Uppsatsens syfte är att ta en första titt på huruvida levande rollspel (lajv) har potential som ett verktyg för konflikttransformation. De huvudsakliga frågor som undersökts är: om, när och hur lajv skulle kunna vara ett användbart verktyg för konflikttransformation. Studien har använt en etnografisk metod för att undersöka lajv och den subkultur som utvecklats kring det. Slutsatsen är att lajv skulle kunna vara ett möjligt verktyg för konflikttransformation och kanske särskilt som ett verktyg för att konstruera sociala plattformar och uppmuntra the moral imagination (utvecklat av Lederach) på en mellan-nivå, samt som ett verktyg för försoning i en efterkonfliktsmiljö. Studien gjordes i en liten skala genom nio semistrukturerade djupintervjuer men den visar att vidare forskning kring lajv, som ett möjligt verktyg för konflikttransformation, inte bara skulle vara väl motiverad utan viktigt, då denna konstform, precis som andra före den, riskerar att missbrukas som ett medium för propaganda samt till främjandet av konflikter och krig. Studien utmanar även den freds- och konfliktvetenskapliga diskursen att anamma en ny epistemologi där kunskap inte längre är främst textbaserad. / The aim of this thesis is to take a first look at live action role playing (larp) as a potential tool for conflict transformation. The main questions investigated are: Can larp be a useful tool for conflict transformation? If so, how and when should it be used? In this thesis an ethnographic method has been used to study larp and the subculture that has developed around it. The findings of this study show that larp might be a useful tool for conflict transformation and that it might be especially useful for establishing social platforms and encouraging the moral imagination (developed by Lederach) on a middle-range level, as well as a tool for reconciliation in a post conflict environment. This research was done on a small scale, through nine in-depth, semi-structured interviews but it shows that further research of larp as a potential tool for conflict transformation wouldn't only be well motivated but actually important, since this new art form, just like others before it, also carries the risk of being abused as means for propaganda, and promotion of conflict and war. This study also challenges the discourse of peace and conflict to embrace a new epistemology, where knowledge is no longer purely acquired from written sources.

Populärkultur kan ha påverkat ungdomars syn på vad religion handlar om, vad en religiös gör, och därmed även vad som är att klassa som religiositet. Att undersöka om så är fallet kan ge värdefull kunskap till vidare forskning, eftersom det leder oss till att bättre förstå vårt samtida samhälle. Rollspelare undersöks i frågan om vad som enligt dem själva gör roller i rollspel religiösa, och vilken betydelse de i dessa fall tillskriver rollernas religiositet. Ett annat mål är att se om det finns någon specifik betydelse för vad religiositet är i specifikt rollspel. Studiens frågeställning är: Vad betyder det att en roll är religiös enligt rollspelare? Studien använder sig av en teori som utgår från att betydelse skapas i hur koncept används i praktiken. Dess fokus blir därmed att besvara frågan om betydelse genom att se hur religiös roll tillämpas i rollspel, samt hur det talas kring vad en religiös roll är och gör. Undersökningen genomförs i tre moment av datainsamling: en intervjuundersökning, en observation av en rollspelssession samt kort översikt på litteratur i form av regelböcker. Det producerades tyliga svar om hur religiösa rollen tillämpas. Religiösa rollen är främst en präst med tillgång till gudarnas mätbara, spelmekaniska krafter(magi), magi som specifikt används till strid och läkande. Den religiösa rollen är i samtliga observerade fall en som aktivt jobbar åt gud, och bär alltid yrkestitel som anspelar på det, det är titlar som i nästan samtliga fall är en präst. Det är genomgående tät anknytning mellan betydelsen att en religiös är en som jobbar med gud. Specifikt så är i nästan samtliga fall magier av sådan sort att de hjälper rollen i stridssituationer, genom att utföra direkt skada men även genom att magiskt hela sår efter en strid. Även om inte enbart präster kan vara religiös så observerades religiösa inslag enbart hos prästroller i fältstudien, alla andra icke-präst roller visade varken tecken om att bry sig om gudar eller att inneha någon syn eller utövande av religiösa seder, böner, vidskepelser, konsulteringar från präster eller gudsfruktan. Sådan praxis att inte agera på sin tro stärker synen hos spelarna att endast präster blir kopplad till religiositet, sättet att använda koncept som t.ex. religion förändrar betydelsen av religion, vilket förklaras av teorin om symbolisk interaktionism.

<p>Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.</p>

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.

I denna studie tillämpas translanguaging inom spelbaserad SO- och samhällskunskaps-undervisning. Studien genomfördes i en flerspråkig klass på folkhögskola, där majoriteten av eleverna är emergent flerspråkiga. Syftet är att utveckla elevernas lärande samt att bidra till professionsutveckling genom att utveckla lärarnas praktik, inom flerspråkig vuxenundervisning på gymnasial nivå. I uppsatsen presenteras ett dynamiskt perspektiv på språk där translanguaging används som analytiskt verktyg.  Studien är baserad på aktionsforskning vilken utforskar genomförandet av ett translanguaging-rollspel som har fokus på politik och ideologier. I rollspelet tillämpas ett antal translanguaging-strategier där både modersmål och andraspråksinlärning bidrar till att utveckla elevernas lärande inom samhällskunskap. Analysen visar hur dessa strategier kan hjälpa till att nå olika mål för translanguaging; däribland förmågan att tillägna sig ny kunskap och utvecklandet av nya språkliga praktiker. Genom translanguaging-strategierna förändras elev-lärare relationen så att eleverna även blir språkmäklare och läraren alltmer tar rollen av underlättare av transspråkande moment. Dessutom visar studien på den transformativa aspekten inom translanguaging där undervisningen bidrar till att utmana språkliga hierarkier vilket gett eleverna en ny positionering och sociopolitiskt engagemang.

