Försvarad demokrati är ett arbete som genom en diskursanalys tar sig en närmare titt på debatten år 2008 om en utökad FRA-lag med sikte på att kritiskt analysera hur partierna med hjälp utav olika diskurser behandlar och vrider begrepp för att få dem att överstämma med den egna idén om hur vi bör förhålla oss till hotet. Arbetet kommer också reflektera över hur vi i en allt mer flytande modern värld försöker gör det flytande och okända fast för att på så sätt få någon typ utav kontroll över det samhälle som vi skapat oss. Genom att belysa de politiska diskurserna kring hot och demokrati i debatten om en utökad FRA-lag bidrar arbetet till att skapa en förståelse kring hur människor i en demokrati med demokratiska ideal, så som integritet samt tryck- och yttrandefrihet, genom relationen till hot accepterar att bli systematiskt och storskaligt övervakade utav sin egen stat. Därav också övervakade av sin egen demokrati.

Den 1 januari 1922 öppnade det Statliga rasbiologiska institutet i Uppsala. Institutet var det första av sitt slag i världen, men kom att bli en mellanhand för den rasbiologiska gemenskapen och fler institut växte fram runt om i världen. Sverige hade sedan Carl von Linnés tid legat i framkant när det gällde att placera in djur, växter och människor i olika raser. Efter Linné följde en rad svenska forskare som också ansågs ligga i framkant i sin rasbiologiska forskning. Men ingen fick sådant internationellt genomslag i sin forskning som Herman Lundborg som ansågs vara den världsledande rasbiologen. Eftersom Herman Lundborg var en världsledande rasbiolog och aktiv inom lobbyverksamheten för att få till ett rasbiologiskt institut, valdes han till den första chefen för Statens institut för rasbiologi. / On January 1, 1922, the Swedish Institute of Racial Biology opened in Uppsala. The institute was the first of its kind in the world but came to be an intermediary for the racial biology community and more institutions emerged around the world. Since the time of Carl von Linnaeus, Sweden had been at the forefront of placing animals, plants and people in different races. After Linnaeus, several Swedish researchers followed, who were also considered to be at the forefront of their racial biology research. But nobody got such an international impact in their research as Herman Lundborg, who was considered the world-leading racial biologist. Therefore, it was natural that he should become the institute's first manager.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en mer restriktiv riktning. Metoden som har använts i undersökningen av källmaterialet är en kombination av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys. Undersökningsperioden har avgränsats till tre nedslag: 1965 till 1970, 1975 till 1980 och 1985 till 1993.   I resultaten kunde jag se en utmaning i invandrarnas integration som krävde särskilda åtgärder. Vissa partier kunde dock se fler fördelar med invandring så som arbetskraftsinvandringens positiva påverkan på den svenska arbetsmarknaden och flyktinginvandringens effekt som innebar en ökad välvilja och solidaritet bland det svenska folket. Vissa partier uttryckte dock en oro att en för omfattande flyktinginvandring skulle leda till mer främlingsfientlighet i samhället. Vid slutet av undersökningsperioder märktes en polarisering i debatten där vissa partier hade tydliga kommunitaristiska uppfattningar som innebar att Sveriges befolkning inte fick påverkas negativt av en för generös flyktingpolitik. Andra partier uttryckte kosmopolitanistiska åsikter som innebar att de ansåg att det svenska samhällets problem inte kunde jämföras med de svåra situationerna och problem som flyktingarna befann sig i.   När det gäller frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en restriktiv riktning visade riksdagsdebatterna en mer ansträngd situation redan efter 1985 och vissa beslut som diskuterades i riksdagen som ledde till en minskning av asylsökande skedde under året 1989. / The purpose of this study has been to analyse the debates about immigration and refugee policy in the Swedish parliament between the years 1965 and 1993 in order to find out which difficulties and possibilities the different parties saw connected to immigration and refugees. I also aimed to contribute with empiricism regarding the question of when Swedish refugee policy started going towards a more restrictive direction. The method used in the research was a combination of argumentation analysis and qualitative textual analysis. The research period has been delimited to the following years: 1965 to 1970, 1975 to 1980 and 1985 to 1993.   In the result I could see a challenge connected to the immigrants’ integration which demanded special measures from the state. Certain parties could see more advantages of immigration such as the labour migrations positive effects in the Swedish labour market and refugee migrations effect which contributed to rising tolerance and solidarity among the Swedish people. Some parties, however, expressed a concern about increased refugee immigration leading to a rise of xenophobia within the society. By the end of the research period there was a noticeable polarization of the debate which meant that some parties had obvious communitarian opinions which meant that the Swedish citizens shouldn’t be negatively affected by what was considered a too generous refugee policy. Other parties showed cosmopolitan ideas and believed that the problems of the Swedish society couldn’t be compared to the difficulties that refugees had to deal with.   Regarding the question of when Swedish refugee policy started heading towards a more restrictive direction, the debates showed a strained situation as early as 1985 but the decisions which were discussed in parliament which led to a reduction of asylum seekers took place during 1989.

