Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse över hur organisationer arbetar med att kompetenssäkra verksamheten och hantera kunskapsförlust till följd av personalomsättning. Den här undersökningen utgörs av en fallstudie av Uppsala kommun och Svea Hovrätt och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Studiens teoretiska ramverk vilar på Nonaka och Konnos uppdelning av kunskapsbegreppet i implicit respektive explicit kunskap. Hansen, Nohria och Tierneys begrepp kodifiering och personalisering om överföring och bevarande av kunskap samt Hansson respektive Lindelöws olika modeller över kompetensutveckling och behållande av personal. Studiens resultat visar att det effektivaste sättet att behålla kunskap och kompetens inom organisationen är genom att behålla personalen. Arbetet med att behålla personal inkluderar lönesättning, att organisationen erbjuder utvecklingsmöjligheter och andra hygienfaktorer som anställningstrygghet. Resultatet visar att kompetensutveckling fyller flera syften, både som ett sätt att se till att rätt kompetens finns inom organisationen, men också som ett sätt för att personalen ska trivas och vilja arbeta kvar. Arbetet med kompetensutveckling innehåller delar som introduktionskurser, medarbetarsamtal, seminarier och utbildningar samt uppföljning. Ytterligare ett sätt att kompetenssäkra verksamheten är att bevara den kunskap som finns inom organisation genom kodifiering och personalisering. Det framkommer i studien att det svåra är att dela och behålla implicit kunskap som bygger på erfarenhet när en medarbetare lämnar organisationen. / The purpose of the study was to contribute to a deeper understanding of how organizations work to secure the competence and handle knowledge loss as a result of staff turnover. This study consists of a case study of Uppsala kommun and Svea Hovrätt and has a qualitative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven respondents. The study's theoretical framework rests upon Nonaka and Konno's breakdown of the concept of knowledge in implicit and explicit knowledge. Hansen, Nohria and Tierneys concepts of codification and personalization on transfer and preservation of knowledge, as well as Hansson and Lindelöw's both models of competence development and retention of staff. The study's results show that the most effective way of retaining knowledge and competence within the organization is by retaining the staff. The work of retaining staff includes wage setting, that the organization offers development opportunities and other hygiene factors such as job security. The result shows that competence development fulfills several purposes, both as a way of ensuring that the right skills are within the organization, but also as a way for the staff to feel comfortable and want to work. The work on competence development includes parts such as introductory courses, staff appraisals, seminars and training courses and follow-up. Another way to secure the competence is to preserve the knowledge that exists within the organization through codification and personalization. It appears from the study that the difficult thing is to share and maintain implicit knowledge based on experience when an employee leaves the organization.

<p><em>När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband.</em></p> / <p><em>When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.  </em></p><p><em> </em></p><p><em>Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.</em></p><p><em> </em></p><p><em>Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.</em></p>

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete.   Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland.   Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband. / When we first contacted Halland County Council they expressed the need to be able to attract and retain employees. Since individuals with key competence have a big influence on the overall success of the organization we chose to carry out a study with the purpose to examine which conditions individuals with key competence within Halland County Council experience as central to their specific work situation. By using different theories and models we analyze and find out how such conditions can affect the ability of the employer to retain these individuals. We have chosen to examine in what way the conditions that emerge are central to the individuals work satisfaction, motivation and their will to stay or leave their workplace.    Based on the purpose of this study we have carried out six qualitative interviews with key employees and HR management on one of the units within Halland County Council.   Our results show that conditions that has to do with work satisfaction and motivation affect and are affected by perceived organizational support which in turn affect the ability of the employer to retain individuals with key competence. The analysis finally concludes into our own model of AFBN (the ability of the employer to retain key competence) that shows these relationships.

