Bakgrund: Sexualitet är viktigt i en människas liv. I samhället finns normer och förväntningar som vi alla förväntas anpassa oss till, dessa kan påverka sexualiteten och den sexuella hälsan. Genom att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån ett heteronormativt samhälle kan barnmorskor få en djupare förståelse för kvinnors livsvillkor. Syfte: Att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer. Metod: Metasyntes baserat på 25 artiklar med kvalitativa data inkluderades i resultatet. Analysen gjordes genom metaetnografi. Resultat: Kvinnorna anpassade sig och var flexibla utifrån rådande samhällsnormer genom att de omfördelar makt i relationen, hanterar bristande utbildning och tabun, anpassar sig efter rådande könsroller samt strävar efter att uppfylla ideal. Dessa presenteras som de fyra huvudkategorierna i resultatet. Slutsats: Kvinnor formar sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer och rådande maktstrukturer. De anpassar sig och är flexibla vilket påverkar deras självbild och sexuella hälsa. Självbilden och den sexuella hälsan utmärks av en begränsad makt att forma sitt eget liv. Kvinnor behöver medvetandegöras om denna situation för att få handlingskraft att värna om jämställdhet i sina egna liv och för att kunna verka för jämställdhet i samhället. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskor som yrkesgrupp kan stödja kvinnor i alla åldrar att bejaka sin sexualitet och se det fina i sina kroppar. Att inkludera barnmorskan och hens kompetens i skolans sexualundervisning; i samtal om lust, kroppsacceptans och samtycke, skulle kunna bidra till en förbättrad sexuell hälsa för unga kvinnor. Då barnmorskan i sitt arbete dagligen möter kvinnor som på olika sätt försöker förhålla sig till samhällsnormer och förväntningar kan denna metasyntes vara till hjälp i reflektion över barnmorskans värderingar kring jämställdhet och bemötande av kvinnor i olika livssituationer. / Background: Sexuality is important in a person's life. In our society there are norms and expectations that we all are expected to adapt to; these can affect sexuality and sexual health. To describe how women relate to their sexuality, self-image and body from a heteronormative society can give midwives a deeper understanding of women´s living conditions. Aim: To describe how women relate to their sexuality, self-image and body based on norms of society. Method: Meta-synthesis including qualitative data from 25 articles were included in the result. The analysis was done by meta-ethnography. Result: The women adapted and were flexible based on prevailing norms of society by redistributing power in the relationship, coping with lack of education and taboos, adapting to existing gender roles, and striving to fulfill ideals. These are presented as the four main categories in the result. Conclusion: Women shape their sexuality, self-image and body based on social norms and prevailing power structures. They adapt and are flexible, which affect their self-image and sexual health. The self-image and sexual health are characterized by a limited power to shape their own lives. Women need awareness of this situation in order to have the power to protect equality in their own lives and to promote equality in society. Clinical implication: Midwives as a professional group can support women of all ages to embrace their sexuality and see the beauty of their bodies. Inclusion of midwives in school sexual education; In conversation about lust, body acceptance and consent, could help improve sexual health for young women. When the midwife in her daily work meets women, who try to comply with social norms and expectations in different ways, this meta-synthesis can help in reflection on the midwifery's values about gender equality and the treatment of women in different life situations.

Made available in DSpace on 2013-01-07T15:55:06Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) 34.pdf: 1069719 bytes, checksum: 27710783513a5b066470fa6bfd69ab39 (MD5) Previous issue date: 2009 / Este trabalho aborda as interfaces entre gênero, raça/etnia e saúde no Brasil, entre os anos de 1975 e 1996, tendo como foco de estudo a importância da saúde reprodutiva para o movimento de mulheres negras no país. O marco inicial da pesquisa é 1975 data do surgimento do movimento feminista organizado no Brasil - e se estende até o ano 1996, momento em que as ações das feministas negras em torno da saúde reprodutiva repercutem no âmbito da saúde pública. Analiso a história do feminismo negro no país, a partir das relações entre as ativistas negras e os movimentos feminista e negro. Esta história, em meados da década de 1980 sofre uma inflexão, pois as militantes reivindicam a criação de uma identidade própria, o feminismo negro, já que não havia até então um debate amplo sobre as interfaces entre raça e gênero no interior do movimento feminista e negro respectivamente. A questão da saúde reprodutiva - que tomou por base denúncias de esterilizações cirúrgicas contra mulheres negras na década de 1980- aparece como a mola propulsora do ativismo e da constituição de um feminismo negro no país, entre os anos de 1980 a 1990. Meu trabalho, por um lado, investiga o contexto em que emergem tais denúncias e, por outro, analisa os debates que embasaram a relação entre as ativistas negras e a saúde pública no Brasil nesse período .

