No description available.

Denna studie fokuserar på relationen mellan socialtjänsten och dess romska klienter och söker svaren på vilka hinder och möjligheter som finns för ett samarbete dem emellan. Studien baseras på erfarenheter från romska brobyggare, vilka verkar som en länk mellan myndigheter och romska klienter. Data har analyserats med hjälp av postkolonial teori och stämplingsteorin. De slutsatser studien resulterar i är att den svensk-romska historien har stor betydelse för romers livssituation idag vilken innebär en misstro mot myndigheter, och även en okunskap om hur dessa fungerar. Inom socialtjänsten å sin sida finns en okunskap och bristande tillit till romska klienter p.g.a. en antiziganism byggd på fördomar som präglar det svenska samhället. Brobyggarna fyller därför en viktig funktion både som kunskapsförmedlare och skapare av tillit och trygghet för dessa två parter. Dock visar studien att det fortfarande är en lång väg fram till en tillfredsställande relation mellan socialtjänsten och dess romska klienter, varför ett fortsatt och utvecklat arbete för detta är nödvändigt.

The focus in this study is on the situation of Roma in Sweden. The purpose is to see the integration strategies that are reflected in Swedish politics, considering the inclusion of Roma. Idea analysis has been used as method, and I have analysed the text to find expressions of four different ideal types that represent four different types of integrations processes. The material consists of the government’s strategy plan for the Roma’s inclusion in Sweden between 2012-2032. Depending on what is being said in the government’s strategy plan about the inclusion of Roma, I will be able to categorize different parts of the text and place it under a certain ideal type, and consequently see the integration strategies that are reflected in Swedish politics.The essay’s results shows that the strategy for the Roma’s inclusion consist of two different ideas of integration processes. It also shows that the other two ideal types for integration processes do not occur in the strategy plan. The four ideal types are: ethnic assimilation, ethnic segregation, civic integration and multiculturalism. The results show that expressions of the last two ideal types are consistent throughout the government’s strategy plan for the Roma’s inclusion. Which one of the two integrations strategies that is the most dominant in the strategy plan has been hard to identify. Keywords: Roma, Inclusion, Integration strategies

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställs i den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna ”stereotyping” och andrafiering. Resultatet presenteras under fyra tydliga teman som uppkom under analysprocessen. Dessa teman är; skräck och mörker, nationalitet och etnicitet, symboler samt när ”de andra” ses som ett hot mot ”vår” ordning. Undersökningen tyder på att det sker en stereotypisering och andrafiering av romer som tigger i svensk dagspress. Studiens resultat påvisar även medias inflytelserika position i samhället och som en bidragande faktor till den strukturella diskrimineringen. Resultatet visar att det också finns ett fåtal artiklar som inte enbart vidmakthåller de gamla stereotyperna och ett ”vi” och ”dem”, utan även belyser den existerande diskrimineringen av romer som tigger.

Museet, utställningen, besökaren: Meningsskapande på en ny arena för lärande och kommunikation

<p><strong> </strong></p><p>Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, <em>habitus</em> och <em>kapital och</em> Erving Goffmans teori om <em>stigma</em> samt att arbetet präglas genomgående av begreppet <em>integration. </em>Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering. Begreppet integration används i syfte för att jämföra vad integrationsbegreppet i sig innefattar och intervjupersoners egna åsikter om vad begreppets innebörd.</p><p>Frågeställningar vi har utgått från är <em>Vad innebär integration för våra intervjupersoner? </em>samt <em>Hur upplever våra intervjupersoner att de är integrerade i Malmö?</em></p><p>Genom våra intervjupersoners åsikter har det framkommit att integration för dem är en avgörande process för deras tillvaro i Malmö. Intervjupersoners medvetenhet om vilka möjligheter som krävs för att bli en del en av gemenskapen överensstämmer med vad begreppet integration egentligen innebär. Tidigare studier visar att romer i stor utsträckning har varit i utanförskap på arbetsmarknaden, skolan och i bostadsfrågan. Det framkommer även att romer har uppfattats som <em>främlingar</em> samt att de har varit utsatta för diskriminering. Resultatet av denna studie skiljer sig från tidigare studier i den mån att det visade sig att de flesta av våra intervjupersoner känner sig integrerade i Malmö. Dock framkommer det att somliga av våra intervjupersoner är ambivalenta när det gäller deras upplevelse av integration p.g.a. bemötelsen de får av andra samhällsmedborgare. Deras gemensamma upplevelse av att vara integrerade förklaras genom deras långa vistelse i Malmö. Även om våra intervjupersoner tillhör en minoritetsgrupp i Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare, framkommer det i vårt resultat att de inte känner sig socialt accepterade av andra människor i samhället p.g.a. de fördomar allmänheten har om romer.</p>