Darbo tikslas. Atskleisti gydytojų požiūrį į motyvavimą dirbti rajoninėse sveikatos priežiūros įstaigose. Uždaviniai. 1. Išskirti pagrindinius veiksnius, susijusius su gydytojo darbo rajono sveikatos priežiūros įstaigoje pasirinkimu. 2. Atskleisti problemas, su kuriomis susiduria gydytojai, neseniai pradėję dirbti rajoninėse sveikatos priežiūros įstaigose. 3. Išsiaiškinti gydytojų nuomonę apie priemones, kurios yra taikomos arba galėtų būti taikomos siekiant pritraukti ir išsaugoti gydytojus dirbti rajonuose. Tyrimo metodika. Taikant kokybinį tyrimo metodą, giluminio interviu būdu, apklausti 8 Lietuvos rajonų sveikatos įstaigose dirbantys gydytojai rezidentai ir 3 neseniai (iki 3 metų) rajonų gydymo įstaigose pradėję dirbti gydytojai. Rezultatai. Dirbti į rajonines sveikatos priežiūros įstaigas vykstama dėl mažesnės konkurencijos darbo rinkoje, didesnių atlyginimų. Gydytojai apie darbo vietas sužino skambindami patys į ligonines arba per turimus ryšius. Rajoninės įstaigos motyvuoja gydytojus atvykti dirbti į rajoną finansinėmis ir nepiniginėmis priemonėmis, siūlant didesnį atlyginimą, rezidentūros apmokėjimą, palankų darbo grafiką atvykstančiam gydytojui. Universitetų priemonės vertinamos negatyviai, nes yra netiesioginis dėstytojų ir gydytojų nuteikimas prieš darbą rajone, nėra sudaromos sąlygos studijų metų padirbti rajone. Gydytojas rajone įgauna žinių ir praktinių įgūdžių atlikdamas įvairesnių procedūrų, kartais srityse, kurios yra už jo kompetencijos ribų. Rajoninėse... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study. To identify and analyze the doctors’ motivation aspects to work at hospitals in the rural areas. Objectives. 1. To identify the main factors that influence the doctors’ decision to work at hospitals in the rural areas. 2. To determine the problems that doctors are facing in their beginning at work in the rural areas. 3. To investigate the doctors’ opinion about the instruments that were used or could be adopted in practice to attract and retain doctors in rural hospitals. Methods. Qualitative study was used to get the information which contains motivating factors for doctors to work at the rural hospitals. Using in-deph semistructured questionnaires were asked 8 residency students and 3 doctors at rural hospitals. Respondents were selected using short (less than 3 years) working period in rural hospital criteria. Results. Lower competition in labor market and higher salaries are the push factors for doctors to choose the rural workplace. Most of the doctors request the hospitals directly for the vacant positions or get the information about available positions from people they know. Rural hospitals attract doctors with higher wages, refund the payment of residency studies and adjust a better working schedule. The incentives of universities should be better developed because there is lack of rural practice possibilities for the students. There is indeed strong influence made by lecturers who spread negative and inadequate approach about rural hospitals... [to full text]

The purpose of this essay has been to give an understanding of the possibilities and weaknesses in attract and retain social workers and preschool pedagogues in a smaller community in the middle of Sweden. Furthermore, the study contributes to the knowledge about what employees in a public-sector regard as attractive and less attractive in the workplace and how important it is to involve employees in the work with employer branding. To achieve this purpose, the method focus groups with the Attractive Work model have been used to find out what factors promote or under-mine the employer’s brand in attracting and retaining skilled employees. The pro-cess included two focus groups with three social workers versus five preschool ped-agogues. The results showed that the leadership has great significance for whether the work is regarded as attractive or not. Both focus groups indicated that the lead-ership is an important dimension in the well-being of work. The good leadership results in many dimensions being perceived as attractive and are showing that many dimensions and categories affect one another. The result also showed several other dimensions that promote an attractive work. These can be used to strengthen the employer's brand in such way as to maintain the good circumstances and highlight attractive dimensions in the recruitment work. From what was identified as attrac-tive in working life, a table has been created in which both improvement- and development proposals are presented, which the employer can use to create an attrac-tive workplace to be able to attract and retain workforce. / Syftet med denna uppsats har varit att ge en förståelse för vilka möjligheter och svagheter det finns i att attrahera och behålla socialsekreterare och förskolepedagoger i en mindre kommun i Mellansverige. Vidare så bidrar studien med kunskap kring vad medarbetare i en offentlig verksamhet anser är attraktivt respektive mindre attraktivt i arbetslivet och hur viktigt det är att involvera medarbetarna i arbetet med employer branding. För att uppnå syftet har metoden fokusgrupper med modellen Attraktivt Arbete använts för att ta reda på vilka faktorer som främjar eller stjälper arbetsgivarvarumärket i avseende att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Processen innefattade två stycken fokusgrupper med tre stycken socialsekreterare respektive fem stycken förskolepedagoger. Resultatet visade att ledarskapet har stor betydelse för huruvida arbetet ses som attraktivt eller inte, och båda fokusgrupper angav att detta är en viktig dimension för att trivas på arbetet. Det goda ledarskapet leder till att många dimensioner upplevs som attraktiva och visar på hur flertalet dimensioner och kategorier påverkar varandra i ett led. Resultatet visade också på ett flertal andra dimensioner som främjar ett attraktivt arbete. Dessa kan användas för att stärka arbetsgivarvarumärket på så sätt att bibehålla de goda omständigheter som råder och lyfta fram attraktiva dimensioner i rekryteringsarbetet. Utifrån vad som identifierades som attraktivt i arbetslivet har en tabell skapats över vilka för-bättrings- och utvecklingsförslag kommunen kan arbeta med för att skapa en attraktiv arbetsplats för att attrahera och behålla arbetskraft.

