Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer i grupp för att samla empiri till mitt utvecklingsarbete. Resultatet baserades dels på deras reflektioner om lärandet i pedagogiskt drama men utgick även från deras minnen utifrån tre lektioner från temat som jag ovan beskrev. I dessa lektioner använde jag mig av dramatisering, pedagogiska rollspel och lärare i roll metoden. Resultatet har analyserats utifrån Vygotskijs teorier om lärande och utveckling. Slutsatser som jag kommit fram till i min undersökning är att det finns olika aktivitetsdimensioner i lärandet som man pedagog bör ta hänsyn till för att lärandet ska bli bärande över tid i pedagogiskt drama. Eleverna mindes bäst när både de själva och pedagogen var aktiva i roller. Andra viktiga faktorer i lärandet över tid visade sig vara delaktighet, emotionell färgning och verklighetsanknytning.

Klimatdebatten är mycket aktuell idag, frågorna är många och de entydiga svaren är få. Detta fick en klass gymnasieelever uppleva i ett rollspelsprojekt där de tilldelades åsikter från ett antal olika källor. Eleverna fick representera dessa åsikter under en debatt som utgjorde avslutning på ett tre veckor långt projekt. Vid starten hade majoriteten av eleverna mycket liknande åsikter men under projektets gång kom de till insikter om varför denna typ av komplicerade frågor sällan har entydiga svar. De insåg också att vi människor är mycket lättpåverkade och att personliga känslor och åsikter ofta påverkar möjligheterna till en rationell debatt. Rollspel visade sig i detta projektet vara en mycket användbar metod för att engagera elever och vidga deras vyer kring denna typ av frågeställningar.

Skolan ska trakta efter att alla elever får uppleva fysisk aktivitet under skoldagen, detta är en utmaning som alla lärare inom skolan måste förhålla sig till.  Denna studie är tänkt att bidra med kunskap om ett alternativt arbetssätt i kemi genom att undersöka hur eleverna upplever att arbeta förkroppsligat och hur de gestaltar sina kunskaper. Teorin som används kommer från konventionella kognitiva psykologin och förkroppsligat lärande som tar utgångsläge i kognitivismen. Metoden som valdes för att uppfylla syftet med studien var att genom två utformade lektionspass samt enkäter och semistrukturerade intervjuer få en uppfattning om elevernas upplevelser av förkroppsligas kemiundervisning.  Resultatet visar att hälften av eleverna uppfattningar att det var enklare att lära med rörelser. Samtliga upplevde förkroppsligad kemi som roligare än traditionell undervisning och önskar att metoden skulle användas i fler ämnen än kemi.  De beskriver kemi som ett svårt ämne och att de lätt blir trötta i skolan generellt. Möjligheten som jag ser är att förkroppsligad kemiundervisning skapar variation och gör det lättare för eleverna att minnas vad de lärt sig.

I traditionella narrativ finns det oftast en förutbestämd berättelse, saker som ska hända och idéer för karaktärsutveckling. I rollspel kan lösa idéer och premisser finnas, men mycket växer fram under spelens gång när spelare interagerar med spelvärlden och med varandra. Detta fenomen kan beskrivas med begrepp som emergent narrativ och kollaborativt berättande, då det senare kommer användas för studien då fokuset ligger på samarbetet deltagare emellan. Denna studie ämnar undersöka hur kollaborativt berättande påverkar narrativet i rollspel, med fokus på bordsrollspel, lajv och textrollspel. Detta görs genom observationer, textanalys och intervjuer. Målet med studien är att hitta eventuella kopplingar till traditionella narrativ, hitta några faktorer som hjälper det gemensamma berättandet och skapandet, och öppna upp för vidare forskning om den stora värld som skapas om man bejakar och bygger på varandras idéer. Faktorerna som hittades var bland andra hanterandet av tid och rum, hur karaktärerna spelades, rollspelsformernas tillgångar och begränsningar och hur kommunikationen sköttes mellan deltagarna.

Emergent narrativ är narrativ som uppstår genom interaktion med spelet. Det har undersökts hur framställandet av icke-spelar-karaktärer har påverkat immersionen, d.v.s. hur mycket spelarna lever sig in i spelet, i ett sådant narrativ. En rollspelskampanj har skapats i två versioner. I den ena versionen varr orcherna platta, våldsamma karaktärer som framställdes med syftet att enbart fungera som fiender för spelaren. I den andra versionen mötte spelaren unika orcher som alla hade egna utseenden, personligheter och mål.  Resultatet tyder på att framställandet av NPC:erna är viktigt och att bra NPC:er har en positiv effekt på rollspelet, men att detta beroende på andra faktorer kanske inte är en absolut nödvändighet. Framtida arbete bör syfta till att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka samt sätta arbetet i en bredare kontext. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

No description available.

Bland alla rollspel ute i världen så är Dungeons &amp; Dragons det mest populära. Dess utgivare påstår att det även blir mer nybörjarvänligt för varje ny version som publiceras. Denna studie utforskar validiteten på det genom att undersöka problemformuleringen: Hur nybörjarvänliga är Player’s Handbook böckerna för Dungeons &amp; Dragons editionerna 3.5 och 5E? Datainsamlingen utfördes genom användbarhetstester med flera frivilliga deltagare som försökte skapa en karaktär i någondera versionen under en tidsgräns. Författarna skrev ner och jämförde anteckningar från deltagarnas upplevelser och kom fram till att det saknades flera element för att någon av versionerna ska vara nybörjarvänliga. För personer som inte vet mycket, om inte någonting alls, om Dungeons &amp; Dragons så var det en komplicerad och svår process. För framtida arbete rekommenderar författarna att undersöka flera äldre versioner av Dungeons &amp; Dragons för att få bättre insikt i varför de nya versionerna är skrivna som de är.

