative method to get an overall understanding of the concept of affirmative action and the empirical data were collected through semi-structured interviews. Ten recruiters in the public sector have been interviewed and the material is then analyzed and processed using the theoretical framework, this to report the results of the data. Conclusions: The study shows that affirmative action can have an impact on an organization's recruitment process. Some organizations did not have the need to use affirmative action, while others applied it with advertising and to be able to distinguish between two equally qualified candidates at the final stage of the recruitment process. By working actively with affirmative actions an organization can get a more equal gender balance and achieve diversity. Suggesstions for future research: In order to get an additional perspective more interviews are needed to determine how public sector organizations create and maintain diverse working groups, this if they do not work on the basis of affirmative action. It would also be interesting to further investigate if recruiters and managers view of equality has changed within organizations. Contribution of the thesis: There are different opinions regarding affirmative action and it can easily be misunderstood. The study has contributed with, if affirmative action is applied correctly, there is no discrimination and the candidate is hired based on their qualifications and the organization can achieve diversity. By making the way easier for underrepresented groups with targeted advertising, and go out into the community to attract a broader group of individuals, this could also lead to increased diversity. Key words: affirmative action, gender, women, recruiters, resistance, diversity

In this qualitative report we have evaluated the significance intuition have on recruiters in their decision-making process. We were furthermore interested in what ways recruiters reflect on, and how they are handling intuition while recruiting. Ultimately our aim was to highlight potential risks and consequences that could emerge as a result of the use of intuition in recruitment. While using a deductive approach we conducted nine semi-structured interviews with recruiters representing various types of companies in Kalmar. Our empirical data combined with our theoretical framework yielded us substantial material in order to analyze our results. Through our investigation we have noticed the degree of intuition among recruiters as being highly individual. However, depending on what type of personality the recruiter has, would also make an impact on the recruiter’s stance toward intuition. In addition, experience and awareness about what role intuition plays in the recruitment process are aspects that contribute as to how the recruiters use their intuition. Due to negative implications that can be caused by unawareness of the impact of intuition, such as discrimination, homosocial reproduction or error recruitments, we find it necessary to emphasize intuition into a practical context at workplaces.

<p>I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare. I vår studie beskrivs rekryteringsprocessen och anställningsintervjun ur rekryterarnas perspektiv. I intervjumanualen finns frågor om hela rekryteringsprocessen för att kunna sätta in anställningsintervjun i sitt sammanhang och ge en bild av dess betydelse. Frågeställningar som studien bygger på är: hur genomförs rekryteringsprocessen, hur genomförs anställningsintervjun för att få fram relevant information om den sökande samt vilken typ av information söker rekryteraren i anställningsintervjun och varför är den viktig. I vårt resultat har vi kommit fram till att rekryterarna har i stort sett samma syn på rekryteringsprocessen och anställningsintervjuerna. Samtliga rekryterare genomför alltid någon form av anställningsintervju och intervjun är en viktig del av rekryteringsprocessen. I vår studie har vi sett att rekryteringsprocessen följer i stort sett samma mönster: arbetsanalys, annonsering, urval, intervju, eventuellt olika tester och referenstagande. Anställningsintervjuerna genomförs ofta som panelintervjuer och den sökande får svara på nutids/dåtidsinriktade frågor. Rekryterarna söker information om den sökandes personliga egenskaper, sociala situation och i viss mån kompetens. Rekryterarna vill förvissa sig om att den potentiella medarbetaren ska passa in i arbetsgruppen och organisationen.</p>

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration.

I följande uppsats undersöker vi rekryterarens bedömningsproblematik i vardagen. Ämnet är relevant eftersom arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket innebär att rekryterarens objektiva bedömning har försvårats. Rekryteraren måste hitta en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Studiens syfte är att undersöka rekryterarens perspektiv på och upplevelser om rekryteringsprocessen. För att få en djupare förståelse kring rekryterarnas bedömningsproblematik vid en rekrytering. Våra frågeställningar är följande: Vilken bedömningsproblematik möter rekryterare i vardagen? Hur kan rekryteraren hitta en balansgång mellan objektiv och subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört sex intervjuer med rekryterare på en offentlig verksamhet och två privata rekryteringsföretag. I denna studie utgår vi ifrån våra intervjupersoners åsikter, upplevelser och erfarenhet inom vårt ämnesområde. Empirin har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Studiens resultat presenteras efter följande kategorier: Kravprofilen betydelse i en rekrytering, Att utföra en rättvis bedömning, Vikten av ett ärligt informationsutbyte, Bedömning av tillförlitligheten hos referenspersonerna och Hjälpmedel för objektiv bedömning. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att rekryteraren har svårt att finna en balansgång mellan den subjektiva och objektiva bedömningen. Rekryterarna är medvetna om vilka problem som kan uppstå och kan med hjälp av deras erfarenhet finna lösningar på problemen. Problemen som uppstår vid en rekrytering skiljer sig inte emellan den offentliga verksamheten och rekryteringsföretagen. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat och analys utifrån våra teorier och modeller om rekrytering och bedömning.

Det första steget, i en produktiv kompetensförsörjning, är att attrahera arbetskraften. För att lyckas med detta är det fördelaktigt om en organisation bearbetar sitt arbetsgivarvarumärke. Detta arbetsgivarvarumärke ger ett löfte om upplevelsen av anställningen till potentiella kandidater. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sex olika civilingenjörsstudenter uppfattar attraktionskraft och vilka faktorer som är betydelsefulla. En organisation valdes ut, där civilingenjörer tillhör målgruppen, och där attraktivitet studerades från tre rekryterares perspektiv. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ metod samt med en hermeneutisk och abduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades därefter tematiskt och kodades företrädesvis med en data-driven kodning. Examensarbetets resultat visar att det finns ett antal faktorer som har betydelse för attraktionskraften hos ett företag. De faktorer som ökar attraktiviteten enligt de intervjuade civilingenjörsstudenterna är: Varumärke, Image och Arbets- och företagsprofil. Företagets miljö bedömdes vara viktigt men inte avgörande. Den faktor som inte var viktig för attraktiviteten var Kompensation, i form av ekonomisk ersättning. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan studenternas och rekryterarnas uppfattning av attraktivitet gällande faktorer såsom arbetsprofil och image. Ett antal utvecklingsområden hos företagets arbete med att attrahera ny arbetskraft presenteras, till exempel: exponering av varumärke och hantering av image och företagsrykte. / Attracting a talented workforce is the key element of keeping the supply of skills as efficient as possible. To succeed in this effort an organization should work actively with its employer brand. The purpose of this bachelor thesis is to investigate how six different civil engineering students perceives attractiveness and which factors are of greatest importance. An organization was selected and attractiveness is studied from the perspective of three recruiters. The study was conducted with a qualitative method and with a hermeneutic and abductive approach – the collected data was then interpreted thematically. The results of the study show that there are a number of factors that are important for the attractiveness of an organisation. The factors that increased the perceived attractiveness according to the students were: Brand, Image and Work and Company profile. The company’s environment was considered important but not crucial. Financial compensation was not important for the attractiveness. The results also show that there are differences between the students and the recruiters’ perceptions of attractiveness, regarding factors such as work profile and image. Development areas in the company’s work with attracting talented workforce are presented, such as: brand exposure and management of image.