Background: Many women experience childbirth fear to such an extent that it seriously interferes with the woman’s daily life and affects her mental well-being. Aim: The overall aim was to conduct an overview of the midwife-led counselling for childbirth fear in Sweden, to investigate women’s birth preferences and to describe their experiences of treatment on childbirth fear, with focus on midwife-led counselling. Methods: Study I is a cross-sectional study where 43 out of 45 maternity clinics responded to a questionnaire regarding midwife-led counselling. Study II is a longitudinal survey where 889 women participated of whom 70 received counselling. Data were collected by questionnaires in mid-pregnancy, two months and finally, one year after birth. Study III is a randomised controlled study with 258 participating women assessed with childbirth fear. It compares Internet-based cognitive behaviour therapy (ICBT) with midwife-led counselling. Data were collected by questionnaires twice during pregnancy and two months after birth. Study IV is a qualitative interview study using thematic analysis, including 27 women who received midwife-led counselling during pregnancy. Results: Overall, midwife-led counselling was perceived as empowering by the women and increased their confidence when facing birth. The preference for a caesarean section decreased during pregnancy and the majority had a normal vaginal birth but an increase in preference for caesarean section appeared after birth. Half of the women who received treatment for childbirth fear experienced a less than positive birth. Women who had a positive birth experience voiced that the contributing factors were the self-confidence received from counselling and the support from the midwife during birth. Decreased or manageable fear was expressed by the women after counselling and birth, which in turn brought a strengthened confidence for a future pregnancy and birth. Furthermore, major differences exist in counselling for childbirth fear throughout the clinics in Sweden. Conclusion: Midwife-led counselling improved women’s confidence toward giving birth and fear was perceived as manageable. Continuous support is crucial to experience birth as positive. Although women’s preferences for caesarean section did not change over time, few women gave birth with a caesarean section without medial reason.

Bakgrund: Efter förlossningen kan familjen få fortsatt vård och stöd på en BB-avdelning. Ett gott stöd efter förlossningen är av stor vikt för nyblivna föräldrar och är något som främjar föräldrablivandet. Dock drabbades världen av ett nytt virus, covid-19 i slutet av året 2019. Viruset medförde restriktioner på BB-avdelningarna, vilket innebar skyddsutrustning för personalen samt att partnern ej fick närvara på avdelningen. Nya rutiner samt okunskapen av Covid-19 har medfört att stödet förhindrats till viss del. Detta ämne är relativt outforskat och det finns ytterst få studier som berör Covid-19 pandemins inverkan på svensk BB-vård. Syfte: Att undersöka hur barnmorskan inom svensk BBvård upplever att ge stöd till föräldrar under pågående pandemi. Metod: Genom elvaindividuella intervjuer samlades datamaterial som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet bestod av temat -Skyddsutrustning och besöksrutiner kräver uppfinningsrikedom och påverkar barnmorskors professionella stöd på BB och huvudkategorierna - Barnmorskan behöver anpassa sitt professionella stöd utefter pandemirestriktioner & Pandemin påverkar förutsättningar att ge stöd negativt. Konklusion: Barnmorskor har under Covid-19 pandemin fått utöka stöd till mödrar samt vara uppfinningsrika för att nå hela familjen. Barnmorskor upplever att stödet har varit otillräckligt, begränsat av hög arbetsbelastning och den skyddsutrustning som används. / Background: After giving birth, the new family can receive care and support in a maternity-ward. Parenting is encouraged through support from the maternity-ward after the birth. By the end of the year 2019, the world was affected by Covid-19. Virus entailed restrictions at the maternity-ward, which resulted in protective equipment and partner restrictions. Covid-19´s restrictions have prevented the support. This topic is relatively unexplored and there are few studies in the field. Aim: To explore how midwives in Swedish maternity-ward experience to support parents during the ongoing pandemic. Method: The method is a qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven midwives were interviewed individually. Result: The theme that emerged was: Protective equipment and visiting restrictions requires ingenuity and affects midwives professional support at maternity-ward. The results presented in two categories: The midwifes needs to adapt professional support according to the Covid-19 pandemic restrictions & how the Covid-19 Pandemic affects the conditions for providing support negatively. Conclusion: Midwives have had to increase their support to the mothers in various ways and be inventive in reaching the whole family. Midwives have also experienced the support as insufficient and limited by high workload and the use of protective equipment.

