No description available.

As a result of the Covid-19 pandemic, there has been wide adoption of remote work while major companies have started introducing permanent flexible work arrangements. This dramatic shift in the workplace has raised questions regarding the effect this will have on innovation as it is critical for a future company’s success. Based on the literature review we managed to identify six key aspects to the innovative workplace: communication, collaboration, trust, knowledge transfer, company culture and management. We were able to evaluate the impact of remote work on these aspects by using both theoretical findings and empirical data gathered through semi-structured interviews conducted within a Swedish telecommunications company. Our results indicate that despite some advantageous features, communication, trust and knowledge transfer suffered. In management there has been a slightly positive shift. The results in collaboration and company culture appear inconclusive with significant advantages and disadvantages. In order to avoid an overall decrease in innovation we propose the adoption of a hybrid work model to combine the best aspects of these opposite arrangements. / Som en följd av Covid-19-pandemin har distansarbete blivit betydligt vanligare, stora företag har redan infört sådana permanenta arrangemang. Denna dramatiska förändring på arbetsplatsen har väckt frågor angående effekten på innovation eftersom det anses avgörande för ett företags framtida framgång och konkurrenskraft. Baserat på en genomgång av forskningslitteraturen har vi identifierat sex viktiga förutsättningar för företagens innovationskapacitet: kommunikation, samarbete, förtroende, kunskapsöverföring, företagskultur och ledning. Med utgångspunkt i tidigare teoretiska och empiriska forskningsresultat har semistrukturerade intervjuer genomförts med ett svenskt telekommunikationsföretag för att analysera effekten distansarbete på innovation. Våra resultat indikerar att en del positiva effekter kan uppstå men att tyngdpunkten återfinns i den negativa vågskålen. Således verkar ledningsfunktionen påverkas positivt medan andra faktorer viktiga för innovation som kommunikation, förtroende och kunskapsöverföring har försvagats. Vad gäller samarbete och företagskulturen förefaller både positiva och negativa effekter uppstå. För att undvika en generell försvagning av innovationskapaciteten bör en hybrid modell användas som kombinerar de bästa aspekterna av distansarbetet med platsbundet arbete.

Digitalization and technological development have created an opportunity to modernize traditional office-based workplaces. The Covid-19 pandemic became a breaking point when forcing companies to work remotely, which led to them being organizationally unprepared. Although several aspects of organizations were affected by this shift, this study focuses on leadership where the aspects of communication, self-leadership, coaching and control are examined. The first aim of this study is to address how leadership within organizations has been affected by this forced transition. The second aim is to provide guidelines on how to lead effectively when working remotely and reduce the negative effects. A qualitative exploratory study with a multi-method research design is done to fulfill the aim and answer the research questions. The study uses a Nordic insurance company as a case company. The qualitative research consists of semi-structured interviews with leaders and followers from the case company as well as leaders from benchmarked companies. The results are supported with quantitative research consisting of a survey towards the case company. The findings show that all examined aspects are affected, where the difficulties in digital communication become the foundation to the majority of negative effects and necessary changes. Leaders within the case company adapt to these changes differently depending on their leadership style, type of lead team and awareness of the effects. It is concluded that leaders have to devote more time to their followers when leading remotely to fulfill the needs of their followers. / Digitalisering och teknisk utveckling har möjliggjort för modernisering av det traditionella arbetsklimatet. Covid-19 pandemin blev en brytpunkt för skiftet till hemarbete genom att tvinga företag att arbeta hemifrån, vilket ledde till att företagen var organisatoriskt oförberedda. Även om flera aspekter av företag påverkades av detta skifte så fokuserar denna studie på att undersöka hur ledarskap påverkades av skiftet till hemarbete, där kommunikation, självledarskap, coaching och kontroll är fokuserade på. Syftet med denna studie är således första att adressera hur ledarskap har påverkats av skiftet från kontorsarbete till hemarbete. Vidare är syftet att förse företag med riktlinjer kring hur man ska leda medarbetare på ett effektivt sätt vid hemarbete. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna så är denna kvalitativa och explorativa studie genomförd. Studien använder sig av ett nordiskt försäkringsbolag som fallföretag. Den kvalitativa studien innefattar semi-strukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från fallföretaget samt intervjuer med ledare från andra företag. Resultaten är uppbackade med en kvantitativ delstudie i form av en enkät riktad mot ledare och medarbetare från fallföretaget.Resultaten visar att alla undersökta aspekterna av ledarskap påverkas av hemarbete där svårigheten med kommunikationen ligger till grund för majoriteten av negativa effekter. Resultaten visar också att ledare hanterar dessa effekter olika beroende på deras ledarskapsstil, vilken typ av grupp de leder och till vilken grad de är medvetna om effekterna. Det är sammanfattat ledare måste ägna mer tid till deras följare när dem arbetar hemma för att uppfylla behoven som uppkommer.

