Mot bakgrund av min egen uppväxt, olika händelser under uppväxten och det jag upplevt under mina perioder i skolans värld så har jag fått ett intresse för religionsämnet, hur det faktiskt förhåller sig i dagens skola och hur det kanske borde vara. För att få denna undersökning till stånd har jag intervjuat 10 mellanstadielärare på tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna, som spelats in på band, har tagit cirka 30 minuter var. Dessa har jag sedan försökt sammanställa och jämföra med varandra för att finna svar på orsakerna till religionsämnets problematik i dagens skola. Intervjuerna är både ordagrant återgivna och i vissa fall sammanställda, för att underlätta för läsaren. Efter svaren på varje intervjufråga följer ett diskussionsavsnitt där jag redogör för mina egna reflektioner, vilka i regel är koncentrerade på just problematiken i ämnet och därför ganska pessimistiska. Nämnas bör att trots detta finns det även mycket positivt i undersökningen, som man kan glädjas åt. Genom denna undersökning har jag fått bekräftat det jag sen tidigare anat att religionsämnet har en tendens att ”försvinna” till fördel för ”viktigare” ämnen. Ämnet upplevs i regel som ett svårt ämne att undervisa i och osäkerheten inför ämnet är stor. Ytterst få lärare arbetar idag metodiskt och målmedvetet med livsfrågor utan hastar över temat som ett nödvändigt ont. När det gäller det didaktiska så verkar det som om många lärare är osäkra på hur livsfrågorna ska kopplas antingen till de olika religionerna eller behandlas enskilt. Flera av lärarna har dåligt samvete över att man inte ger ämnet mer utrymme. Svårigheterna är många när det gäller religionsämnet. Problemen, de olika orsakerna till dessa och vad man då kan göra för att rätta till problemen redogör jag för i själva uppsatsen. Efter alla intervjusvaren har jag även skrivit en kort avslutande sammanfattning över slutsatserna jag kommit fram till av det material jag har haft till förfogande. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren skrev senare en uppföljning till denna uppsats i form av en B-uppsats i Religionsvetenskap, som återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5542

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen. Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig. Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola. Eleverna nämner ofta att de har religion när de har historia och samhällskunskap. När eleverna förstår att ämnet innefattar mycket mer än människors tro och de Bibliska berättelserna är de alla i stort sett överens om att ämnet är både intressant och viktigt. / Denna uppsats utgör en uppföljning av uppsatsförfattarens examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7. Examensarbetet återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5541

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana. Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School. Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen. Undersökningen innebär en jämförelse mellan skolorna, vad som skiljer och vad som är likt i den undervisning som ges till ungdomar i några av Accras skolor. För att få den bästa och mest övergripande bilden av hur undervisningen ser ut, krävs en stor tonvikt på lärarna. Eftersom lärarna ger så stark prägel på undervisningen, behövs det även framhållas hur de personligen ser på religion i olika syften. För att nå mina mål och syften, kommer jag att arbeta utifrån följande frågeställningar: • Vilka böcker och vilken litteratur används i samband med undervisningen? • Vilken syn har lärarna på religion som ett ämne i skolan? • Vilken är lärarnas personliga syn på religion, och religionen i samhället? • Vilka religioner presenteras i undervisningen? / The purpose of this study was to examine how religion as a subject in school is taught in three different schools in the capitol of Ghana, Accra. The schools have different religious profiles; Muslim, Christian and non-confessional. The aim is to present a view on the subject of religion that is taught in these different schools, what separates them and what is common to them. The result was slightly surprising, because all the schools seemed more similar than different. That is not what you could expect from the beginning, but it has its reasons. In Ghana there is and always has been a strong freedom of worship, and they have never suffered from problems with religious disputes in modern times. Certainly that is because of the education that is given in the schools. Every student is taught about the three main religions in Ghana, and they learn about them in detail. The main difference between the three schools is that the Christian school has its own subject (Christian Religious Studies), and that the Muslim school has mandatory teaching in Arabic and Islam. Besides that, the similarities are much more visible than the differences. Much of that is because of the economic situation in the country, there are no options, and therefore the education is similar in most of the schools.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet. Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010.   Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen.