The Souls’s series has become more and more popular over the recent years. The games have defined their own genre and are praised by many. One element of what is praised is the level design. The purpose of this paper is to examine how the level design of each game has developed over each game. To gather data from the games we have selected a number of principles found in level design related literature. After identifying these principles in the games we convert them into quantifiable data. What we found was that the results varied a lot and it was difficult to see any development. The study would have needed to be done on a grander scale to get more accurate and interesting results. Gathering player data could reveal interesting results such as paths players tend to traverse. / Souls serien har ökat i popularitet under de senaste åren. Spelen har definerat sin egen genre och hyllas av många. Ett element som hyllas är spelets level design. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur varje spels level design har utvecklats under åren. För att samla datan har vi valt ett antal principer som vi har hittat i level design relaterad litteratur. Efter vi har identifierat principerna i spelen så omvandlar vi dem till kvantifierbar data. Vad vi upptäckte var att resultaten varierade mycket från år till år och det var svårt att se någon utveckling. Undersökningen skulle behövas gjorts på en större skala för att få mer korrekta och intressanta resultat. Att samla data från spelare skulle kunna ge intressanta resultat, ett exempel är vilka vägar spelare tenderar att ta.

Elevperspektivet på klassdebatter/rollspel som pedagogisk metod i skolan är ett område som är relativt outforskat. Syftet med den här studien är att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av klassdebatter/rollspel. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation ses som en förutsättning för lärande. Empirin samlades in genom videodokumentation av elever då de genomförde debatter/rollspel. Därefter intervjuades enskilda elever i form av stimulated reflection, viket är en metod som ger intervjupersonen möjlighet att reflektera över det som sker i den videoinspelade debatten/rollspelet. Resultatet av studien, vilket tolkas genom en innehållsanalys, visar tydligt att eleverna är positiva till debatt/rollspel som pedagogiskt verktyg. Här ser de fördelar med att samlära och interagera för att utveckla lärandet och nå djupare kunskap. Att inta ett annat perspektiv i form av en roll upplevs som ett positivt redskap i bearbetningen av frågor och problem. Samtidigt visar resultatet att eleverna upplever olika begränsningar vilket hämmar både deras lärarande och möjligheten att visa sina kunskaper. Begränsningar som nämns är; en ojämn fördelning av talutrymmet, för stora grupper och gruppsammansättningen samt olika förutsättningar beroende på rollens karaktär. Slutsatsen blir att pedagogiska debatter/rollspel är ett bra verktyg för lärande men att det behöver utvecklas för att undanröja de begränsningar som finns, för att därigenom skapar ännu bättre förutsättningar för lärande och bedömning. / Summary: Student perspective on the class debates/role-playing as a teaching method in schools is an area that is relatively unexplored. The purpose of this study is to develop the knowledge of students' experiences of the class debates/role-playing. The study was conducted from a socio-cultural perspective, where interaction and communication are seen as a prerequisite for learning. The empirical data were collected through video documentation of students when they conducted debates/role-playing. Afterwards the students were interviewed individually in the form of stimulated reflection, which is a method that gives the interviewee the opportunity to reflect on what is happening in the videotaped debate/role-playing. The results of the study, which are interpreted through content analysis, clearly shows that students are positive for debate/role-playing as educational tools. Here they see the advantages to combine cooperative learning and interaction to develop their learning and achieve deeper knowledge. Taking a different perspective in the form of a role is perceived as a positive tool in the processing of issues and problems. At the same time, the results show that students experience different constraints which hamper both their learning and the opportunity to show their skills. Limitations that are mentioned; an uneven distribution of linguistic space for large groups and group composition and different conditions depending on the nature of the role. The conclusion is that educational debates/role-playing games are a great learning tool, but it needs to be developed to overcome the limitations that exist, thereby creating better conditions for learning and assessment.

Detta arbete undersöker riddarkaraktärer från två olika fantasy-rollspel, och ifall karaktärerna uppfattas som mer trovärdig inom sin genre om rustningen de bär är skapad utifrån ett historiskt perspektiv. En karaktär från varje spel, samt en historisk tolkning av karaktären användes till studien för att undersöka frågeställningen. Åtta informanter deltog i studien, som utfördes vid Högskolan i Skövde i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Varje informant fick se varje karaktär i taget, där de sedan fick svara på frågor i hur de uppfattade karaktären. Det visade sig att huruvida varje spelare uppfattar karaktärer som trovärdig eller inte beror helt på vilket sammanhang karaktären befinner sig i. Så länge karaktären och spelvärlden är enhetlig med den typen av fantasy som förmedlas kommer det att kännas trovärdigt inom spelets premisser och tematik. I och med att urvalet av informanter endast var studerande spelutvecklare är det svårt att säga ifall detta påstående även går att applicera på andra målgrupper. Därför behövs ytterligare undersökningar för att svara på frågan.

<p>Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.</p><p>Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring.</p><p>Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.</p>

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling. Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring. Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.