Syftet med denna fallstudie är att beskriva chefer och anställdas upplevelser av distansarbete efter en återgång till kontoret, genom att koppla till faktorer som organisatoriskt engagemang och produktivitet. Tidigare har forskningen varit inriktad på distansarbetets effekter under Covid-19-pandemin, däremot finns det en brist av forskning inom området efter pandemin. Studien bidrar till kunskap inom området genom att koppla upplevelser av distansarbete till den teoretiska ingången resursbaserat perspektiv. Studiens forskningsmetod är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Den övergripande slutsatsen av studien är att chefer och anställdas upplevelser av distansarbete har resulterat i en positiv inställning till arbetsmodellen. Det som däremot är den främsta orsaken till den positiva inställningen är den hybrida arbetsmodellen som företaget som ingår i studien använt. Chefer och anställda föredrar en kombination av både distans- och kontorsarbete. Detta har även gjort att faktorerna produktivitet och organisatoriskt engagemang har upplevts olika beroende på olika situationer av arbetsmodellerna. Studiens bidrag är därmed att belysa vikten av att kunna kombinera distansarbete och kontorsarbete. / The purpose of this case study is to describe managers’ and employees’ experiences of remote work after returning to the office, by connecting to factors like organizational commitment and productivity. Previous research has been focused on the effects of remote work during the Covid-19 pandemic. However, there is a dearth of research on this topic after the pandemic. This study contributes to knowledge on this area by connecting experiences of remote work to the theoretical model of resource-based perspective. The research method of this study is qualitative and semi-structured interviews have been conducted. The overall conclusion of the study is that managers’ and employees’ experiences of remote work have resulted in a positive attitude to the working model. Thefore most cause of this positive attitude is the hybrid model used by the company analysed in this study. Managers and employees prefer a combination of both remote and office work. This has also led to the factors of productivity and organizational commitment have been experienced differently due to different situations of the work models. The contribution of the study is thus to show the importance of being able to combine remote work and office work.

The present-day working setting has endured many developments over a couple of centuries.These developments have provided us with new working settings, concepts, and roles. Withthe advancements in technology and the underlying instigator of COVID-19, the remotesetting has become a commonality for many organizations. Concepts such as organizationalbelonging have grown to become a vital focus for companies and a necessity for employees.The role of the manager which was once simple and direct has become complex andmultidimensional. The rise in remote workers, full-time and hybrid, during and post-COVID19 has caught the attention of many researchers. Yet, the profound implications surroundingremote workers have been neglected. This study wants to shed light on remote workers’ senseof belonging and the factors regarding the managerial role that interplays into the mentioned.The purpose is to unfold how to effectively utilize the remote setting while creating apleasant environment for the employees. An environment directed by managerial support,interactions, and culture transmission will foster productivity, motivation, job satisfaction,and finally the sense of belonging of the employees. Lastly, this exploratory qualitative studywill through a combination of the abductive and inductive approach and a thematic analysisfathom the managerial role in remote working employees’ sense of belonging. In conclusion,this study argues that managers do have the power to shape the remote working environmentand thus, strengthen employees’ sense of belonging. Tailored supportive practices, supportiveleadership approaches, more engagement, deeper relationships, and consistent feedback andrecognition would improve the remote setting experience and belonging for the employees.

