Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara.

I vår studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans senare år och en mellanstadielärare undersökt strävansmålens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har även undersökt vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna uppger att de utgår ifrån och kopplat detta till strävansmålens roll i undervisningen. Vår studie tyder på att det inte är så vanligt att lärare i matematik utgår från strävansmålen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lärarna utgick från uppnåendemålen och att deras undervisning var läroboksstyrd och byggde på individuellt räknande. I arbetet berör vi även den kunskapssyn som förespråkas i Lpo94 och jämför den med respondenternas syn.

Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen.

Elevers uppfattning av likhetstecknet har länge diskuterats inom forskning och ansetts varakritiskt, då förståelsen för tecknets relationella innebörd ofta saknas. Syftet med denna textär att undersöka hur likhetstecknet framställs i svenska läromedel, och diskutera hur det kantänkas påverka elevers uppfattning av symbolen. Detta genom att besvara frågeställningarna;på vilket sätt uppmuntrar läroböckerna i matematik till en relationell förståelse avlikhetstecknet och på vilket sätt uppmuntrar läroböckerna i matematik till en operationellförståelse av likhetstecknet?Studien grundar sig i variationsteorins idéer och resultatet har analyserats kopplat tillvariationsmönster och kritiska aspekter. Kopplingar har även gjorts mellan traditionellaekvationer och en operationell syn på likhetstecknet, samt icke-traditionella ekvationer ochen relationell syn på tecknet. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där sexolika svenska läromedel i matematik, riktade till årskurs 1, analyserats för att få syn på hur devarierar framställningen av likhetstecknet. Resultatet pekar på bristande variation i form avkontrast, generalisering och fusion, då det i störst grad är traditionella ekvationer som fårutrymme i böckerna. Detta kan tänkas bidra till att elever utvecklar en operationell syn pålikhetstecknet snarare än en relationell, vilket i längden kan försvåra övergången frånaritmetik till algebra i matematikundervisningen. / Students' perception of the equals sign has for a long time been debated in research andconsidered critical, as the understanding of the relational meaning of the equals sign is oftenlacking. The purpose of this text is to examine how the equals sign is presented in Swedishtextbooks, and to discuss how it might affect students' perception of the symbol. This is doneby addressing the following questions: in what way do mathematics textbooks encourage arelational understanding of the equals sign, and in what way do they encourage anoperational understanding of the equals sign?The study is based on the ideas of variation theory, and the results are analyzed in relation topatterns of variation and critical aspects. Connections have also been made betweentraditional equations and an operational view of the equals sign, as well as non-traditionalequations and a relational view of the sign. The method used is a quantitative contentanalysis where three different Swedish mathematics textbooks, aimed at grade 1, are analyzedto observe how they vary in the presentation of the equals sign. The results indicate a lack ofvariation in terms of contrast, generalization, and fusion, as the textbooks predominantlyfocus on traditional equations. This may contribute to students developing an operationalview of the equals sign rather than a relational one, which could ultimately complicate thetransition from arithmetic to algebra in mathematics education.

Syftet med den här studien är att belysa faktorer som möjliggör eller hindrar förståelsen av likhetstecknet hos elever och dess övergång mellan aritmetik och algebra. Med en systematisk litteraturstudie som metod söktes vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fem olika kategorier. Svårigheter i tidig algebra, matematikens språk, relationell/instrumentell förståelse samt relationella tolkningar och till sist lärarperspektivet. Resultatet från den systematiska litteraturstudien bekräftade att elever inte har en relationell förståelse av likhetstecknet. Artiklarna visade framför allt att traditionell aritmetikundervisning hindrar elevers utveckling i algebraiskt tänkande. Uppgifter med operationer skrivna i vänsterled visade sig stärka elevers instrumentella förståelse av likhetstecknet. Ett instrumentellt och relationellt språk (både skriftligt och verbalt) framträdde också som en avgörande faktor för elevers förståelse. Utifrån artiklarnas resultat undersöktes vilka faktorer av likhetstecknet som elever får möjlighet att öva i digitala spel med hjälp av en innehållsanalys. Det visade sig att de digitala spelen i den här studien inte är utformade för att stödja elevers relationella förståelse av likhetstecknets betydelse utan fortsätter att stärka den instrumentella förståelsen hos elever. / The purpose of this study is to illustrate factors concerning the concept of the equal sign and its impact on the transition from arithmetic to algebra. Using a systematic literature study as a method, scientific articles were compiled into five different categories. Difficulties linked to early algebra, The language of Mathematics, Relational/instrumental understanding as well as relational interpretations and finally the Teacher perspective. Our systematic literature review confirmed that students do not have a relational understanding of the equal sign. Indeed, it highlighted that traditional arithmetic teaching methods tended to hinder student development in algebraic thinking through tasks, such as operations being on the left side of the equal sign and the answer as an outcome on the right side of the equal sign. This has been shown to strengthen students' instrumental understanding of the sign rather than dismantling it. Further, instrumental, and relational language (both written and verbal) proved to be decisive factors in students’ learning. Based on the results of our scientific articles, we undertook a content analysis of digital resources and examined whether the equal sign strengthens students instrumental or relational understanding of the equal sign. It turned out that the digital games analysed in this study are not designed to support students’ relational understanding of the equal sign but continues to strengthen their instrumental understanding.