I detta arbete undersöks bordsrollspel som pedagogisk metod. Spelets komponenter, berättande, drama och spel, undersöks i detalj och i förhållande till bordsrollspel. Bordsrollspel som pedagogisk metod är ett mer eller mindre obefintligt forskningsområde, och detta är ett försök att sammanställa de empiriska undersökningar som gjorts för att lägga en grund till vidare forskning. Komponenternaberättande, drama och spel ärallahörnstenar i bordsrollspel som metod. Komponenternas fördelar belyses var för sigoch även tillsammans inom ramen för bordsrollspel. Detta arbete försöker även poängtera skillnader mellan bordsrollspel och andra former om rollspel som mer frekvent än det tidigare används inomundervisning. Resultatet av arbetet visar att bordsrollspel, om änrelativt oprövat,har stor potential som metod inom litteraturundervisning. Grunden till detta resultat är att berättelsen ger metoden en tydlig form och hjälper eleverna sedet lästai ett sammanhang; drama hjälper eleverna anta nya identiteter och öppnar för nya perspektiv samtidigt som flera minnessystem aktiveras; spelet lägger tydliga regelramar för undervisningen och dess element har visatsig vara motiverande i stor utsträckning. I bordsrollspel samspelar dessa tre komponenter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön och rollspelande relaterar till affektiv och kognitiv empati. 204 personer deltog i föreliggande studie genom att besvara en elektronisk enkät och 192 ifyllda enkäter analyserades. Mätinstrumenten som användes för att undersöka empati och sensorisk föreställningsförmåga var IRI och PSI-Q. Två 2x2 ANOVA utfördes för att undersöka hur kön (man och kvinna) och rollspelande (rollspelande och icke-rollspelande) relaterar till upplevd grad av affektiv och kognitiv empati. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och rollspelande avseende affektiv empati. Manliga deltagare uppvisade ungefär lika hög affektiv empati oavsett om de spelade rollspel eller inte. Kvinnliga icke-rollspelare uppvisade högre affektiv empati än kvinnliga rollspelare. Det fanns en signifikant huvudeffekt av kön avseende kognitiv empati. Kvinnorna uppvisade högre kognitiv empati än männen. Det fanns även en signifikant huvudeffekt av rollspelande avseende kognitiv empati som erhöll att rollspelare uppvisade högre kognitiv empati än icke-rollspelare. Den aktuella studien kan medföra nytta för framtida forskning och bidra till idéer om tillvägagångssätt för att lära ut kognitiv empatisk förmåga. / The purpose of the present study was to investigate how gender and role play relate to affective and cognitive empathy. 204 people participated in the present study by answering an online survey and 192 completed questionnaires were analyzed. The instruments that were used to measure empathy and sensory imagery were IRI and PSI-Q. Two 2x2 ANOVA were performed to investigate how gender (male and female) and role playing (role playing and non-role playing) relate to perceived degree of affective and cognitive empathy. There was a significant interaction between gender and role playing regarding affective empathy. Male participants showed equal degree of affective empathy regardless of whether they role played or not. Female non-role players showed higher affective empathy than female role players. There was a significant main effect of gender on cognitive empathy. The women showed higher cognitive empathy than men. There was also a significant main effect of role playing with regard to cognitive empathy, role players showed higher cognitive empathy than non-role players. The current study can bring benefits to future research and contribute to ideas of approaches to teach cognitive empathy.

Bakgrund: Rollspel är ett återkommande inslag i övningar inom arbetslivet och specifikt kommunikationsövningar. Tidigare forskning (Stokoe 2012; 2013a; 2013b; 2014) pekar på hur dessa rollspel saknar validitet, främst på grund av att deltagarna i rollspelen vet att det egentligen inte är på riktigt. Dessa rollspel speglar därmed inte den verklighet som de påstår sig imitera. Syfte: Syftet är att jämföra och kontrastera rollspelen i Radiopsykologen – ett program på Sveriges Radio där lyssnare ringer in och har ett samtal med en psykoterapeut – med tidigare forskning på rollspel i kommunikationsövningar. Metod: Primärmaterialet består av 45 avsnitt av Radiopsykologen som sändes från och med den 31 augusti 2017 till och med den 30 augusti 2018. Rollspelen analyseras med hjälp av conversation analysis (CA). Resultat: I kontrast till att rollspel i kommunikationsövningar strävar efter att uppnå autenticitet, så betonar Radiopsykologens rollspel att det är en föreställning där insatserna inte är lika allvarliga. Deltagarna i Radiopsykologen orienterar sig till att det inte är på riktigt. En sammanfattande förklaring till detta är att rollspelets budskap är överordnat rollspelets form i Radiopsykologen. Slutsats: Det som är svagheter i rollspel i kommunikationsövningar orienteras till som styrkor i Radiopsykologens rollspel.