Uppsatsens syfte är att granska den svenska politiska diskussionen om internationell adoption. Utifrån fyra kritiska perspektiv som är centrala i surrogatmödraskapsdebatten argumenteras för att dessa även går att applicera på diskussionen om adoption. Dessa perspektiv är uppdelade i det ekonomiska perspektivet, det kritiskt postkoloniala perspektivet, det feministiska perspektivet och korruptionsperspektivet. För att undersöka hur de fyra kritiska perspektiven används, om det finns en frånvaro av de kritiska perspektiven, vilka lösningar som presenteras i de fall de används samt om det förekommer andra kritiska perspektiv, analyseras den politiska diskussionen om adoption med hjälp av den textanalytiska metoden “problem-orsak-lösning”. Materialet som granskas innefattar 19 protokoll från kammardebatten om adoption mellan år 2000 och år 2018 samt en statlig offentlig utredning om adoption från 2003. Undersökningen visar att det finns en frånvaro av ett feministiskt perspektiv och ett korruptionsperspektiv i den politiska diskussionen om adoption. Det postkoloniala perspektivet förekommer i låg utsträckning i SOU-rapporten och inte alls i kammarprotokollen. Det ekonomiska perspektivet förekommer både i SOU-rapporten och i kammarprotokollen men även detta som en marginell del av diskussionen. Utöver dessa perspektiv förekommer också ett kritiskt psykologiskt perspektiv. Inget av perspektiven används dock för att ifrågasätta adoption som en i grunden positiv praktik till skillnad från i debatten om surrogatmödraskap. Lösningarna som presenteras i förhållande till de kritiska perspektiv som används kretsar kring bättre forskningsunderlag och förändringar i den ekonomiska lagstiftningen om adoption. / The purpose of this study is to critically analyse the Swedish political discussion on international adoption. Using four critical perspectives that are commonly used in the debate on surrogacy, the study argues that these perspectives are applicable to the discussion on adoption. These perspectives are named the economic perspective, the critical postcolonial perspective, the feminist perspective and the corruption perspective. To research how these four perspectives are being used, if there is an absence of the perspectives, what solutions are proposed in the case where they are being used as well as if there are other critical perspectives being used, the political discussion on adoption is analysed using a form of discourse analysis called “Problem-cause-solution”. The material in the study consists of 19 parliament debates on adoption from the period of 2000 to 2018 and a public enquiry on adoption from 2003.   The study shows that there is an absence of a feminist perspective and a corruption perspective in the political discussion on adoption. The postcolonial perspective appears to a low extent in the public inquiry and doesn’t occur at all in the parliament debates. The economic perspective occurs in the public enquiry as well as in the parliament debates but as a marginal part of the discussion. In addition to these perspectives, a critical psychological perspective occurs. Though none of the perspectives are used to question adoption as a fundamentally positive practice as opposed to in the debate on surrogacy. The solutions that are proposed, in connection to the critical perspectives that occur, revolve around more extensive research on adoption and changes to the economic legislation on adoption.