Text in Afrikaans / This thesis deals with the nature and operation of liens in South African law. Whereas enrichment liens are classified as real rights, debtor creditor liens are not (sometimes they are referred to as personal rights). The South African law of lien is principally founded on Roman Dutch law and is similar to Dutch law before the enactment of the current Burgerlijk Wetboek (BW). In Dutch law the BW specifies which persons have a lien and under what circumstances. In South African law a creditor can establish a lien against an owner who has a duty to perform in terms of an agreement between the parties or, in the absence of such an agreement, on the basis of unjustified enrichment. My research has shown that a lien is not a subjective right but a capacity vested in a creditor by operation of law. It empowers him to retain an owner’s (debtor) thing until the creditor’s claim against him has been discharged. Extra-judicially the lien holder can rely on his lien or he can raise it as a defence against the owner’s rei vindicatio. The categorisation of liens as either enrichment liens, or debtor creditor liens is at the most an indication of the different sources of the creditor’s right to which the lien is accessory. In Dutch law liens are classified as verhaalsrechten on the owner’s estate. These rights (verhaalsrechten) are further classified as specific opschortingsrechten. A lien is therefore a capacity granted to certain creditors by law to retain an owner’s (debtor) thing. Regarding the operation of liens against third parties (derdenwerking), Dutch law distinguishes between a third party with an older right to the thing and a third party with a later right to the thing. In South African case law derdewerking (real operation) of liens is often used to explain the fact that the lienholder may, in the absence of an agreement with the owner, retain the owner’s thing until his claim against the owner has been discharged. In South African law a lien is a defence to the owner’s rei vindicatio. Reliance on real operation (derdewerking) is often a means of explaining that a lien exists against an owner with whom the creditor had no agreement. Real operation, however, refers to the question against whom other than the owner the lien may be enforced once its existence has been established. A lien can be enforced against the creditors of the owner (debtor), the curator of the debtor’s insolvent estate, heirs, mortgagees and servitude holders. In Dutch law the BW grants preference to liens. Owing to the particular provisions of the Insolvency Act 24 of 1936 liens in South African law enjoy preference above other secured creditors of the insolvent owner (debtor). / Hierdie proefskrif handel oor die aard en werking van retensieregte in die Suid- Afrikaanse reg. Verrykingsretensieregte word algemeen as saaklike regte bestempel en skuldeiser-skuldenaar-retensieregte nie. Laasgenoemde word soms as persoonlike regte tipeer. Die Suid-Afrikaanse reg insake retensieregte is hoofsaaklik op die Romeins-Hollandse reg geskoei en stem in ‘n groot mate ooreen met die posisie in die Nederlandse reg voor die inwerkingtreding van die huidige Burgerlijk Wetboek (BW). In die Nederlandse reg bepaal die BW uitdruklik watter persone in watter omstandighede ‘n retensiereg het. In die Suid-Afrikaanse reg kan ‘n skuldeiser ‘n retensiereg vestig teen ‘n eienaar wat prestasiepligtig is op grond van ‘n ooreenkoms met die skuldeiser of, in die afwesigheid van ‘n ooreenkoms, op grond van verryking. My navorsing toon dat ‘n retensiereg nie ‘n subjektiewe reg is nie, maar ‘n terughoudingsbevoegdheid wat deur regswerking totstandkom. Dit stel die skuldeiser in staat om die eienaar (skuldenaar) se saak te hou totdat die eienaar voldoen aan die vorderingsreg wat die skuldeiser teen hom het. Die retensiereghouer kan buitegeregtelik daarop steun, of dit as ‘n verweer teen die eienaar se rei vindicatio aanwend. Die kategorisering van retensieregte in skuldeiser-skuldenaar-retensieregte en verrykingsretensieregte is hoogstens aanduidend van die verskillende ontstaansbronne van die vorderingsreg waartoe die retensiereg aksessoor is. In die Nederlandse reg word retensieregte in die BW as verhaalsregte op die eienaar se boedel geklassifiseer. Hierdie verhaalsregte word uitdruklik as besondere opskortingsregte getipeer. ‘n Retensiereg is dus ‘n terughoudingsbevoegdheid wat deur die objektiewe reg aan sekere skuldeisers verleen word. Ten aansien van die derdewerking van retensieregte tref die Nederlandse reg ‘n onderskeid tussen ‘n derde met ‘n later reg op die saak en ‘n derde met ‘n ouer reg op die saak. In die Suid-Afrikaanse regspraak word “derdewerking” dikwels aangewend om te verklaar waarom die retensiereghouer ‘n eienaar se saak mag terughou totdat hy vergoed is vir uitgawes wat hy aan die eienaar se saak aangebring het, terwyl hy geen ooreenkoms met die eienaar gehad het nie. In die Suid-Afrikaanse reg is ‘n retensiereg ‘n verweer wat teen die eienaar se rei vindicatio geopper kan word. Die beroep op “derdewerking” is dus dikwels die kapstok om te bepaal of ‘n retensiereg teen die eienaar geopper kan word, terwyl dit eintlik verwys na die afdwingbaarheid van ‘n bestaande retensiereg teen ander persone as die eienaar. ‘n Retensiereg kan teen skuldeisers van die skuldenaar, die kurator van die skuldenaar se insolvente boedel, erfgename, verbandhouers en serwituutgeregtigdes afgedwing word. In die Nederlandse reg verleen die BW voorkeur aan retensieregte. Vanweë die besondere bepalings in die Insolvensiewet 24 van 1936 geniet retensieregte in die Suid-Afrikaanse reg ook voorkeur bo ander versekerde skuldeisers van die insolvente eienaar (skuldenaar). / Private Law / LL.D.

