Det här examensarbetet har haft som mål att undersöka till vilken grad musik påverkar spelinlevelsen i ett penna och papper RPG. Spelinlevelsen har delats upp i fyra olika nivåer för att lättare kunna se skillnader mellan spel med eller utan musik. En enkät användes för att mäta spelinlevelsen, denna är validerad och tagen ifrån en tidigare studie om spelinlevelse dock med vissa modifikationer gjorda. Studien jämförde två olika grupper som fick spela två 45 minuters sessioner av rollspelande, där ena gruppen hade musik och den andra inte. Resultatet ger indikationer på att musik kan vara en faktor för att ge högre spelinlevelse dock behövs mer data för att kunna definitivt ge ett svar.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för vad som påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vilken betydelse det får i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning. För att nå upp till studiens syfte utgår studien från följande frågeställning: Vad påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vad innebär det i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning?Som metod har jag valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra stycken samhällskunskapslärare på gymnasienivå som använder sig av rollspel. Resultatet som sammanställts utifrån intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tidsbrist, osäkerhet och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel. Tidsbrist och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som begränsar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel under kursen. Tidsbrist i relation till planeringstid och intervjupersonernas osäkerhet är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter att använda sig av rollspel i olika arbetsområden. Det innebär att de möjligheter som intervjupersonerna ser med att använda sig av rollspel i deras undervisning i form av att rollspel kan skapa en rolig undervisning, skapa variation och möta elevers olika behov och/eller skapa en undervisningssituation där eleverna kan lära sig av varandra begränsas till en gång under kursen, ibland inte alls och till samma arbetsområden som intervjupersonerna använt metoden i tidigare. Intervjupersonernas osäkerhet innebär även att en del arbetsområden aldrig är aktuella att realisera rollspelets möjligheter i. Förslag på framtida forskning är att göra en studie likt den här men i ett större omfång eller att göra en studie som fokuserar på vilka effekter rollspel kan få på elevers personliga utveckling.

Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för den forskning som existerar runt rollspelsanvändning inom samhällskunskapsämnet. Vår frågeställning är “hur beskriver forskning användandet av rollspel inom samhällskunskapen?” Metoden utgår från en systematisk sökningsprocess där vi har valt ut nyckeltermer och begränsningar för att finna artiklar och avhandlingar om rollspel inom samhällskunskapsundervisning. Bearbetningen av artiklar gick till genom att läsa abstract på artiklarna efter sökningen med nyckelord. I resultatet identifierades fem aspekter på hur rollspel i samhällskunskapsundervisning påverkar undervisningen, vilka är: motivation och intresse, förklaringsmodell för att förklara komplicerade begrepp och teorier, teori i praktiken och om rollspel är ett effektivare didaktiskt redskap än traditionell undervisning och vilka risker det finns med rollspel. Slutsatsen som dras av detta arbete är att rollspel är ett effektivt verktyg för att undervisa samhällskunskap. Det bidrar med att skapa ett intresse och motivation för arbetsområden, ger förklaringar av begrepp, processer och institutioner. Dessutom bidrar rollspel i undervisningen i samhällskunskap att applicera teorier i praktiska situationer. Ytterligare görs två diskussioner i slutsatsen om rollspel är ett effektivare didaktiskt redskap än traditionell undervisning, samt vilka risker det kan finnas med användandet av rollspel i samhällskunskapsundervisningen. I diskussionen diskuteras hur rollspel i samhällskunskap bidrar till lärarprofessionen och framtida forskning som är möjlig att göra inom rollspel i samhällskunskapsundervisning.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket. En av skolans uppgifter är ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart”. Skolan ska också sträva emot att varje elev ska ”respekterar andra människors egenvärde och integritet”. Som lärare kan jag ibland tycka att det är svårt att på ett relevant och intressant sätt diskutera och arbeta med värdegrunder i skolan då det känns som att det ligger utanför målet för ämnet. Som bildpedagog fascineras jag av konstnärer som på olika sätt ta sig an och undersöker olika identiteter och roller i sin konst. I första hand tänker jag på Cindy Sherman och hur hon med sina fotografier undersökt olika kvinnoroller. Men jag tänker också på Catti Brandelius, Elin Kjällman och Kjartan Slettemark. Brandelius som genom sitt alter ego Miss Universum ser på samhället med feministisk blick, Källman som med sina målningar av sitt alter ego Lola testar olika roller och Slettemark som i sin konst antagit flera olika skepnader. Jag tror att man genom att låta eleverna inspireras av dessa konstnärers olika sätt att arbeta med identitetsbegreppet på ett intressant sätt kan arbeta med värdegrunder, låta dem göra sin egen gestaltning för att få en möjlighet att reflektera över sin egen identitet och förhoppningsvis en större förståelse för andras. Kanske kan jag i bildämnet ge eleverna ett utrymme att testa någon helt annan identitet än de vågar göra annars, där det finns en norm för vad man kan och får göra, och ge dem möjligheten att få gå utanför det som är accepterat av vänner och familj. Min förhoppning är också att de genom detta ska få syn på vilka olika fördomar som finns i samhället, både hos dem själva och hos andra. Jag tror också att uppgiften kan leda till en intressant diskussion om stereotyper och stereotypa värderingar beroende på hur elevernas undersökningar går till. Om de väljer att gestalta någon annan genom att sätta sig in i dennes situation eller om de väljer att gestalta efter vad man tror man vet, efter den norm eller stereotyp man sett tidigare. / <p>BI/Konst</p>

