Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. / <p>2020-06-08</p>

Åldersdiskriminering är ett allvarligt problem för samhället och samhällsekonomin, men det är främst ett katastrofalt problem för de långtidsarbetslösa äldre personerna som drabbas hårdast. I denna studie undersöks varför ett urval kan ske på grund av ålder, och vilka faktorer som avgör ett utfall. Uppsatsen fokuseras på rekryterarens perspektiv och för resonemang kring kundnöjdhet, tillsättning och fördomar kring äldre. I studien används och problematiseras kring vetenskapliga teorier om kontraktsteori och attraktions- och utstötningsmodellen. Denna studie har avgränsats till respondenter som arbetar med rekrytering på ett rekryterings- och/eller bemanningsföretag. Resultatet visar att respondenternas kunder påverkar i viss grad kravbild, förväntningar och fördomar i deras yrkesutövande. Det visar sig också innebära en risk för ett diskriminerande urval. Man får även ta del av ekonomiska risker med branschen och vilka möjligheter och arbetssätt en rekryterare bör använda sig av för att minimera en diskriminering av äldre. De valda teoretiska utgångspunkterna, tidigare forskning och övriga källor har varit till hjälp i analysen av empirin. De har bidragit till en förståelse för de fördomar som finns inom åldersdiskriminering och bidragit med flera perspektiv, till exempel vilken benämning på ålder man använder sig av, vid granskning av en individs profil. För att nå ett resultat har en kvalitativ metod använts där fokus har legat på intervjuer med sex rekryterare. Dessa har sedermera analyserats genom tematisk analys för att på ett lättöverskådligt sätt ta del av de kategorier som bildats av repetitiva data, men även skillnader mellan rekryterarnas upplevelser har presenterats.

Revisionsbranschen har under många år ansetts vara mansdominerad. Tidigare forskning och studier har fokuserat på kvinnors karriär i denna mansdominerade bransch. Vi ville istället undersöka om rekryteringen spelade en roll i denna problematik då det inte finns mycket forskning kring det. Detta mynnade ut i studiens syfte att ur de rekryteringsansvarigas perspektiv förstå rekryteringsprocessen och dess påverkan på jämställdheten i revisionsbranschen. Vi undersöker rekryteringsprocessens fyra övergripande steg vilka är behov, rekryteringskanaler, urval och beslut samt hur de påverkar jämställdheten i revisionsbyråerna. Genusteorin används som en förklaringsmodell till varför det inte är jämställt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Sju rekryterare har intervjuats, två av dem arbetar på rekryteringsföretag och resterande fem arbetar på revisionsbyråer. Dessa personer valdes ut till respondenter eftersom de arbetar med rekrytering och har därmed störst förståelse för rekryteringsprocessen. Studien har kommit fram till att varje steg i rekryteringsprocessen spelar en viktig roll i att påverka jämställdheten. Denna studie har inte kunnat påvisa några problem i den externa rekryteringsprocessen givet att revisionsbyråerna förhåller sig till en objektiv kravspecifikation och använder sig av formella rekryteringskanaler. / The auditing industry has for many years been considered male-dominated. Previous research and studies have focused on women's careers in this male-dominated industry. We wanted to investigate whether recruitment played a role in this problem as there is barely any research on it. This resulted in the study's purpose of understanding the recruitment process and its impact on gender equality in the auditing industry from the perspective of the recruiters. We examine the recruitment process's four overall steps, which are needs, recruitment channels, selection and decisions, and how they affect gender equality in the audit firms. Gender theory is used as an explanatory model for gender inequality. We have used a qualitative method in the shape of semi-structured interviews to gather empirical data for the study. Seven recruiters have been interviewed, two of them work at recruitment companies and the remaining five work at auditing firms. These people were selected as respondents because they work with recruitment and thus have the greatest understanding of the recruitment process. The study has concluded that each step in the recruitment process plays an important role in influencing gender equality. This study has not been able to identify any problems in the external recruitment process, given that the audit firms adhere to an objective requirements specification and use formal recruitment channels.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka HR-chefer och rekryterares attityder till användande av AI inom rekryteringsprocesser i en svensk kontext. Studien antog ett explorativt angreppsätt där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 11 respondenter i studien. Könsfördelningen var sju kvinnor och fem män, som antingen arbetade som HR-chefer eller rekryterare, hade minst tre års erfarenhet och relevant utbildning för sin yrkesroll. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, vilket resulterade i tre teman (mänsklig interaktion i rekrytering, AI som ett komplement samt oro och säkerhet). Resultatet visade att attityder till användande av AI inom rekrytering varierade, där HR-chefer och rekryterare generellt hade en positiv attityd om AI fungerar som ett komplement där mänsklig interaktion säkerställs, AI uppfyller etiska krav samt fungerar på ett smidigt och tillfredställande sätt. Om de här förutsättningarna inte uppfylls eller om det råder osäkerhet kring deras uppfyllelse, hade respondenterna istället övervägande negativa attityder.