Bakgrund: Amning har många hälso-, ekonomiska och ekologiska fördelar för barn, föräldrar och samhället, men amningsstatistiken sjunker och beror ofta på otillräckligt amningsstöd. Syfte: att undersöka BVC-sjuksköterskors möjligheter och hinder för amningsrådgivning. Metod: Denna studie genomfördes med Critical Incident som metod. Sex bvc-sjuksköterskor i Sverige intervjuades om sina erfarenheter av att ge amningsrådgivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudincidenter utifrån syftet -Möjligheter och Hinder, med flera beteenden som kunde påverka incidenterna. Under Möjligheter kunde ses lyhördhet för kvinnans behov, att kunna ge enklare rådgivning och att ha tid för detta samt att kunna söka stöd hos andra. Beteenden som var hindrande för amningsrådgivning var bristande lyhördhet för kvinnans behov, att inte ha tillräckligt med djupare kunskaper eller tid, att inte samverka eller ha föräldraförberedande kurser. Konklusion: För att skapa möjligheter för individanpassad amningsrådgivning läggs stor vikt vid sjuksköterskans lyhördhet för kvinnan och barnets behov, förståelse för de förväntningar kvinnan har på amningen och att ha goda kunskaper samt tid. Hindrande för amningsrådgivningen är bristande lyhördhet för kvinnans behov, svårigheter att ge evidensbaserad information samt dåligt med tid. Samverkan mellan verksamheterna och att inte följa riktlinjer är en förbättringspotential för att stärka amningsrådgivningen. / Background: Breastfeeding has many health-, economical and ecological benefits for child, parents and society, but statistics of breastfeeding are declining and are often due to insufficient breastfeeding support. Aim of the study: to examine child health care nurses’ possibilities and hindrance for breastfeeding counselling. Method: This study was conducted using Critical Incident as a method. Six child healthcare nurses in Sweden were interviewed about their experiences of providing breastfeeding advice. Results: The result was divided into two main incidents based on the aim, - possibilities and hindrance, with several behaviours that could affect the incidents. Under Possiblities a sensitivity for the woman’s needs, to be able to give simple breastfeeding advice, having time to give it and look for support when needed was seen. Behaviours that was a hindrance for breastfeeding counselling was a lack of sensitivity for the woman’s and child’s needs, to not have deeper knowledge or time, to not cooperate with others or not provide preparatory courses for parents. Conclusion: To create possibilities for individual breastfeeding counselling a sensitivity for the woman’s and child’s needs is essential, to have an understanding of the expectations the woman has and to have enough knowledge and time. Hindrance for breastfeeding counselling is a lack of sensitivity for the woman’s needs, difficulties to give evidence based information and not enough time. Cooperation between the different facilities and to follow the recommendations are potentials for improvement to strengthen the breastfeeding counselling.

