Syfte: Under Covid-19 pandemin som påverkade hela världen behövde alla i Sverige följaregeringens rekommendationer och restriktioner för distansering i hopp om att begränsaspridningen av sjukdomen. Många organisationer behövde då tillämpa att arbete skulle ske pådistans för de anställda. Studier om distansarbete har således blivit mycket aktuella för dagenssamhälle men få studier har gjorts på den svenska marknaden om distansarbete utifrån ettmotivationsperspektiv. Denna studie ser därför i syfte att undersöka hur påtvingatdistansarbete har påverkat anställdas upplevda autonomi, kompetens och samhörighet, vilkamöjligheter till högre motivation som har tillkommit till följd av det påtvingade distansarbetetsamt hur de anställdas psykologiska välmående har påverkats av påtvingat distansarbeteutifrån självbestämmandeteorin. Metod: Denna studie har utförts med en kvalitativ forskningsmetod som bestod av tiosemistrukturerade intervjuer för insamling av data. Varje intervju utfördes via ett digitaltmötesrum och spelades även in. Data har sedan analyserats med en tematisk dataanalys ochredovisats. Urvalet var målstyrt och bestod av tio respondenter som hade arbetat i sin roll påden svenska marknaden i minst ett år och som hade blivit tvingad att arbeta på distans. Resultat och slutsats: Resultaten visar att påtvingat distansarbete påverkar autonomi,kompetens och samhörighet, både positivt och negativt. Undersökningen visar att autonomioch kompetens tillfredsställs i hög grad men att samhörigheten inte uppnås i lika storutsträckning. Resultaten tyder även på att påtvingat distansarbete skapar möjligheter för ökadmotivation samt ökat psykologiskt välmående. Resultaten tyder på att hög motivation ochvälmående kan uppnås genom distansarbetets positiva påverkan på autonomi, kompetens ochsamhörighet. Examensarbetets bidrag: Detta examensarbete förväntades bidra med att minska detforskningsgap som har identifierats med distansarbetets påverkan på motivation utifrånsjälvbestämmandeteorin. Distansarbete är en ny och mycket relevant arbetsform för ett flertalintressenter. En djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar de anställdas motivation kanvara värdefull för både organisationer och intressenter inom organisationerna för attförhoppningsvis kunna förbättra, effektivisera och utveckla sina arbetssystem samt deanställda. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar kan ytterligarestudier utföras. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera forskningsområdet inom en endavald bransch för att skapa en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar motivationeninom en specifik branschstandard. Ännu ett förslag skulle kunna vara att se forskningsområdetutifrån ett annat teoretiskt perspektiv, exempelvis genom en teori med psykologisk ansats. / Aim: Everyone in Sweden had to follow the government’s recommendations and restrictionsto limit the Covid-19 virus during the pandemic that affected the whole world. Manyorganizations had to enforce remote work for their employees. Studies on remote work havesince become very relevant for today’s society, however, few studies have been executed onthe Swedish market about remote work from a motivational perspective. Therefore, this studysees an interest in investigation how forced remote work has affected the employees’perceived autonomy, competence, and relatedness, what opportunities for higher motivationthere are with forced remote work and how the employees’ psychological well-being has beenaffected by forced remote work based on the self-determination theory. Method: This study has been conducted using a qualitative research method that consisted often semi-structured interviews for data collection. Each interview was conducted via a digitalmeeting room and was also recorded. The data has then been analyzed with a thematic dataanalysis and reported. The sample was targeted and consisted of ten respondents who hadworked in their role in the Swedish market for at least one year and who had been forced towork remotely. Results and conclusions: The results show that forced remote work does affect autonomy,competence, and relatedness, both positively and negatively. The study shows that autonomyand competence are achieved on a high level while relatedness is not achieved as high. Theresults also indicate that forced remote work creates opportunities for increased motivationand better psychological well-being. The results indicate that high motivation and well-beingcan be achieved through the positive impact on autonomy, competence and relatedness thatforced remote work has. Contribution of the thesis: This study has contributed to reducing the research gap that has been identified with the impact of distance work on motivation based on the self-determination theory. Remote work is a new and very relevant configuration of work for several stakeholders. A deeper understanding of how remote work affects employees'motivation can be valuable for both organizations and stakeholders within the organizations tohopefully improve, streamline and develop their work systems and the employees. Suggestions for future research: Based on the results and limitations of the study, furtherstudies can be carried out. A suggestion for further research is to study the research areawithin a single chosen industry to create a deeper understanding of how remote work affectsmotivation within a specific industry standard. Another suggestion could be to see theresearch area from a different theoretical perspective, for example through a theory with apsychological approach.

