<p>This essay is about Abrahams children and its teaching method  the IE- method. The purpose of this essay is to see what four teachers who use the method in their teaching think about it. To get an idea of how these teachers are working with the IE- method, I interviewed them. What are the pros and cons, is it a good way to teach religion? In addition, I look at how the IE- method follows the Lpo94 values and goals. I want in my study to answer these questions:</p><p>1. How is the IE- method used in the classroom?</p><p>2. Is it a good way to teach religion in substance? Can you use the IE- method in other school subjects?</p><p>3. What do the teachers think about the IE- method? The pros and cons?</p><p>4. Does the IE-method meets the requirements of Lpo94? About values and goals?</p><p>5. Is this a teaching method that I could work with in my future work as a teacher?</p><p>To get the answers to my questions, I have been using the interviews in addition to observations of the IE- method in a classroom. And I've also read books and essays on the IE method. The theories I am using is Hjalmar Sunden's role theory, Ulla Holm's empathy theory and Kieran Egan theory about teaching as storytelling. I have linked together these theories with the information I have received through the interviews and my observations.</p><p>With this study, I have been able to see how much the IE-method is popular among children and teachers who use it. The advantage of this method is that it includes all three Abrahamic religions, and among the students I have observed, this has been seen as something positive. The disadvantage with the IE- method is that if we as teachers are going to use it we should know our students very well, where the stories that can become very sensitive.</p>

This essay is about Abrahams children and its teaching method  the IE- method. The purpose of this essay is to see what four teachers who use the method in their teaching think about it. To get an idea of how these teachers are working with the IE- method, I interviewed them. What are the pros and cons, is it a good way to teach religion? In addition, I look at how the IE- method follows the Lpo94 values and goals. I want in my study to answer these questions: 1. How is the IE- method used in the classroom? 2. Is it a good way to teach religion in substance? Can you use the IE- method in other school subjects? 3. What do the teachers think about the IE- method? The pros and cons? 4. Does the IE-method meets the requirements of Lpo94? About values and goals? 5. Is this a teaching method that I could work with in my future work as a teacher? To get the answers to my questions, I have been using the interviews in addition to observations of the IE- method in a classroom. And I've also read books and essays on the IE method. The theories I am using is Hjalmar Sunden's role theory, Ulla Holm's empathy theory and Kieran Egan theory about teaching as storytelling. I have linked together these theories with the information I have received through the interviews and my observations. With this study, I have been able to see how much the IE-method is popular among children and teachers who use it. The advantage of this method is that it includes all three Abrahamic religions, and among the students I have observed, this has been seen as something positive. The disadvantage with the IE- method is that if we as teachers are going to use it we should know our students very well, where the stories that can become very sensitive.

In today’s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive little attention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, very little is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done by presenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more students interested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students an experience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplay and historical recreation. In this essay, three exercises of that type have been constructed based on how historical role-plays have been used at museums and historical centres, the opinions of people who are engaged in re-enactment and living history, and on the curriculum for the Swedish upper level secondary school. The three exercises (a role-play exercise, a lecture by an invited re-enactor, and a theme week) have been analysed by four teachers who teach at upper level secondary school and high school. They responded very positively to the exercises, and judged the exercises to be fully viable in a classroom context. In conclusion, there are ways to implement re-enactment and role-play in history education to make the teaching more varied and interesting for the pupils. I argue that history is something you have to experience if you are to understand its full extent.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

Denna studies frågeställning undersöker hur spelaren upplever agency när dialogsystem i digitala rollspel visar respektive gömmer otillgängliga dialogval. I arbetets bakgrund presenteras definitioner av agency, samt vad tidigare undersökningar nått för slutsatser om termen. Bakgrunden visar även olika implementationer av digitala rollspel och vilka tekniker som borde användas för att få spelaren att engagera sig i studiens artefakt. För att svara på frågeställningen skapades en kort rollspelsupplevelse med två olika versioner, en där otillgängliga dialogval visas för spelaren, och en där de göms. En kvalitativ undersökning utfördes för att se hur skillnaden mellan dessa versioner påverkar spelarens känsla av agency. Resultatet visade på att uppvisning av otillgängliga dialogval påverkade informanternas agency negativt när de otillgängliga dialogvalen ansågs mer attraktiva än de tillgängliga.

Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.

Många av studierna som görs gällande rollspel i historia handlar om längre former avrollspel som sträcker sig över flera lektioner. Mot denna bakgrund valde vi att i dennakvalitativa studie undersöka om det gick att hålla en kortare variant av rollspel som gåratt rama in under endast en lektion. Vi har valt att kalla denna kortare variant förrollskådespel. Vi tog användning av inre och yttre motivationsteorier samt variationsteorisom grund för vår analys av detta. Under en tvåveckorsperiod samlade vi in material frånen klass med 17–18-åringar på en svensk gymnasieskola. Materialet bestod av enobservation och fyra gruppintervjuer med eleverna, samt en singelintervju med läraren.Resultatet visar att rollskådespel gör att elever får en uppfattning av en varieradundervisning. Det visade också att eleverna får ett ökat intresse och en ökad motivationför historieämnet. Vi kom också fram till att många av de fördelar som presenteras istudier gällande rollspel även finns i vårt rollskådespel och att det därmed fungerar välsom ett undervisningsverktyg.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer närma sig frågan om vilka förutsättningar för lärande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lärandeteorier som då blir relevanta. Intervjuer har därför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet ställs också frågan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna är att lärandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lärandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade också betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten. / By literature and studentinterviews this work aims to identify which kind of learningpotentials geography simulations hold and try to connect these to relevant pedagogical theories. The work also tries to explore how students perceive simulations as didactic tool and structure these views in different categories. The author concludes that learning through simulations primarily depends on practical work, social interaction and emotional commitment. Also the different character of simulations and the gaming dimension seems to influence learning positively.

Arbetet utforskar hur religionslärare formar sina elever att bli demokratiska medborgare, fria från fördomar och xenofobi i ett mer och mer mångkulturellt samhälle. Syftet är att utforska hur detta skulle kunna göras genom ett rollspel med fokus på hur olika kulturer, religioner och identiteter upplever olika företeelser i samhället. Frågeställningen som besvaras är: Hur kan rollspel användas som en metod för att främja mångkulturalitet, samt motverka främlingsfientlighet? Metoden som används är en genomgång av olika artiklar och studier som utforska ämnet i fråga, och detta utifrån olika kvalitativa studier med fokus på hur elever har upplevt dessa rollspel och vad de har bidragit till deras fortsatta utveckling inom området. Totalt har åtta olika artiklar använts, majoriteten på engelska men även med en del svenska perspektiv, blandat annat ett exempel på hur rollspel kan användas specifikt inom religionsundervisningen. Resultatet visar på att elever generellt sett ser positivt på rollspel som undervisningsmetod, och att de finner den lärorik och utmanade. Flera av dem menar på att rollspelen fick dem att inse sina egna fördomar och att de fick en chans att se andras personers perspektiv på frågor som rör orättvisor, rasism och allmän främlingsfientlighet. Trots de goda resultaten är det viktigt att ha i minne att dessa studier inte garanterar att rollspel kommer funka i alla situationer och för alla klasser.