Bakgrund: Kvinnor påverkas av Covid-19 pandemin som bidragit till att förändringar skett inom vården under förlossning samt postnatalt. Forskning har visat att pandemin påverkar kvinnornas psykiska hälsa negativt. Det fanns en oro bland kvinnor att få symptom eller smittas av Covid-19 samt en rädsla över att vårdpersonalen inte skulle vilja vårda dem då. För att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin vårdtid i samband med barnafödande under pandemin, behövs mer forskning. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vårdtid i samband med barnafödande under pågående Covid-19 pandemi. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 10 kvinnor som fött barn under Covid-19 pandemin. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett tema, tre kategorier och nio subkategorier. Det övergripande temat som framkom var följande:“Covid-19 pandemin bidrog till känslor av ensamhet och övergivenhet samt ett ökat behov av stöd och trygghet” samt kategorierna: “ Partnerns stödjande roll och möjlighet till delaktighet”, “Vårdpersonalens stödjande roll“ och “Vårdmiljöns betydelse”. Konklusion: Partnerns närvaro är viktig för att kvinnornas ska känna stöd och trygghet. Det finns ett ökat behov av närvaro, kommunikation samt information från barnmorskan. / Background: Women is affected by the Covid-19 pandemic that contributed to changes in health care during childbirth and postnatal. Research has shown that the pandemic had negatively affected women´s mental health. There is concern among women about getting symptoms or being infected with Covid-19 and fear that the midwife would not want to care for them. To increase knowledge about how women experience their hospital stay in connection with childbearing during ongoing pandemic, more research is needed. Aim: To describe women´s experiences of their hospital stay in connection with childbearing during ongoing Covid-19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Semistructured individual interviews were conducted with 10 women who gave birth during Covid-19 pandemic. Results: Data analysis resulted in one theme, three categories and nine subcategories. The overall theme that emerged was following: ”Covid-19 pandemic contributed to feelings of loneliness and abandonment as well as an increased need for support and security” and categories: ”Partner´s supportive role and opportunity for participation”, ”Health professionals supportive role” and ”The importance of the care environment”. Conclusion: Presence of the partner is important for women to feel support and security. There is an increased need for attendance, communication and information from midwives.

Bakgrund: Barnmorskor upplever att rotationsarbete och kontinuitet i arbetet leder till en god vård, bredare kunskap samt att det uppskattas av patienter. Barnmorskorna känner sig mer välmående i sin arbetssituation. Det leder även till en dubbel kompetens hos barnmorskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta roterande mellan mödrahälsovård och förlossningsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande barnmorskor arbetande i mellansverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vilken resulterade i fyra kategorier samt nio subkategorier. Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta roterande beskrevs som ett omväxlande och givande arbete som gav glädje och tillfredsställelse, trots att det var arbetsamt. Samtidigt var det en utmanande uppgift då de behövde hålla sig uppdaterade på två arbetsplatser, få ihop tidboken på barnmorskemottagningen och bibehålla kompetensen på förlossningsavdelningen. Arbetsplatserna skiljde sig åt vilket var med fördelar och nackdelar. En viktig grundsten i arbetet var kollegialt stöd, och att ha en hemarbetsplats istället för två upplevdes positivt. Rotationsarbete ur patientsynvinkel ansåg barnmorskorna vara uteslutande positivt då de kunde ge ett utökat stöd till de födande vilket var en vinst för både barnmorskan och patienten. Slutsats: Trots att det kräver extra arbete från barnmorskorna är upplevelserna av att arbeta roterande övervägande positiva både ur barnmorskans eget perspektiv samt deras beskrivning av respons från patienterna. Det finns relevans för att genomföra ytterligare forskning inom området genom att intervjua en större grupp med barnmorskor. / Background: Midwives experience that working rotationally and with continuity leads to a quality of good care, bigger knowledge and the care is valued by patients. This also leads to a double competency for the midwives. Aim: The aim of the study was to describe midwives’ experience of working rotation between antenatal care and perinatal care. Method: A qualitative interview study with semi structured interviews were conducted, with eight participating midwives working in the central Sweden. An analysis was conducted, resulting in four categories and nine subcategories. Result: The midwives’ experiences of working rotationally were described as a varied and rewarding job that brought joy and satisfaction, even though the work was trying. The work was a challenging task, they needed to be updated at two workplaces, make sure the patients were being cared for at the maternity clinic and maintain the expertise at the maternity ward. The workplaces differed, which was advantageous and disadvantageous. An important cornerstone for the work was collegiate support and having one instead of two working places. From the patients’ point of view the rotationally work by the midwives was positive as they could provide increased support for childbearing women, which was beneficial for the midwives and the patient. Conclusion: Although it requires extra work from the midwives, the experience of working with rotation is mostly positive both from the midwife’s own perspective as well as their description of the patient’s response. There is relevance for conducting further research in the field by interviewing a larger group of midwives.