Bakgrund Demografiska förändringar med fler yngre och äldre samt färre i arbetsför ålder medför en stor utmaning för offentlig sektor då behovet av tjänster kommer öka, samtidigt som det blir brist på resurser, arbetstagare och chefer. HR-avdelningens kritiska roll för att attrahera samt behålla chefer blir således påtaglig. Befintlig forskning gällande ledningsomsättning inom offentlig sektor med fokus på chefers arbetssituation är knapp och det eftersöks kvalitativa studier på området.Syfte Studiens syfte är att öka förståelsen för hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet genom att identifiera och beskriva viktiga påverkansfaktorer.Metod Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats samt semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra en inblick i hur HR arbetar i praktiken med att behålla chefer samt vad som påverkar. Metodvalet bidrog till att öka förståelsen för det komplexa arbetet HR innehar gällande att behålla chefer i kommunal sektor.Resultat/Slutsats Studiens resultat visar dels hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilket innehåller utbildning, skapa nätverk samt traditionella HR-uppgifter. Dessutom presenterar studien faktorer som påverkar hur HR arbetar med att behålla chefer inom kommunal verksamhet vilka innefattar kommunstorlek, HR-avdelningens organisering, genusproblematiken för sektorerna samt kopplingen till högre ledningsfunktioner. / Background Demographic changes with more younger and older people and less people in working age, pose a major challenge for the public sector as the need for services will increase, while there will be a shortage of resources, workers and managers. The HR department's critical role in attracting and retaining managers becomes evident. Existing research on management turnover in the public sector with a focus on managers' work situation is scarce and qualitative studies are being sought.Purpose The purpose of the study is to increase the understanding of how HR works to retain managers in municipal operations by identifying and describing important influencing factors.Method The study was conducted with a qualitative research approach and semi-structured interviews to enable an insight into how HR works in practice in retain managers and what influences. The method choice helped to increase the understanding of the complex work HR holds regarding to retain managers in the municipal sector.Results/Conclusion The results of the study show in part, how HR works to retain managers within municipal operations, which include education, create network and traditional HR-duties. Additionally, the study presents factors that influence how HR works in retaining managers within municipal operations, which include municipality size, the HR department's organization, the gender issues for the sectors and the cooperation to higher management functions.