The role-playing game attracts a growing number of practisers. The aim of this master’s thesis is to examine role-playing literature as phenomenon in libraries through librarians´ attitudes. The paper is based on qualitative interviews with eight librarians: one personal interview with two librarians and six e-mail interviews with six librarians at different libraries. The paper starts with a definition of the term ”role-playing game”, its different categories and genres and a description of its background. We also discuss the debate about role-playing games and their position in society. We use Pierre Bourdieu’s theories about habitus, capital and taste and apply them to the librarians’ attitude towards users and literature. We place role-playing literature at the same level as popular literature. We describe the history of popular literature and the criticism against it and focus on fantasy literature. The scientific aspect of popular literature, in which we place role-play literature as well, has become more acceptable during the latest decades. The result of this paper shows that the librarians have a positive attitude towards role-playing literature at libraries and they feel that it can stimulate creativity and traditional reading as well as own writing. It can also attract people who don’t visit libraries regularly. The future of role-playing literature depends on the librarians’ willingness to familiarize themselves with the benefits and drawbacks of role-playing games and also how they market the games to their colleagues and the market of users. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis was to examine how role players experiences libraries and if the libraries are or can be an arena for activities that involves role play. A public library exists for everyone, but could nevertheless be viewed as a female sphere where women both borrow more books and visit the libraries program activities to a larger extent, compared to men. I asked the question whether men’s reason for choosing a different venue for information and culture was related to the libraries not being able to satisfy their needs. The theory of the thesis was Dorte Skot-Hansen, Casper Rasmussen Hvenegaard and Henrik Jochumsens model that states that the libraries can have four different functions and act as a venue for meetings, knowledge, inspiration and experiences. The chosen method was semi-structured interviews. I interviewed six male role players in order to study how they perceive the function of today’s public libraries and aimed to find out how the libraries could improve to meet the needs of the role players. The result shows that the four functions currently do not function particularly well according to the target group. The role players had, however, both needs and desires regarding future activities at libraries. The conclusion is that libraries could change both what literature and cultural activities they offer. If the libraries change this according to the needs of the target group they would be an attractive place for this male target group.

<p>Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete är att designa och utvärdera ett stridssystem för ett rollspel, som skall ha en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella rollspel som utvärderas tillsammans med det egenutvecklade stridssystemet. För att få en högre grad av meningsfulla val så designas stridssystemet efter två teorier: triangulära val och multiple-dice systems. Graden av meningsfulla val utvärderas genom strukturerade intervjuer där respondenterna svara på en enkät. Utvärderingen visade att det egenutvecklade stridssystem inte uppnådde en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella stridssystemen. Rollspelet bör i framtiden modifieras för att korrigera de problem som framkom genom utvärderingen. Utvärderingsmetoden som användes i arbetet kan utvärdera graden av meningsfulla val i alla typer av spel.