In order to be hired, an applicant is expected to possess and live up to a variety of requirements. Though competences such as previous work experience and levels of studies are easily presented and measurable, this presumably may not be the case of more inexplicit information such as people's personalities and attitudes. The purpose of this study is to understand how recruiters value and determine personalities of candidates applying for executive positions. Furthermore it seeks to examine how recruiters handle potential challenges with trying to determine these personalities. Addressing these questions, we integrate semi-structured interviews with recruiters and an analysis of 100 job advertisements for executive positions. The interviews were performed with 6 highly qualified recruiters possessing substantial experience in recruitment regarding executive positions. Found was that recruiters do not seek to determine personalities, but rather personality traits relevant to the job position in question. These personality traits were something that recruiters argued being taken highly in to consideration when determining who to hire. In order to determine these traits, recruiters proposed several methods. Usually, a personality test filled by the applicant set the tone for the rest of the recruitment process. The recruiters alleged that the result of the test formed behaviour related questions during the job-interview regarding the personality traits of interest. Another method used, which had a clash of believed validity, was the estimation of applicants personality traits by looking at their behaviour during the actual interview. The challenges with trying to determine these personality traits proved to be 1) Misunderstandings between applicants and recruiters 2) Differences in applicants love of ease and skill regarding the job interview as a format 3) Candidates telling outright lies. In order to avoid misunderstandings recruiters asked candidates to give examples from real life experiences. To handle the risk of candidates being skillful in doing interviews a trial of employment was used so that the recruiter had a chance to evaluate the candidate in its executive position. The risk of applicants telling lies was resolved by either a) Trying to explain as little as possible regarding the job, so that the applicant would not be able to form their answers b) By asking follow up questions regarding the personality traits of interest without revealing what was looked for.

En studie visar att endast var fjärde arbetsgivare uppger att lagändringen från 2017, som säger att arbetsgivaren ska främja etnisk mångfald, har förändrat deras arbetssätt. Trots den brist på kompetens inom flera branscher, exempelvis att det år 2020 saknas 50 000 ingenjörer på den svenska arbetsmarknaden, visar studier att etnisk diskriminering förekommer. Detta ledde till vårt syfte som var att undersöka hur rekryterare förhåller sig till etnisk mångfald i deras praktiska arbete. Våra frågeställningar berörde bland annat hur fenomenet genomsyrar rekryterarens praktiska arbete. Det gjordes en kvalitativ studie och intervjuade rekryterare från olika företag i en större stad i Sverige. I resultatet har det framgått att nyanställda inte har fått utbildning om etnisk mångfald och det uttrycks som en icke-fråga. Utifrån lärandeperspektivet, anses rekryterare behöva mer organisatoriskt stöd samt möjligheter för att reflektera över hur etnisk mångfald kan förstås i deras praktiska arbete. / A study shows that only every fourth employer states that the change in the law from 2017, which states that the employer need to promote ethnic diversity, has changed their way of working. Despite the lack of expertise in several industries, such as the fact that by 2020 it will lack 50,000 engineers in the Swedish labor market, studies show that ethnic discrimination occurs. This led us to our purpose to investigating how recruiters relate to ethnic diversity in their work. We did a qualitative study and interviewed recruiters from different companies in a larger city in Sweden. The main result has shown that new employees have not received any education about ethnic diversity and it was expressed as a non-question. Bases on the learning perspective, the recruiters need more organizational support and opportunities to reflect on how ethnic diversity can be understood within work.

Syftet med studien är att undersöka huruvida ålder påverkar rekryterares första urval samt få en förståelse för möjliga bakomliggande faktorer till hur åldersdiskriminering kan uppstå. Detta har utförs genom en experimentell metod där rekryterare fritt får resonera och göra urval bland fiktiva ansökningshandlingar. Studien har genomförts med en kvalitativ experimentell forskningsansats där åtta rekryterare har intervjuats på fyra olika organisationer. Studien fokuserar på vilka bakomliggande faktorer som kan bidra till hur åldersdiskriminering kan uppstå vid ett urval. De bakomliggande faktorerna som framkom i studien var att det kan bero de diskurser i form av antaganden och egna värderingar, den interna integrationen i form av företagskulturen samt den externa anpassningen som innefattas av beställaren. / The purpose of the study is to evaluate if age affects recruits first selection as well as to get an understanding of possible factors that may lead to age discrimination. This is performed by an experimental method in which recruiters may freely discuss and make selection among fictional application documents. The study was conducted with a qualitative experimental research approach in which eight recruiters were interviewed at four different organizations. The study focuses on the underlying factors that contribute to how the age discrimination may arise in a selection. The underlying factors that emerged from the study was that it could be because the discourses in the form of assumptions and own values, the internal integration in the form of business culture and the external adjustment included by the client.