It has long been discussed what place religion should have in the Swedish school systems and the views on this has changed over the years. The purpose of this essay is to investigate the change of religion's place in school in the Swedish parliamentary debate and school curriculum, regarding the years 1962 and 2011. I will also discuss how the debates and curriculums relate to freedom of religion. The purpose will be answered with a qualitative text analysis through ideal types analysis. The ideal types are derived from vital parts of previous research and the secularization theory that landed in the polar opposites Christian Denomination and Non-denomination. The ideal type Christian Denomination stands for subjectivity, Christian values and parents’ rights to freedom of religion regarding their children. In contrary, the ideal type Non-denomination stands for objectivity at all levels, the children’s right to choose their conception of life and freedom of religion. Bringing this research to light concerning how the view of religion’s place in school has changed over time in the parliament and curriculum, will together with the creation of ideal types both be contributing to the field of science. Since the school in Sweden is mandatory, it is important for the society to be aware of how the children are affected by the teachings in the school.     The research shows that the debate 1962 is in comparison located nearest to Christian Denomination and the curriculum of 1962 is placed in between the two ideal types. The debate and curriculum of 2011 are located at the same spot close to Non-denomination. In summary, there has been a change in the place of religion in school, both in the parliamentary debate and curriculum. According to the results, religion seems to have a smaller impact in school year 2011 compared to 1962. However, it is possible given the secularization theory that religion appears in new ways.

This thesis examines how women and men are portrayed in regards to terrorism by Swedish parliament officials through Norman Faircloughs threedimensional model in critical discourse analysis. The empirical material consists of political debates from the Swedish riksdag annd was analysed through specific themes based on the previous work of feminist academics within the field of terrorism studies. The theoretical framework in this essay concluded that while men are usually described as the perpetrators of terrorism women were drawn upon either as victims or forgotten in the events of terrorism. The theoretical framework also concluded that women who perform violent acts of terrorism are usually described based upon the societal expectations of them or characterized as biologically deviant. The themes obtained by the theoretical framework were used together with Fairclough’s model to scrutinize the debates in order to discover if the themes were present and what the implications of different portrayals might be. The primary findings suggests that actors within terrorism are usually discussed in a gender neutral matter. Secondly, terrorism was portrayed as a consequence of the patriarchal system and the violence of men. Women were likewise portrayed as victims in the sense of terrorism. The final point of research concluded that traditional gender norms were present in the Swedish parliament but that the theories of Sjoberg and Gentry were not.

There is an ongoing discussion amongst Swedish politicians about how the Swedish police will be able to handle increased organised criminality represented in the growing threats of terrorism. In May 2006 representatives from the seven parties of the Swedish parliament debated the question whether the Swedish security service and Swedish police should be permitted to use increased surveillance with the purpose of preventing severe criminality.The question of increased surveillance is a matter often connected to matters of personal privacy. The aim of this master’s thesis is to study which arguments are being used for and against the proposed law that would permit surveillance with the purpose of preventing crime, as well as examine members of Parliaments view on privacy.The methodology used in this thesis is both argumentation analysis and rhetoric analysis. These two tools are used to examine the minutes from a parliamentary debate about the bill mentioned earlier. The results show that several arguments for and against the new law emerged during the debate. Politicians supporting the new law argued that the police force at present is ill-equipped against the increasingly organized criminality and that increased preventional surveillance is necessary in order to protect people in society. The opponents maintained that the bill results in infringement on the integrity of the individual and that there is no need for this sort of surveillance. All members of the parliament state that privacy is very important. Still, politicians supporting the new law claim that in some particular cases privacy must be sacrificed in aid of solving crime. They also state that infringement of integrity can be avoided thanks to measures taken whilst creating the bill. The results also show that there are different opinions among the Swedish parties concerning the possibilities of maintaining a balance between surveillance and privacy. Some parties claim it is impossible while other parties mean it is possible as long as the legal security is satisfactory. / Uppsatsnivå: D