Bakgrund. Möten utgör en essentiell funktion för organisationer och är avgörande för genomförandet av arbete. Arbetstid spenderad i möten ökar och möten utgör en stor kostnad för företag. Till följd av covid-19 pandemins framfart har organisationer skiftat till att bedriva möten virtuellt. Denna övergång lyfter frågan huruvida övergången har påverkat hur möten bedrivs, samt hur deltagarna vid virtuella möten upplever effektiviteten.  Syfte. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur övergången till virtuella möten har påverkat möjligheten att bedriva effektiva möten. Studien beaktar rutiner och strävar efter att explorativt undersöka den virtuella övergången och vilken effekt den har haft på mötesrutiner.  Metod. Studien är genomförd genom utförandet av intervjuer, observationer, samt granskning av dokument. Totalt genomfördes 11 intervjuer och 4 observationer. Insamlad empiri analyserades genom en innehållsanalys. Kategorier identifierades utifrån empiri där stycken från empirin blev inplacerade.  Resultat. Studiens resultat tyder på att övergången till virtuella möten kan påverkan möteseffektiviteten. Studien har uppmärksammat 16 kategorier som kan påverka möteseffektiviteten. Dessa är: antal deltagare, punktlighet, agenda, dialoger, miljö, förberedelser, prioritering, mötesmedium, förändring, känsla, relation, deltagande, inbjudan till möte, mötesledare, mötesprotokoll, och multitasking. Vidare noterar studien att rutiner i koppling till nämnda kategorier förändrats.  Slutsatser. Studien presenterar fyra övergripande slutsatser. En övergång till virtuella möten indikerar på att: tid spenderad i möten ökar; det blir upp till deltagarna själva att skapa optimala mötesförhållanden; fokus minskar hos mötesdeltagarna; lokala och globala relationer kan påverkas negativt respektive positivt. / Background. Meetings are an essential function of organizations and are crucial to the execution of work. Time spent in meetings is increasing and meetings represent a large cost for companies. As a result of the covid-19 pandemic, organizations have shifted to conducting meetings virtually. This transition raises the question of whether the transition has affected how meetings are conducted, as well as how participants in virtual meetings experience the effectiveness of meetings. Objectives. The study aims to investigate how the transition to virtual meetings has affected the ability to conduct effective meetings. The study pays attention to routines and strives to exploratively examine the virtual transition and what effect it has had on meeting routines.  Methods. The study is carried out through the execution of interviews, observations, and review of documents. A total of 11 interviews and 4 observations were conducted. Collected empirical evidence was analysed through a content analysis. Categories were identified based on empirical evidence, where pieces from the empirical evidence were fitted.  Results. The study's results indicate that the transition to virtual meetings can affect meeting efficiency. The study has drawn attention to 16 categories that can affect meeting efficiency. These are: number of participants, punctuality, agenda, dialogues, environment, preparation, prioritization, meeting medium, change, emotions, relationships, participation, invitation to meeting, meeting leader, meeting minutes, and multitasking. Furthermore, the study notes that routines in connection with the mentioned categories have changed.  Conclusions. The study presents four overall conclusions. A shift to virtual meetings indicates that: time spent in meetings increases; it is up to the participants themselves to create optimal meeting conditions; the focus of the meeting participants decreases; local and global relations can be affected negatively and positively respectively.