I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare. I vår studie beskrivs rekryteringsprocessen och anställningsintervjun ur rekryterarnas perspektiv. I intervjumanualen finns frågor om hela rekryteringsprocessen för att kunna sätta in anställningsintervjun i sitt sammanhang och ge en bild av dess betydelse. Frågeställningar som studien bygger på är: hur genomförs rekryteringsprocessen, hur genomförs anställningsintervjun för att få fram relevant information om den sökande samt vilken typ av information söker rekryteraren i anställningsintervjun och varför är den viktig. I vårt resultat har vi kommit fram till att rekryterarna har i stort sett samma syn på rekryteringsprocessen och anställningsintervjuerna. Samtliga rekryterare genomför alltid någon form av anställningsintervju och intervjun är en viktig del av rekryteringsprocessen. I vår studie har vi sett att rekryteringsprocessen följer i stort sett samma mönster: arbetsanalys, annonsering, urval, intervju, eventuellt olika tester och referenstagande. Anställningsintervjuerna genomförs ofta som panelintervjuer och den sökande får svara på nutids/dåtidsinriktade frågor. Rekryterarna söker information om den sökandes personliga egenskaper, sociala situation och i viss mån kompetens. Rekryterarna vill förvissa sig om att den potentiella medarbetaren ska passa in i arbetsgruppen och organisationen.

Bakgrund: IT-branschen växer ständigt, vilket kräver att företag inom branschen är konkurrenskraftiga och lockar nya medarbetare. Trots denna framväxt föreligger det en kompetensbrist inom branschen. Denna kompetensbrist leder till en ökad svårighet för IT-rekryterare, som ständigt behöver hitta nya kreativa strategier för att lyckas rekrytera kompetens inom branschen. För att säkerställa att rekryterare presterar kan monetära belöningar användas. Sammankoppling av rekrytering och monetära belöningar för prestation inom specifikt IT-branschen är ett outforskat område där det identifierades ett kunskapsgap gällande IT-rekryterares upplevelser, vilket ledde oss fram till syftet. Syfte: Syftet är att utifrån IT-rekryterares upplevelser beskriva påverkan av monetära belöningar på IT-rekryterares prestation. Metod: I studien används en deduktiv ansats med induktiva inslag där en teoretisk referensram präglar studien.Därtill, utgår studien från forskarnas tolkande förhållningssätt. I genomförandet utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer inom fallet, rekryterare inom IT-branschen, där nio informanter som får/fick monetära belöningar deltog. En tematisk analys genomfördes och resulterade i att monetära belöningar och monetära belöningars påverkan på prestation blev två huvudteman. Slutsats: Den empiriska och teoretiska analysen utmynnade i en avslutande diskussion för att besvara syftet.Studiens resultat visar att IT-rekryterare på olika sätt blir påverkade av belöningarnas utformning, storlek och om de är grupp-eller individbaserade. Dessa aspekter påverkar en IT-rekryterares gruppdynamik, negativ stress, positiv stress, kvalitet i arbetet och kvantitet i arbetet. Detta påverkar en IT-rekryterares prestation i antingen en positiv eller negativ riktning. Slutligen visar resultatet att IT-rekryterares prestation till största del blir positivt påverkad av monetära belöningar. / Background: The IT-industry is constantly growing, which requires companies in the industry to becompetitive and attract new employees. Despite this growth there is a lack of competence in the industry. This lack of competence leads to an increased difficulty for IT-recruiters, who constantly need to find new creative strategies to succeed in recruiting competence in the industry. To ensure that recruiters perform, monetary rewards can be used. Linking recruitment and monetary rewards for job performance in the specific IT-industry,is an unexplored area where a knowledge gap was identified regarding the experiences of IT-recruiters, whichled us to the purpose. Purpose: The purpose is to, based on IT recruiters 'experiences, describe the impact of monetary rewards onIT recruiters' performance. Method: The study uses a deductive approach with inductive elements where a theoretical frame of reference characterizes the study. In addition, the study is based on the researchers’ interpretive approach. In the implementation, qualitative semi-structured interviews were conducted in the case, recruiters in the IT-industry, in which nine informants who receive / received monetary rewards participated. A thematic analysis was carried out and landed in that monetary rewards and the impact of monetary rewards became two main themes. Conclusion: The empirical and theoretical analysis resulted in a concluding discussion to answer the purpose.The results of the study show that IT-recruiters are affected in different ways by the design of the rewards, their size and whether they are group- or individual-based. These aspects affect an IT-recruiter's group dynamics, negative stress, positive stress, quality of work and quantity of work. This affects an IT-recruiter's performance in either a positive or negative direction. Finally, the results show that the performance of IT-recruiters is mainlypositively affected by monetary rewards.