Considering the increasing competition between brands and products, packaging has become an important framing tool to influence customers' purchasing decisions. However, given the growing environmental concerns, zero packaging has emerged as a new practice to face the challenges of preventing and encouraging the use of packaging. With the introduction of zero packaging, marketers have been forced to reframe the practice of packaging, as artifacts used to create identification and familiarity to form a state of resonance have been removed. To extend the research of resonance within the marketing communication science, the study employed a qualitative approach to explore how food retailers are utilizing the framing concept of resonance as a means to revamp the traditional packaging into zero packaging. To reframe the practice of packaging, the study embraces the concept of cognitive and emotional resonance. The findings impose that food retailers need to create personal alignments with product artifacts, environmental values and containers. By reviewing the contextual marketing communication field, zero packaging, a third resonance was utilized to understand how the food retailers adequately attract, change and retain customers. Subsequently, affirmation was discovered as the key mechanism to achieve motivational resonance, by interfering with customers’ intrinsic and personalized values/desires.

Syftet är att undersöka vilka faktorer som upplevs viktiga för att behålla och i viss mån attrahera personal i en organisation utifrån anställdas perspektiv. Syftet är också att få en djupare förståelse för de olika faktorerna och dess innebörd för olika individer. Med hjälp av tidigare forskning om begreppen Employer Branding och kompetensförsörjning lades grundenför insamlingen av studiens empiriska material. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av ovanstående begrepp men även med inspiration av Maslows motivationsteori. Studiens empiriska material är insamlat via tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Båda företagen är stora företag i södra Sverige verksamma inom olika bransch och sektor. Huvudresultaten i studien visar att anställda vill erbjudas utvecklingsmöjligheter, en bra ledning och en välfungerande och tydlig kommunikation för att vilja arbeta kvar i en organisation samt för att attraheras till en eventuellt framtida arbetsgivare. Resultatet av studien visar att en bra ledning i denna studie främst syftar till en ledning som är lyhörd, erbjuder frihet under ansvar och har förtroende för de anställda. Studien visar även att värdet av ett företags rykte och anseende inte framkommer som särskilt viktigt, vilket är en stor skillnad gentemot tidigare forskning. / The purpose of this study is to analyze which factors are perceived as important in order to retain and to some extent attract staff in an organization from the perspective of employees. The purpose is also to reach a deeper understanding of the various factors and their meaning for different individuals. The foundation for the collection of the empirical data of the study is based on a previous research of the concepts of Employer Branding and competence supply. The empirical material has been analyzed using the above concepts but also with inspiration from Maslow's motivation theory. The empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with respondents from two different organizations. Both organizations are large companies, activein various sectors and situated in the south of Sweden. The main results of the study show that employees want to be offered development opportunities, good management and well functioning communication in order to remain in an organization and to be attracted to a possible future employer. The results of the study show that a good management in this study primarily aims at a management that is attentive, offers freedom under responsibility and has confidence in the employees. The study also shows that the value of a company's reputation does not appear to be particularly important, which is a big difference compared to previous research.

No description available.