This essay focuses on the elderly and their religious beliefs and is based on the origin idea of a secular Sweden, but where immigration has been the source of additional various religious affiliations. This study intends to nuance the problems that previous researchers focused on when doing research on immigration, by interviewing staff members of nursing homes in immigrant dense areas, especially Malmoe, Gothenburg and Stockholm. The aim is to investigate how the allocation of residents, with different religious than Protestant Christians, is distributed at nursing homes and to see if there is a need for adjustments. Additionally, the thesis about immigrants and immigrants' identity and attitudes to Swedish society is discussed with John Berry´s acculturation theories and strategies. The results show that the majority of the nursing homes have residents with different religious affiliations and that some practical adjustments have been done, but it also shows that nursing homes have changed to the extent that they have adapted to a secular society. Ignorance and prejudice contribute to the problem in terms of seeing all residents as individuals and at the same time ensuring adaption according to all their needs, which is exemplified in the solutions made by using multi-cultural staff members and specialized departments. The relationship between nursing homes and the Swedish church continues but the role of the church service has changed. However, the idea that residents with different affiliations are free to exercise their religion in private occurs simultaneously as it is highlighted that immigrants is assimilated into a secular Swedish society. This in turn means that not every residents need is seen to at the investigated nursing homes.

Vilka religiösa symboler, idéer och element kommer till uttryck i filmen Pocahontas? Så lyder problemformuleringen i denna uppsats. Med hjälp av fenomenografi som forskningsmetod, som resulterat i ett strukturerat kategorisystem har jag svarat på denna problemformulering. Filmen innehåller många olika religiösa symboler, idéer och element. Många som man inte ens tänker på om man inte studerar filmen från en religionsvetenskaplig utgångspunkt. Dessa har jag valt att lyfta fram genom denna filmanalys. Nyckelord: Filmanalys, film, religionsvetenskap, mytologi, symboler och tecken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om runstensbeståndet i Norge, Danmark och Mälardalen kan säga något om hur dessa områden kristnades. Skillnader mellan de olika områdena i antal runstenar och själva runinskrifternas innehåll tolkas mot bakgrund av den historiska kontext de restes i. Norge och Danmark har relativt få runstenar med kristet budskap och än färre som hänvisar till eskatologiska föreställningar medan Mälardalens runstenars inskrifter påfallande ofta fokuserar på själens öde efter döden. I Norge och Danmark anses allmänt människorna ha konverterat efter påtryckningar från olika kungar. I Mälardalen anses dock kungar med sådan makt att de kunnat framtvinga ett religionsbyte ha saknats under den aktuella tiden. Ett tänkbart scenario som kan förklara dessa skillnader presenteras mot bakgrund av detta. Uppsatsens föreslår att i Mälardalen konverterade familj efter familj efter kontakt med omkringvandrande missionärer, vilka i sitt budskap fokuserade på just eskatologiska föreställningar, på himmel, helvete, synd och botgöring för synd, både i detta livet och efter döden i skärselden. Detta framkallade ett behov hos människorna i Mälardalen att hjälpa sina avlidna släktingars själar och försöka förkorta det lidande de antogs utsättas för efter döden. Kungarna utnyttjade sedan de konverterades behov av religiös service som kunde ge syndernas förlåtelse för såväl levande som redan avlidna för att knyta dem närmare sig och på så sätt på sikt kunna etablera en ny typ av kungamakt i området. Detta skedde främst genom att kungarna erbjöd tillgång till kyrkor och präster i den nyanlagda staden Sigtuna. I Norge och Danmark stod missionärerna under kungarnas beskydd och kontroll och det budskap de där framförde handlade mer om makt och framgångar i detta livet som den kristna guden kunde ge. Detta framkallade inte något behov av att medelst runstenar uppmana förbipasserande att be förböner för avlidnas själar och detta är anledningen till varför inte särskilt många stenar med uppmaningen att hjälpa en avlidens själ återfinns i dessa områden. Den avgörande orsaken till om människor rest stenar som med inskrifter som relaterar till eskatologiska föreställningar är alltså enligt denna undersökning ifall människorna i området konverterat av egen inre övertygelse efter kontakt med frilansande missionärer som fokuserat på frälsning, synd och botgöring eller om de kristnats på någon kungs befallning av missionärer som kontrollerats av sagde kung och som framfört ett budskap som mer handlat om den kristne gudens överlägsna makt.

<p>Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.</p><p>För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:</p><p>1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?</p><p>2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?</p><p>Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande.</p><p>1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt.</p><p>2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94.</p><p>Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper.</p><p>Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans.</p><p>Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.</p>