Rekryterare inom kommunala verksamheter har tidigare använt sig av fysiska anställningsintervjuer vid rekrytering, men har på grund av covid-19 pandemin ersatt dessa med videointervjuer. Enligt tidigare forskning begränsas den icke-verbala kommunikationen i samband med videointervjuer vilket riskerar att påverka rekryterarens uppfattning och omdöme av kandidaten. Forskning visar även att kandidater som intervjuas via videolänk tenderar att bli rankade lägre än de som intervjuas via ett fysiskt möte. Den teoretiska referensram som används i studien består av Media Richness Theory och Social Presence Theory som båda analyserar hur den icke-verbala kommunikationen går att avläsa i olika kommunikationskanaler. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur rekryterare inom den offentliga sektorn, som har växlat om från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans, upplever användandet av videointervjuer. Vidare syftar studien till att undersöka vilken påverkan videointervjuer har på urvalet av kandidater i en offentlig rekryteringsprocess samt hur negativa effekter som uppkommer i samband med videointervjuer kan förebyggas. Studien har genomförts via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare från mindre kommuner i Sverige som arbetar med rekrytering. Studiens slutsats visar att den begränsade icke-verbala kommunikationen vid videointervjuer underlättar beslutsfattande baserat på den sökande kandidatens kompetens och erfarenhet. Vidare visar studien att användningen av olika kommunikationsmedel under rekrytering ger olika förutsättningar för rekryteraren att inhämta information om den sökande kandidaten, vilket understryker vikten av att sökprocessen utformas på ett liknande sätt för samtliga sökande kandidater. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur kandidater hanterar det digitala mötesrummet och hur de blir bedömda i urvalet för tjänsten. Detta på grund av att ickeverbal kommunikation, på ett särpräglat vis, även påverkar samtalen i en videointervju, men på ett annat sätt än i den traditionella fysiska intervjun, såsom genom en kandidats datorvana, ljussättning och bakgrund i rummet. Avslutningsvis konstaterar studien att det finns ett behov av att kombinera fysiska intervjuer med videointervjuer för att optimera framtida rekryteringsprocesser samt främja lika förutsättningar hos de sökande kandidaterna, studien mynnar således ut i ett förslag på en uppdaterad modell av den traditionella sökprocessen för rekrytering. / Recruiters working in different municipal departments have previously used face-to-face job interviews when recruiting new employees, due to the covid-19 pandemic however, these have been replaced with video interviews. Non-verbal communication is reduced in video interviews, affecting the recruiter's perception and assessment of candidates. According to previous studies, candidates interviewed via video link risk being ranked lower than those interviewed in person. The theoretical framework supporting the study consists of Media Richness Theory and Socia lPresence Theory, both of which analyze how non-verbal communication may be perceived through different communication channels. The purpose of the study is to contribute to increasing the knowledge and to further the understanding of public recruiters experiences of recruitment via video link. The study focuses on recruiters who have shifted from working in a physical workplace to working from home. Furthermore, the aim of the thesis is to investigate the impact of video interviews on the selection of candidates in the public recruitment process and how negative effects that arise in connection with video interviews may be prevented. The study was conducted via qualitative semi-structured interviews with ten HR employees, working with recruitment in smaller municipalities in Sweden. The thesis conclude that the limitation of non-verbal communication in video interviews facilitates recruiter’s decision-making in terms of basing the decision made on competence and experience. It also shows that different means of communication provide different conditions for the recruiter to obtain information, which emphasizes the importance that the search process looks the same for all candidates. The study also shows that there is a connection between how candidates handle the digital meeting room and how they are assessed in the selection for different positions. This is because there is a distinctive form of non-verbal communication that affects the conversations in a video interview in a different way than in the traditional face-to-face interview, such as a candidate's computer skills, lighting and background in the room. The results show that in order to optimize future public recruitment processes and to promote equal opportunities for all applicants, there is a need to combine face-to-face interviews with video interviews, the study thereby concludes with presenting an updated model of the traditional search process.