Många människors liv förändrades när coronapandemin drabbade hela världen. I Sverige uppmanades arbetsgivare och anställda att arbeta hemifrån om det fanns möjlighet till det. Distansarbete innefattar ett flertal negativa aspekter som kan påverka människors mående, bland annat bristen på social interaktion, avsaknad av hjälpmedel samt bristfälliga arbetsytor i hemmet. Flera tidigare studier visar att minskningen av sociala kontakter påverkar medarbetares mående både fysiskt och psykiskt. Det har även visat sig uppstå arbetsmiljöproblem i samband med att gränsen mellan människors arbetsliv och privatliv suddats ut. Samtidigt har distansarbete visat sig ha en positiv påverkan på medarbetares produktivitet då det innebär färre störningsmoment och därmed mer arbetsro, förutsatt att medarbetaren har förmågan att självständigt utföra sina arbetsuppgifter.  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka vilka faktorer som huvudsakligen påverkar medarbetares mående under distansarbete kopplat till vilken livssituation individen befinner sig i. För att undersöka hur distansarbetet har påverkat människor i olika livsstadier har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som befinner sig i tre olika stadier i livet. Studien stöds av tidigare forskning om distansarbete, kommunikation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den teoretiska bakgrunden har använts som utgångspunkt och har sedan analyserats och jämförts med resultatet av denna studie. Resultatet av studien visar att den största skillnaden mellan respondenterna ur de tre jämförda grupperna handlar om den fysiska arbetsmiljön i hemmet. Det finns en tydlig koppling mellan vilket stadie i livet individen befinner sig i och storlek på bostad. De respondenter som har varit i arbetslivet länge har tillgång till eget arbetsrum hemma i större utsträckning än de som är i början av karriären. Ju mer erfarenhet respondenterna har, desto lättare har de att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. De har exempelvis lättare att avskärma sig från arbetet i slutet av dagen än de med mindre erfarenhet. Resultatet av studien visar även att det finns många likheter mellan de olika grupperna när det gäller fördelarna med distansarbete. Det finns en gemensam uppfattning om att friheten att själv få styra över sin arbetstid har en positiv effekt på välbefinnandet. Resultatet av studien indikerar att det kommer att ställas högre krav på arbetsgivare i framtiden gällande möjligheten att arbeta – på kontoret, hemifrån eller i form av en hybridlösning. Dessa nya krav beror på de fördelar som distansarbete respektive kontorsarbete medför. Samtliga respondenter i studien är eniga om att en kombination av dessa fördelar är den optimala lösningen i framtiden. / Many people’s lives changed when the Corona pandemic affected the entire world. In Sweden employers and employees were urged to work from home if possible. Remote work includes a number of negative aspects that may affect people’s well-being, including the need for social interaction, the lack of equipment, and an inadequate workspace at home. Several previous studies show that the reduction in social contacts affects employees’ well-being physically and psychologically. Studies also show that work environment issues arise when the line between work and private life is blurred out. At the same time, remote working has shown a positive impact on the employee’s productivity with fewer disruptions and thus more peace of mind, provided that the employees have the capability to independently perform their tasks.  The purpose of this qualitative study is to investigate the factors which mainly affect the employee’s well-being during remote working linked to the situation of their life. In order to investigate how teleworking has affected people in different stages of life, we conducted semi-structured interviews with participants in three different life situations. The study is backed by previous research on remote work, communication, physical and psychological work environment, and the balance between work and private life. The theoretical background has been used as a starting point. It has then been analyzed and compared to the results of this study.  The results of this study show that the most distinctive difference between the participants in the three compared groups is regarding the physical work environment at home. There is a clear connection between the stage of life and the size of the home of an individual. Participants with a long career have access to workspace at home to a greater extent than those at the beginning of their careers. Participants with a longer career tend to be better at finding the balance between work and private life. For instance, they are better at finishing work on time at the end of the day compared to the less experienced participants. The results of the study also show that there are many similarities between the different groups regarding the benefits of remote working. There is a common opinion that the ability to manage your working hours has a positive effect on your well-being. The results of the study indicate that higher demands will be placed on employers in the future regarding the possibility of working – at the office, from home, or in a hybrid solution. These demands are based on the advantages of remote work and working at the office respectively. All of the participants in this study agree that a combination is an optimal solution in the future.