Syfte - Studiens mål var att bidra med kunskap om arbetsmiljö vid distansarbete och saknaden av föreskrifter för arbete utanför arbetsgivarens lokaler. Vidare har arbetsmiljön forskats djupare i för att förstå vilka aspekter inom arbetsmiljö som distansarbetare drabbas mest av som grund för designarbete för en produkt som lösning till problemen. Metodologi - Studien har genomförts med användarcentrerad design, co-design samt ergonomi i fokus. Dessa teorier har varit nödvändiga för bakgrundskunskap samt designprocessen. Under studiens gång har deltagare använts som hjälp för att förstå personer som drabbas av problemområdets erfarenheter och åsikter om deras arbetsmiljö men även vid viktiga designbeslut i processen. Upptäckter - Deltagarna visade att de generellt var nöjda med sin arbetssituation vid distans. Dock fanns det vissa problem som de var mindre nöjda med som främst gällde sociala aspekter. Flera deltagare menade att de hade svårheter med att mentalt skilja på sin arbetsplats och hem. Det kunde leda till att arbete gjordes under tider på dagen där de vanligtvis hade varit lediga, att inte tillräckligt mycket raster togs under arbetsdagen, att de hade svårt att komma igång med arbetet på morgonen eller att de hade svårt att avsluta arbetsdagen på kvällen. Förslag - Ett förslag på en skrivbordslampa designades med samarbete tillsammans med studiens deltagare. Som lösning på problemen med att ha svårigheter att skilja på arbetsplats och hem har lampan en interaktion likt en fönsterpersienn. Tanken bakom interaktionen är att en mänsklig interaktion krävs för att komma in i läge för arbete, likt hur man drar upp persiennerna när man vaknar på morgonen. / Purpose - The aim of the study was to contribute to knowledge about the work environment in remote work settings and the lack of regulations for work outside the employer’s premises. Furthermore, the work environment has been researched in depth to understand which aspects within the work environment remote workers are most affected by, as a basis for designing a product to address these problems. Methodology - The study has been conducted using user-centered design, codesign, and ergonomics as the main focus. These theories have been essential for both background knowledge and the design process. Throughout the study, participants have been utilized to understand the experiences and opinions of individuals affected by the problem area regarding their work environment, as well as for making important design decisions during the process. Findings - Participants generally expressed satisfaction with their remote work situation. However, there were certain issues they were less satisfied with, primarily concerning social aspects. Several participants reported difficulties mentally separating their workspace from their home environment. This could lead to work being done during times of the day when they would typically be off, insufficient breaks taken during the workday, difficulty starting work in the morning, or trouble ending the workday in the evening. Suggestions - A proposal for a desk lamp was designed in collaboration with the study’s participants. As a solution to the difficulties in distinguishing between workspace and home environment, the lamp features an interaction similar to a window blind. The idea behind this interaction is that a human interaction is required to transition into work mode, similar to how one opens the blinds upon waking up in the morning.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Die COVID-19-Pandemie forderte 2020 die Wirtschaftswelt heraus und provozierte in vielen Unternehmen die Dezentralisierung und Digitalisierung der Denkarbeit. Co-Creation-Workshops mussten wirkungsvoll und schnell in Online-Formate übertragen werden. Für die Produktentwicklung und -innovation der Sartorius AG bedeutete dies die Entwicklung einer digitalen Plattform: Bestehende Inhalte und Prozesse wurden überarbeitet, verbessert, erweitert und in einer digitalen Infrastruktur zusammengeführt. Ausgehend von der Plattform erhalten Mitarbeiter:innen Zugang zu einem Methodenpool, Workshop-Vorlagen und Schulungsmaterialien. So können Teams weltweit produktiv zusammenarbeiten. Die digitale Plattform ist ganzheitlich und nachhaltig konzipiert und wird durch ein analoges Method Playbook und agile Schulungen, sowie eine Webcast-Serie ergänzt, in der weiterführende Informationen on-demand abgerufen werden können. Mit der Plattform wird die unternehmensweite Innovationskultur in Zeiten der Pandemie nicht nur erhalten, sondern sogar proaktiv ausgebaut und zusätzlich werden Zeit und Ressourcen gespart.

Why do individuals derive different value when working remotely using Enterprise Collaboration Systems during Covid-19? This mixed methodology research used a Service-Dominant Logic lens and undertook a literature review, qualitative interviews and a quantitative survey to identify the characteristics and variables that impacted perceived value for individual Australian Actors. To assist future studies it also developed an equivalency model of value and the desire to work remotely. The research found the strongest predictive variable is the suitability of the workspace, followed by a list of a dozen significant variables. By knowing these variables and their predictive weights, Actors can adjust them to optimise the value derived from working remotely through ECSs.

El objetivo del presente trabajo de investigación fue conocer la relación que existe entre el trabajo remoto y el bienestar laboral en trabajadores de Lima Metropolitana, sea este positivo o negativo; y desarrollar una serie de recomendaciones base que pueden ser tomados por empresas con similares características al momento de definir su política de trabajo remoto; manteniendo un balance entre productividad y bienestar laboral. Para lograr estos objetivos se empleó una metodología mixta para recolectar datos relevantes. En total participaron 190 colaboradores de diversas empresas privadas de Lima Metropolitana, 28 en los focus group y 162 en el sondeo virtual. Para este sondeo, se utilizó el cuestionario de bienestar laboral general de (Blanch, Sahagún, Cantera, & Cervantes, 2010) y una escala de preguntas elaborada por los investigadores específicamente para el presente trabajo. Los resultados obtenidos de ambas fuentes muestran una relación entre los efectos colaterales (negativos) y ciertas modalidades de trabajo rígidas; asimismo, se identificaron coincidencias entre características laborales y el bienestar laboral subjetivo (focus group) y evaluado (sondeo virtual). Adicionalmente se identificaron diferencias entre los resultados obtenidos según el puesto de trabajo del colaborador, pero que no guardan relación con la edad del mismo, implicando que el tipo de responsabilidad es una variable a considerar al momento de establecer las bases de una modalidad de trabajo remota. Finalmente se identificaron recomendaciones básicas para establecer una modalidad de trabajo mixta (preferida por los participantes). / The aim of the study was to identify the impact of remote working on the work well-being of workers from private companies in Lima Metropolitana, be it positive or negative, on work well-being, so a baseline can be developed for other private companies to build on their pursuit of the ideal remote working policy. To accomplish this goals, a mixed methodology evaluation was crafted to gather relevant data. In general, 190 workers from private companies participated on either the focus groups (28) or the online survey (162). For the online survey we used Blanch’s general work well-being questionnaire (qBLG) and a questionnaire specifically design for the study; on the other hand all focus groups were design and guided by our team of researchers. The results from both sources show a relation between collateral effects and rigid work policies; also, we identified coincidences between the characteristics that workers, from the focus groups and the online survey, prompted as positive and negative. Furthermore, the results show a link between the role of the worker in the company and his/her work well-being that did not take age into account, meaning that responsibility is an important variable to take in consideration when developing a remote working policy. Finally, we were able to establish base guidelines companies that wish to start remote working. / Trabajo de investigación