Bakgrund: I Norden sker i stort sett alla förlossningar på sjukhus assisterade av barnmorskor. Internationellt varierar antalet hemförlossningar. Bad har historiskt sett använts för avslappning och smärtlindring i samband med en förlossning. Det finns en ökad efterfrågan hos kvinnor i Sverige som önskar sig en alternativ förlossningsmetod och det är en fråga som väcker debatt, både i Sverige och i andra länder. Syfte: Att sammanställa studier om nordiska kvinnors orsaker till och upplevelser av en alternativ förlossningsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har utformats av kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt ingår 19 vetenskapliga artiklar. Data har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fem huvudkategorier och åtta underkategorier framkom i resultatet. Resultatet visar på att det finns en rad olika orsaker till att nordiska kvinnor väljer en alternativ förlossningsmetod. Att föda med en alternativ förlossningsmetod beskrivs som en positiv upplevelse där kvinnan själv har kontroll över förlossningsprocessen samt en möjlighet att välja förlossningsplats. Detta ingav en trygghet samt en känsla av makt och självbestämmande. Det beskrivs som en trygg miljö utan yttre störningar där kvinnorna kan fokusera och följa den naturliga förlossningsprocessen. Kvinnorna möter även en del negativa attityder kring deras val av en alternativ förlossningsmetod. Slutsats: Kvinnors orsaker till att välja en alternativ förlossningsmetod baseras på en önskan om en naturlig förlossning, bristande tro till medicinska interventioner och känslan av att få vara i kontroll. Fördelar kan ses vid dessa typer av förlossningsmetoder, framförallt rörande upplevelsen för kvinnan. Kvinnor som önskar sig en alternativ förlossningsmetod upplever att de möts av negativa attityder och ifrågasättande. Kvinnor upplever även känslor som oro och rädsla i samband med en alternativ förlossningsmetod, då i kontexten att eventuella komplikationer kan uppstå. / Background: In the Nordic countries most women give birth in hospitals, while being assisted by midwives. Internationally, the number of home deliveries varies. Bathing has historically been used for relaxation and pain relief during childbirth. There is an increased demand from women in Sweden for waterbirth, and this causes debate, both in Sweden and in other countries. Aim: To compile research concerning Nordic women ́s reasons for, as well as experiences of an alternative birth method. Method: A descriptive literature study designed by qualitative, as well as quantitative research, a total of 19 articles. Data has been interpreted, analyzed and compiled. Results: Five main categories and eight sub-categories appeared in the results. The results show that there are a variety of reasons why Nordic women choose an alternative method of delivery. Giving birth through an alternative delivery method is described as a positive experience, giving the woman a sense of control during the delivery process. Being able to choose the place of birth itself provided a sense of security as well as a sense of power and autonomy. It is described as a safe environment without external disturbances, where the women can focus and follow the natural process of childbirth. They also encounter some negative attitudes about their choices of an alternative method of delivery. Conclusion: Women's reasons for choosing an alternative birth method is based on the desire for a natural birth, a lack of faith in medical interventions, or a feeling of maintaining control. Advantages can be seen in these types of birthing methods, especially in regard to the experience for the woman. Women who wish for an alternative birth method feel that they are meeting negative attitudes and questioning. Women also experience feelings of concern and fear regarding alternative birth methods, then in the context of eventual complications that could occur.