Syftet med studien var att beskriva och förklara betydelsen och korrelationen mellan olika motivationsfaktorer vid distansarbete. En enkät utformad i Microsoft Forms användes för att mäta fyra motivationsfaktorer “bekräftelse”, “prestation”, “personlig utveckling” och“ arbetsuppgift” baserade på Hertzbergs motivationsteori. Populationen bestod av anställda som arbetade antingen på distans eller under hybridförutsättningar. Enkäten distribuerades via olika sociala medie-forum avsedda för anställda på distans. Totalt deltog 227 personer i studien och 160 uppfyllde kriterierna för populationen. Dataanalysen gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där en beskrivande analys och en korrelationsanalys med Spearman´s korrelationskoefficient genomfördes. Resultatet visade att anställda på distans ansåg feedback vara den viktigaste formen av bekräftelse. Det fanns också en positiv korrelation mellan feedback och viljan att lära sig nya saker hos dessa anställda. Däremot kunde vi inte hitta korrelation mellan trivsel under hög tidspress och självständighet hos anställda på distans. Resultaten indikerade att lära sig nya saker var den viktigaste faktorn för personlig utveckling hos anställda på distans. Dessutom fanns det en positiv korrelation mellan passion och självständighet. / The aim of the study was to describe and explain the significance and correlation between different motivational factors in remote work. A survey was used to measure four motivational factors - "recognition," "performance," "personal development," and "task" -based on Hertzberg's motivation theory. The population consisted of employees working either remotely or in hybrid conditions. To reach the population, the researchers join edvarious social media communities dedicated to remote workers and distributed the survey. A total of 227 individuals participated in the study and 160 met the criteria for the study. Dataanalysis was conducted using the statistical program SPSS including descriptive analysis and correlation analysis using Spearman's correlation coefficient. The results showed that remoteworkers considered feedback to be the most important form of recognition. There was also a positive correlation between feedback and the willingness to learn things among these employees. However, no correlation was found between job satisfaction under high timepressure and independence among remote employees. The results indicated that learning new things was the most crucial factor for personal development among remote employees. Additionally, there was a positive correlation between passion and independence.

[pt] Realidade Virtual (ou VR, do inglês Virtual Reality) é o termo usado para descrever um ambiente gerado por computador que as pessoas podem, sob os sentidos de imersão e presença, explorar e interagir. Esta tese tem como objetivo investigar como a presença de pessoas em cenários colaborativos como reuniões de trabalho pode ser mediada de forma benéfica pelo uso de tecnologias de Realidade Virtual. Neste sentido, acredita-se que aplicações em VR, se utilizadas como ferramentas para auxiliar reuniões híbridas, proporcionam maior envolvimento e engajamento das pessoas durante a atividade. Esta pesquisa foi parcialmente desenvolvida durante a pandemia de COVID-19 e argumenta sobre a relevância de investigar formas de interação em meio a regras de distanciamento social. Para uma base teórica, os conceitos de realidade e virtualidade foram formalizados e a evolução das tecnologias e aplicações de VR foi delineada. Aqui demonstrou-se como ambientes de imersão tridimensional podem impactar a experiência humana e têm sido adotados por diversas indústrias além do universo dos jogos. Após a revisão da literatura, foram definidas técnicas a fim de responder a uma série de questões de pesquisa: primeiro, um trabalho exploratório sobre movimento e interação em VR, seguido por entrevistas semiestruturadas e um questionário. Os dois últimos se concentraram em investigar as percepções das pessoas sobre as configurações físicas e remotas das reuniões de trabalho. Por fim, o experimento final buscou aplicar um Modelo de Aceitação de Tecnologia para medir a aceitação ou rejeição de VR como ferramenta para reuniões de trabalho híbridas. / [en] Virtual Reality is the term used to describe a computer-generated environment that people can, under the sense of immersion and presence, explore and interact with. This thesis aims to investigate how the presence of people in collaborative scenarios, such as work meetings, can be mediated in a beneficial way by the use of Virtual Reality (VR) technologies. In this sense, we believe that VR, if used as a tool to assist fully remote and hybrid work meetings, provide greater involvement and engagement of people during the activity. Our research was partially developed concurrently with the COVID-19 pandemic. Therefore, we argue about the relevance of investigating forms of interaction amid rules of social distancing. For a theoretical basis, we first formalized the concepts of reality and virtuality and covered the evolution of VR technologies and applications. Here, we demonstrated how three-dimensional immersion environments can impact the human experience and have been adopted by several industries beyond the universe of games. After the literature review, we defined research techniques to address several research questions. We started with an exploratory work on movement and interaction in VR, followed by semi-structured interviews and a web-based survey. The latter two focused on investigating people s perceptions of the physical and remote settings of work meetings. At last, the final experiment sought to apply a modified Technology Acceptance Model (TAM) to measure the acceptance or rejection of VR as a tool for hybrid work meetings.

Covid-19 pandemin tvingade världen att ställa om och individer har fått ändra sina sätt att leva och arbeta. Studien behandlade ledarskap och hur anställda i olika chefsbefattningar arbetade med sitt ledarskap när arbetet gick från att vara på plats till vara helt eller delvis på distans samt vilka förändringar organisationen behövt genomföra. Studien genomfördes på en organisation inom industriproduktion. Genom åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med induktiv tematisk analys framkom fyra teman som behandlade att trots de utmaningar som pandemin medfört har organisationen hittat välfungerande arbetssätt som gynnat både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i hemmet. Ledarskapet ändrades till att fokusera mer på de anställdas välmående efter ökad förståelse gällande att de anställda kunde ha olika behov. Digitala verktyg har varit centrala under pandemitiden och har delvis fungerat bra men även medfört utmaningar. Vidare tog organisationen med sig nyttiga lärdomar till det fortsatta arbetet. / Covid-19 forced the world to take actions in all aspects of life. The purpose of this study was to examine how leaders developed their leadership and what changes the organization had to make to keep the business side going whilst taking care of their employees when the work went remote. The data was based on eight interviews with leaders at an industrial production organization. Through a thematic analysis four themes could be established, all of which focused on the challenges of the pandemic and remote leadership and the solutions the leaders found to ensure good physical and psychosocial work environment during remote work. The focus of leadership changed to becoming more focused on well-being through a knowledge of the fact that different employees have different needs. Digital tools played a central role during the pandemic and though it mostly worked out well, it did bring some challenges.

Bakgrund: Något som blivit mycket aktuellt i och med Covid-19 är distansarbete. Distansarbetehar ökat under flera år, mycket tack vare teknologisk utveckling. Men när Folkhälsomyndighetensrekommendationer kom att man skulle begränsa sina sociala kontakter var det hela arbetsplatsersom ställde om till distansarbete. Styrning är en vital del av en organisation som kan främja bådemedgång och motgång. Styrningen måste dessutom anpassas till sin omvärld, vilket ändradesdrastiskt i och med det påtvingade distansarbetet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen av kunskapsintensiva organisationer harpåverkats av påtvingat distansarbete och skapa förståelse för hur chefer hanterar dennaomställning. Genomförande: Studien har genomförts med kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Empiriskadata är insamlad genom 5 intervjuer över Teams och 4 mailkompletteringar med sammarespondenter. Respondenterna är chefer i kunskapsintensiva organisationer som vi i tidigareyrkesroller har haft kontakt med. Det har även tagits fram en teoretisk referensram som skall bistådet empiriska materialet att svara på forskningsfrågorna. Slutsats: Till att börja med har vi upplevt att samtliga respondenter haft ett väletableratkultursystem som har hjälpt dem genom distansarbetet. Ett väletablerat kultursystem innebär ävenatt organisationerna haft en hög tillit till sina medarbetare vilket enligt Baruch (2000) är enavgörande faktor för distansarbete. Detta då tillit är en nödvändig faktor för att respondenternaskall kunna låta medarbetarna styra sig själva i större utsträckning. Vi ser även att respondenternahar arbetat reaktivt med svårigheter som uppkommit i och med distansarbetet. Detta har de kunnatgöra på grund av organisationernas interaktiva arbetssätt. De små organisationerna har haft flermöten för att kompensera för bristande kommunikation vid distansarbete. Medan de störreorganisationerna fått göra större förändringar i sina organisationer. / Background: Remote work has been all but unnoticed during the Covid-19 pandemic. Remotework is a growing phenomenon, thanks to technological advancement during the last decade.When Sweden's public health authority recommended that people should limit their socialengagements, organisations were fast to get their worker’s home. Management Control inorganisations is a vital part for success. The management control systems also must fit into itssurroundings, which dramatically changed with the forced distance work. Purpose: To map how management control in knowledge intensive organisations have beenaffected by forced distance work and increase understanding for how leaders have managed thatconversion. Methodology: The study is qualitative, with an abductive approach. The empirical data wascollected through five semi-structured interviews and four e-mail conversations with the samerespondents. The respondents are five leaders from knowledge intensive organisations.Additionally, we have created a theoretical framework to support the empirical data in answeringthe research questions. Conclusion: The respondents has had strong cultural systems to help them through the remotework situation. A strong cultural system also means that the respondents trust for their employeeshas been high. Which in turn is a meaningful factor the respondents to be able to let their employeesbe able to self-govern themself during remote work. We have also seen the respondents workingreactively to solve problems that have occurred during remote work. They have been able toaccomplish this much thanks to their ability to work interactively with each other. The smallorganisations have had more meetings to compensate for flawed communications in the start ofremote working. Whereas the larger organisations have had to make bigger organisational changes.

Covid-19, också benämnt som coronaviruset, som bröt ut år 2020 drabbade inte enbart hälso- och sjukvården på ett kritiskt sätt, utan hela arbetsmarknaden sattes ur spel. På grund av tvingande restriktioner i många länder var människor tvungna att hålla sig hemma. Företag i alla olika branscher tvingades att digitalisera sin verksamhet i en mycket högre takt än tidigare planerat. Framtidens arbetssätt kom under pandemin att i en högre grad bli en verklighet och vardag för alla eftersom i princip alla arbetsplatser fick ställa om utefter de nya förutsättningarna. Pandemin har inte endast förändrat sättet att arbeta utan nya behov har också vuxit fram. Vi lever idag i en arbetssituation där hybridkontor ofta är det nya ”vanliga” och fler och fler arbetsgivare erbjuder distansarbete till sina medarbetare. I sin tur tenderar det att arbetsgivaren och ledarna ställs inför nya utmaningar eftersom krav och behov från medarbetare ser annorlunda ut idag än innan pandemin utbröt. Det är därför viktigt för organisationer, som idag erbjuder distansarbete, att skapa förutsättningar för att kunna påverka motivationen hos medarbetare som idag arbetar på distans. Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara hur mänskliga kritiska framgångsfaktorer bidrar till att påverka yttre och inre motivationsgrader hos konsulter, interna projektledare och ledare när de i högre grad samarbetar via ett digitalt verktyg, ur ett-till-många perspektiv inom en konsultorganisation. I denna kandidatuppsats tillämpas fallstudiemetoden och en litteraturstudie har genomförts, som i sin tur har använts som grund för skapandet av en analysmodell. Utifrån analysmodellen upprättades en semistrukturerad intervjuguide som användes till de personliga intervjuerna. Fem personliga intervjuer genomfördes med fallorganisationens medarbetare som representerar de olika aktörerna i analysmodellen. Kandidatuppsatsens viktigaste slutsatser är att en upplevd känsla av gemenskap genom gemensamma aktiviteter bidrar till trygghetskänsla och arbetstillfredsställelse. Att ha en nära dialog med sina medarbetare och lyhörda ledare främjar ett gott samarbete på distans och ökar samtidigt motivationsgraden. För ett gott samarbete på distans är en viktig framgångsfaktor att även ha möjligheten till fysiska träffar. Det är också viktigt att främja en medarbetares personliga utveckling för att öka graden av självkänsla och påverka motivationsgraden positivt.