<p>Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder?</p><p>Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008.</p><p>Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007. Då resultaten från diagram 3 visar att den största andelen elever som går ur grundskolan utan att nå målen dvs. erhåller betyget IG i matematik är elever med utländsk bakgrund tolkar jag att det är av stor vikt att politiker diskuterar om dessa elever. Endas en av 15 politiker som analyserades i detta arbete gjorde försök till att skapa en debatt om elever med utländsk bakgrund som inte uppnått målen men fick inte något gensvar bland de andra politikerna i debatten. Det var vänsterpartisten Dinamarca försökte få i gång en debatt om elever med utländsk bakgrund men fick inte någon respons från någon av de andra politikerna. Dinamarca tar upp några bakomliggande orsaker till varför elever går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. I sitt anförande hänvisar hon till Skolverket som presenterat ”resultaten från 2006 års nationella ämnesprov”. Dinamarca markerar att det framkom i Skolverkets rapport att elever till högutbildade föräldrar klarar kunskapsproven i betydligt högre grad än de elever vars föräldrar har lågutbildning och detta visar sig redan i årskurs 5 menar hon. Faktorer som ”slår igenom ” på elevernas resultat påpekade Dinamarca var: föräldrarnas utbildningsnivå vilket visas redan i årskurs 5 och elever med utländsk bakgrund erhåller betyget IG i matematik i större utsträckning än elever med svensk bakgrund, vilket även mitt diagram 3 visar. Det som ”slår igenom mest” på elevernas resultat är mammans utbildningsnivå, betonar hon. Jag ställer mig frågande till varför inte politikerna i debatten debatterade om den största andelen elever som inte når målen dvs. erhållit betyget IG i matematik.</p><p>Resultatet i detta arbete visar att läsförståelsen utgör en viktig del för elever om de ska kunna tillgodogöra sig matematik. Analysen visade ytterligare att då politiker uttalar sig om hur svenska elevers kunskaper står sig i jämförelse med elever i andra länder att det varken startas nya debatter eller att det kommer fram något nytt i debatterna.</p>

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. Om det är så att allt fler eleverna går ur grundskolan utan att nå målen i matematik: Vad beror det i så fall på? Vad har politikerna i så fall för åtgärder emot detta? Hur står sig svenska elevers kunskaper i jämförelse med elever i andra länder? Studien är utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll från sex debatter som innehåller 147 sidor debatter och interpellationer mellan åren 2000 till 2008. Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnått målen dvs. erhållit betyget IG i matematik mellan åren 2003 till 2007. Då resultaten från diagram 3 visar att den största andelen elever som går ur grundskolan utan att nå målen dvs. erhåller betyget IG i matematik är elever med utländsk bakgrund tolkar jag att det är av stor vikt att politiker diskuterar om dessa elever. Endas en av 15 politiker som analyserades i detta arbete gjorde försök till att skapa en debatt om elever med utländsk bakgrund som inte uppnått målen men fick inte något gensvar bland de andra politikerna i debatten. Det var vänsterpartisten Dinamarca försökte få i gång en debatt om elever med utländsk bakgrund men fick inte någon respons från någon av de andra politikerna. Dinamarca tar upp några bakomliggande orsaker till varför elever går ur grundskolan utan att nå målen i matematik. I sitt anförande hänvisar hon till Skolverket som presenterat ”resultaten från 2006 års nationella ämnesprov”. Dinamarca markerar att det framkom i Skolverkets rapport att elever till högutbildade föräldrar klarar kunskapsproven i betydligt högre grad än de elever vars föräldrar har lågutbildning och detta visar sig redan i årskurs 5 menar hon. Faktorer som ”slår igenom ” på elevernas resultat påpekade Dinamarca var: föräldrarnas utbildningsnivå vilket visas redan i årskurs 5 och elever med utländsk bakgrund erhåller betyget IG i matematik i större utsträckning än elever med svensk bakgrund, vilket även mitt diagram 3 visar. Det som ”slår igenom mest” på elevernas resultat är mammans utbildningsnivå, betonar hon. Jag ställer mig frågande till varför inte politikerna i debatten debatterade om den största andelen elever som inte når målen dvs. erhållit betyget IG i matematik. Resultatet i detta arbete visar att läsförståelsen utgör en viktig del för elever om de ska kunna tillgodogöra sig matematik. Analysen visade ytterligare att då politiker uttalar sig om hur svenska elevers kunskaper står sig i jämförelse med elever i andra länder att det varken startas nya debatter eller att det kommer fram något nytt i debatterna.

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås.