Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:   areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment   It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov. I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen. Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring. / The purpose with the study was to examine whether some resilient youths who grew up in state institutions in Romania, feels that close relationships had a meaning for their lives. The questions asked in the study have been whether there have been important persons during their childhood and whether these relations have fulfilled important basic needs. In the study a qualitative method were used, based on interviews with four different resilient youths. The study has taken an interactionistic perspective according to the theoretical approach and Turner’s (2002) transactional needs have been used as the theoretical framework. The results of the study show that all of the respondents have had close relations during their childhood. These relations have to a great extent fulfilled important needs such as verifying self, trust, regards, group inclusion and a sense of facticity.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson’s theory about identity as well as the theory about resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves. They also express a wish to finish their primary school with complete grades. All of them described what professions they would like to work with. It also came clear that they do not like to plan too far ahead, instead they take one day at a time.The young people that we interviewed expressed a positive view about their future, most of them knew what they want in life, but they find it difficult to describe the way to get there.

Denna studie undersöker situationer, beskrivna av lärare kring den sociala samspelsprocessen. Skolan har vid sidan av ett kunskapsuppdrag också uppdrag runt normer och värden, detta diskuteras däremot mera sällan. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare från kommunala grundskolan upplever och beskriver sitt arbete i skolan runt de sociala samspelsprocesserna. För att undersöka detta har gjorts kvalitativa enkäter enligt metoden Critical Incident Technique. Som teoretiska utgångspunkter i studien finns det sociokulturella perspektivet och resiliens. Forskning beskriver skolan som en kontext runt barnet som kan innehålla både risk och skyddsfaktorer. Risk beskrivs i sig innehålla också möjligheter till att lära sig och också skapa motståndskraft, detta när också skyddsfaktorer i omgivningen stöttar och hjälper. Skolan har en stor uppgift i att även bygga upp social kompetens som av forskning ses som en grundförutsättning för att klara sin vardag. Forskningen beskriver en ökad social problematik. Sociala samspelssvårigheter beskrivs vara en av skolans största utmaningar och det lärare har svårast att hantera. Skolan framhålls vara en arena där vi kan påverka och aktivt arbeta med att skapa skyddsfaktorer som kan stävja problematik. Exempel på skyddsfaktorer beskrivs vara relation, motivation och delaktighet. Motiverande -, Delaktiga –, Planerade-, Utan vuxennärvaro-, Konflikt och Ostrukturerade situationer är de sex övergripande kategorier av situationer som framkommer i resultatet. Där visas även att verktyg/resurser till varför situationer fungerar ofta är motsatsen till varför situationer inte gör det. Framförallt lyfts de övergripande faktorerna uppgift, relation och styrning fram, dessa relaterar i olika grad till de situationer som beskrivs. Studien visar att dessa faktorer kan användas för att påverka och vända situationer. I resultatet påvisas även komplexiteten i det sociala samspelet både för eleven själv och läraren. Skolan, beskrivs av lärarna, som en arena där eleven kan ges möjligheter att träna och genom detta skapa en förmåga att hantera det sociala samspelet. I studiens implikation diskuteras de faktorer som framkom i studien och sägs påverka situationen. Det sociala samspelets komplexitet förs fram och att skolan bör se alla kontexter som potentiella inlärningsmiljöer. Implikationen utrycker även en önskan till skolorna om större medvetenhet kring den sociala samspelsprocessen.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur statens roll i krisberedskapen påverkas av det resiliensperspektiv som utgör grunden i den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. Uppsatsens frågeställningar är: ”Vilken form tar sig statens makt gentemot det omgivande samhället?” och ”Vilket önskvärt tillstånd för statens roll i krisberedskapen uttrycks i strategin?” Med utgångspunkt i governance-teori skapas ett analysverktyg med idealtyper av statens roll i samhällsstyrningen. Det används sedan för att analysera strategin. Analysen kompletteras av en intervju med en informant som har kunskap om strategins innehåll och om arbetet att ta fram den. Analysen visar att staten använder sig av samverkan när det är nödvändigt, men behåller samtidigt stort inflytande över policyprocessen. Vidare är det få av dimensionerna där den önskvärda rollen för staten faller helt inom den ena eller den andra kategorin i analysverktyget – ofta finns det drag av såväl government som governance.

Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av en eller flera familjemedlemmar har hanterat, bearbetat och påverkats av sina upplevelser senare i livet. Studien är kvalitativ där det empiriska materialet har bestått av sex biografier som vi har analyserat genom en innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i sin barndom och som vuxna kände negativa känslor såsom skam, skuld och att de hade en låg självkänsla. Samtliga av kvinnorna har blivit negativt påverkade senare i livet då de har lidit av olika former av psykisk ohälsa. De har bearbetat och hanterat sina upplevelser genom bland annat dissociation och stöd av andra. Alla kvinnorna har någon gång gjort ett val att inte berätta om övergreppen vilket främst beror på känslor av skam, skuld, rädsla samt tron om att det de utsattes för var normalt. / <p>2018-06-05</p>

Studier visar att många sjuksköterskestudenter upplever sig oförberedda inför ansvaret och stressen som sjuksköterskeyrket innebär och därmed överväger att lämna yrket inom fem år. Redan under studietiden är det många sjuksköterskestudenter som upplever stress- och utmattningssymtom, vilket påverkar det psykiska välbefinnandet samt engagemang och ambition till att leverera en säker och kvalitativ vård i kommande yrkesliv. Stresshantering innebär att individen hanterar en situation på ett adaptivt sätt och inte påverkas psykiskt av den. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka effekter en KBT (Kognitiv beteendeterapi)- baserad stresshanteringsintervention i storgrupp har på sjuksköterskestudenters resiliens, användning av copingstrategier samt livstillfredsställelse. Studien undersöker även om individens resiliens kan prediceras av livstillfredsställelse och coping. Urvalet bestod av 28 sjuksköterskestudenter på termin 2 vid Karlstad universitet. Deltagarna besvarade frågeformulär för CD-Risc som mäter individens upplevda resiliens, Brief COPE som mäter individens användning av copingstrategier samt SWLS som mäter individens livstillfredsställelse. Frågeformulären besvarades innan stresshanteringsinterventionen startade, 10 veckor senare då interventionen var slut samt tre månader senare vid ett uppföljningsmöte. Studien är ett experiment med inomgruppsdesign för att mäta både kort- och långsiktiga effekter med stresshanteringsinterventionen. Med ANOVA för beroende mätningar visades att deltagarnas resiliens, problemfokuserade coping samt livstillfredsställelse ökade under interventionen, medan den dysfunktionella minskade. Vid uppföljningen var den problemfokuserade copingen, dysfunktionella copingen och livstillfredsställelsen stabil, medan resiliensen hade minskat. Den emotionsfokuserade copingen var oförändrad under både interventionen och fram till uppföljningen. Resiliens ses som individens förmåga att anpassa sig till och övervinna motgångar och att inte påverkas psykiskt. En multipel regression med resiliens som beroende variabel och livstillfredsställelse och copingstrategi som prediktorer beräknades. Regressionen visade att livstillfredsställelsen är en prediktor för resiliensen, medan copingen inte visades vara prediktorer för deltagarens resiliens. Studiens resultat visar att en KBT-baserad stresshanteringsintervention i grupp har effekt på sjuksköterskestudenters stresshanteringsförmåga. / Studies show that many nursing students feel unprepared for the responsibility and stress that the nursing profession implies and thus consider leaving the profession within five years. During the study period, there are many nursing students experiencing stress and fatigue symptoms, affecting mental well-being as well as commitment and ambition to deliver safe and qualitative care in the forthcoming professional life. Stress management means that the individual manages a situation in an adaptive manner and is not psychologically affected by it. The aim of the present study is to investigate the effects of a CBT (Cognitive Behavioral Therapy) - based stress management intervention in group on the resilience of nursing students, the use of coping strategies and the satisfaction of life. The study also investigates whether the resilience can be predicted by life satisfaction and coping. The selection consisted of 28 nursing students at Term 2 at Karlstad University. Participants responded questionnaires for CD-Risc, which measure the individual's experienced resilience, Brief COPE, which measures the individual's use of coping strategies and SWLS that measure the individual's life satisfaction. The questionnaires were responded before the stress management intervention started, 10 weeks later when the intervention was over and three months later at a follow-up meeting. The study is an experiment and within-group design to measure both short and long term effects with the stress management intervention. ANOVA for dependent measurements showed that participants' resilience, problem-focused coping and life satisfaction increased during intervention while dysfunctional decreased. In the follow-up, problem-focused coping, dysfunctional coping and life satisfaction were stable, while resilience had diminished. The emotion-focused coping was unchanged during both the intervention and the follow-up. Resilience is seen as the individual's ability to adapt to and overcome adversities and not to be psychologically affected. Multiple regression with resilience as dependent variable and life satisfaction and coping strategy as predictors were calculated. The regression showed that life satisfaction is a predictor of resilience, while coping was not shown to be predictors for the participant's resilience. The study's results show that a KBT-based stress management intervention in a group has an impact on nursing students' stress management ability.

I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.