Andelen företag som erbjuder distansarbete har ökat både på grund av yttre förutsättningar i form av utvecklad teknologi samt att samhällets inställning till distansarbete ändrats. Ett ökat intresse för distansarbete skapar även nya sätt att utforma organisationer. Arbete på distans finns i olika omfattning på olika företag, därmed kan man säga att företag erbjuder distansarbete i olika grad. Organisationers val gällande i vilken omfattning företaget jobbar på distans kan i allt större utsträckning ses som ett resultat av ett strategiskt beslut. Med allt mer komplexa organisationer skapas även nya möjligheter och utmaningar, där tillit beskrivs som grundläggande för att få team på distans att prestera och känna jobbtillfredställelse. Samtidigt har tidigare studier sett att det är svårt för ledare att skapa tillit i virtuella organisationer och att det fortfarande behövs mer kunskap om hur team uppfattar de aktiviteter som ledarna gör närdet kommer till de nya typer av organisationsformer som uppkommit. Enligt problembakgrunden identifierades ett forskningsgap kring hur olika arbetssätt påverkar teams tillit till ledare. Baserat på det syftar studien till att beskriva hur teamets tillit till ledaren ser ut i företag som har olika grader av distansarbete genom att besvara frågeställningen: Hur påverkar distansarbete teamets tillit till ledaren i ett remote-first bolag och i ett remote-friendly bolag? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ jämförelsestudie genomförts där vi undersökt ett remote-first bolag och ett remote-friendly bolag inom samma bransch (konsultbranschen),med liknande storlek (små företag) och som båda är lokaliserade på samma plats (Sverige) utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Två operativa ledare och fyra teammedarbetare intervjuades i varje bolag. Av studiens resultat framgår det att grad av distansarbete påverkar teamets tillit till ledaren. Vikan se att olika typer av tillit påverkas där organisationens utformning i remote-first ger förutsättningar för högre institutionsbaserad tillit än inom remote-friendly. Vidare kan vi se att det inom remote-friendly finns en större affektiv tillit än inom remote-first vilket underlättar för att skapa en personlig relation, sammanhållning och feedback. Inom remote-first används i huvudsak information- och kommunikationsteknologi med låg mediarikedom och vi kan se att det finns färre fysiska träffar vilket försvårar aktiviteter som skapar affektiv tillit.

Bakgrund: Revisionsyrket befinner sig i en digitaliseringsutveckling och den får en allt mer betydande roll inom revisionen. En tillkommande faktor till denna utveckling är Covid-19 pandemin vilken har inneburit social distansering vilket kan ha påverkat revisorernas arbetssätt. Syfte: Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur revisorer vid små och medelstora revisionsbyråer upplever digitaliseringsutvecklingen inom ramen för Covid-19 pandemin. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen utformas intervjustudien där legitimitetsteori och komfortteori appliceras. Urvalet för denna grundar sig på en förstudie vilken består av en enkät konstruerad utifrån urvalskriterier för intervjuerna. Slutsats: Studien visar att revisorerna upplever att pandemin har påskyndat digitaliseringen. Den största förändringen som går att utläsa är kommunikationen mellan revisor och kund som blivit mer digital. Även insamlingen av revisionsbevis upplever revisorerna har påverkats, främst gällande inventeringen. Att detta digitaliserats är något som flera av revisorerna upplever har påverkat deras trygghet. Utifrån revisorernas upplevelser går det även att se en potentiell påverkan på oberoendet och därmed legitimiteten. / Background: The auditing profession is in the midst of a digitalization development and it gets an increasingly important role within the audit. An additional aspect to this development is the Covid-19 pandemic which has led to social distancing that may have affected the auditors’ work. Purpose: The aim of this study is to contribute with a deeper knowledge about how auditors in small and medium sized audit firms experience the digitalization development within the context of the Covid-19 pandemic. Method: The study applies a deductive approach. The interview study is designed based on a theoretical framework where legitimacy theory and comfort theory are applied. The selection for the interview study is based on a pre-study which consists of a form constructed from the selection criteria for the interviews. Conclusion: The study shows that the auditors feel that the pandemic has accelerated the digitalization. The most distinct change is the communication between auditor and client which has become more digital. The collection of audit evidence is also something that the auditors experience has been affected, especially concerning the inventory. Several of the auditors feel that this has affected their feeling of comfort. The auditors' experiences show a potential impact on the independence and hence the legitimacy.