SAMMANFATTNING Bakgrund Kvinnlig könsstympning (Female Genital Mutilation, FGM) är en uråldrig tradition med starka band till kulturell och etnisk identitet. Mer än 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara könsstympade och årligen riskerar cirka 3,9 miljoner ytterligare flickor att utsättas. Andelen kvinnor från länder där FGM är vanligt förekommande och som föder barn i Sverige har ökat i och med ökad invandring från dessa länder. FGM är internationellt betraktat som en kränkning av de mänskliga rättigheterna samt ett brott mot kvinnor och barns rättigheter. Syfte Att jämföra förekomsten och risken för perinatala komplikationer hos kvinnor med en diagnos av FGM med kvinnor utan denna diagnos som fött barn i Sverige mellan åren 2007 - 2017. Metod En populationsbaserad kohortstudie. Resultat Det huvudsakliga resultatet i denna studie är att barn födda av kvinnor med en FGM diagnos har en signifikant ökad risk för låg Apgar, födas lätta för tiden (SGA), drabbas av kramper, perinatal död inklusive intrauterin fosterdöd samt att födas överburna. Slutsats FGM är förknippat med ett flertal allvarliga perinatala komplikationer. Störst risk kunde ses mellan FGM och att födas lätt för tiden, födas överburen och intrauterin fosterdöd. Dessa samband var robusta oavsett vilket land kvinnan är född. Det går att dra slutsatsen att kvinnor med en FGM-diagnos och deras nyfödda barn tillhör en riskgrupp. Det är av stor vikt att arbeta preventivt för att skydda dessa kvinnor och barns hälsa. / ABSTRACT Background Female Genital Mutilation (FGM) is an ancient tradition with strong ties to cultural and ethnic identity. More than 200 million women and girls are estimated to be exposed, and about 3.9 million more girls are at risk each year. The proportion of women from countries where female genital mutilation is common, and which gives birth to children in Sweden has increased with an increased immigration. Female genital mutilation is internationally considered as a violation of human rights and a violation of women's and children's rights. Aim To compare the incidence and risk of perinatal complications among women with a diagnosis of FGM with women without this diagnosis who has given birth to a child in Sweden during the years 2007 - 2017. Method A population-based cohort study. Results The main result of this study is that children born of women with an FGM-diagnosis have a significantly increased risk of low apgar scores, being born Small for Gestational Age, convulsions, perinatal death and prolonged pregnancy could be observed. Conclusion FGM is associated with a number of serious perinatal complications. The greatest risk was seen between female genital mutilation and being born Small for Gestational Age, prolonged pregnancy and intrauterine fetal death. These relationships were robust regardless of which country the woman was born. It can be concluded that women with an FGM diagnosis and their newborn children belong to a risk group. It is very important to work preventively to protect these women and children's health.

Bakgrund: Trots fördelarna med nollseparation sker fortsatt viss separation vid sjukhusvistelse mellan mamma och barn efter förlossningen. I dagsläget ses variationer i möjligheten till bibehållen nollseparation på olika sjukhus i Sverige. Syfte: Att undersöka förlossnings-, BB- och neonatalpersonals erfarenheter av nollseparation mellan mamman och det nyfödda barnet på ett mellanstort sjukhus i Sverige. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats, om totalt 17 informanter, som har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys framkom 12 underkategorier som mynnade ut i fyra kategorier; Betydelsen av att nollseparera, Möjliggörande förhållningssätt, Hinder längs vägen samt Behov av förbättring. Ett tema framkom som En gemensam strävan att inte separera vilket syftade till vårdpersonalens vilja och engagemang om att bibehålla nollseparation mellan mamman, barnet och familjen. Slutsats: Vårdpersonalen på det berörda sjukhuset har ett starkt engagemang för att hålla samman mamman, det nyfödda barnet och familjen som helhet, men i nuläget finns det inte alltid förutsättningar för att åstadkomma nollseparation i den grad de önskar. Klinisk tillämpbarhet: Barnets rättighet till sin förälder stärks genom att vårdpersonalen tillämpar nollseparation i sitt arbete. Studiens fynd skulle sannolikt kunna tas i beaktande av vårdpersonal, samt kunna ligga till grund för utvecklandet av rutiner och utbildningsformer rörande nollseparation. / Background: Despite the advantages of zero separation, there is still some separation during hospital stay between mother and child after childbirth. At present, variations are seen in the possibility of maintaining zero separation in different hospitals in Sweden. Aim: To examine the delivery-, maternity- and neonatal professionals’ experiences of zero separation between the mother and the newborn child at a medium-sized hospital in Sweden. Method: A qualitive focus group interview study with an inductive approach, with a total of 17 informants, that has been processed with qualitative content analysis. Results: After completing the content analysis 12 subcategories emerged that resulted in four categories; The meaning of zero separation, Enabling approach, Obstacles along the way and Need for improvement. A theme emerged as A mutual effort not to separate, which was regarded to the healthcare professionalls’ willingness and commitment to maintain zero separation between the mother, the child and the family. Conclusion: The healthcare professionalls’ at the concerned hospital had a strong commitment to keep the mother, newborn child and the family as a whole, but at the present there are not always conditions for achieving zero separation to the extent they wish. Clinical implications: The child’s right to their parent is strengthened by the healthcare professionalls’ application of zero separation in their work. The findings of the study could likely be taken into account by healthcare professionalls’ and could form the basis for development of routines and forms of education concerning zero separation.