<p>Uppsatsen studerar representationen av romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. </p><p> Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av romer. </p><p> Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen.</p>

<p>Abstract</p><p>This study will look at the gipsy’s people’s thoughts about their experience in the Swedish school. I have experience about the gipsy people from my home country Yugoslavia. In most cases, the gipsy people had a hard time and problems to be a part of the society, for example to get a job or finish the elementary school.</p><p>I’m now living In Sweden and a lot of times I have wonder about gipsy’s situation in our country. Questions like, what is there experience about the Swedish school system? Is there a different if you compare the situation with former days? Is there a different between boys and girls? This is also questions that are in focus in this study.</p><p>After the literature study, where I collected information about gypsies and their situation in Sweden, I did some interviews over telephone. The questions were about their experience about their situation during their time in school. During the study I have met people who were positive when I asked them about their situation. Other people were worried about my questions and some of them didn’t attend in the study. Maybe this can sees as a natural reaction when this ethnics group had a problematic time in the Swedish history, but maybe why many people today don’t trust people who are working in school or other part of the public sector.</p><p>The result of this study is that changes have been positive for the gipsy people. Now days don’t feel that school is a place for alienation and discrimination. One successful reason is that the contact between the school and home is much better. The study has also looked at how the school working with questions about gender. The result is that there never has been a different in the way how personal working with girls and boys in school.</p><p>In spite of everything there is a lot more work to do in the Swedish school. This is a work that is covering personal, parents but also students. One thing who is missing now days is more teachers who can educate children and youth in the gipsy language. It’s also a problem that there are few antitypes in school, not only for the gipsyes as an ethnics group, but also for other minority groups.</p>

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. <strong>Method:</strong> Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. <strong>Results:</strong> Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. <strong>Conclusion:</strong> Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.</p>

Abstract This study will look at the gipsy’s people’s thoughts about their experience in the Swedish school. I have experience about the gipsy people from my home country Yugoslavia. In most cases, the gipsy people had a hard time and problems to be a part of the society, for example to get a job or finish the elementary school. I’m now living In Sweden and a lot of times I have wonder about gipsy’s situation in our country. Questions like, what is there experience about the Swedish school system? Is there a different if you compare the situation with former days? Is there a different between boys and girls? This is also questions that are in focus in this study. After the literature study, where I collected information about gypsies and their situation in Sweden, I did some interviews over telephone. The questions were about their experience about their situation during their time in school. During the study I have met people who were positive when I asked them about their situation. Other people were worried about my questions and some of them didn’t attend in the study. Maybe this can sees as a natural reaction when this ethnics group had a problematic time in the Swedish history, but maybe why many people today don’t trust people who are working in school or other part of the public sector. The result of this study is that changes have been positive for the gipsy people. Now days don’t feel that school is a place for alienation and discrimination. One successful reason is that the contact between the school and home is much better. The study has also looked at how the school working with questions about gender. The result is that there never has been a different in the way how personal working with girls and boys in school. In spite of everything there is a lot more work to do in the Swedish school. This is a work that is covering personal, parents but also students. One thing who is missing now days is more teachers who can educate children and youth in the gipsy language. It’s also a problem that there are few antitypes in school, not only for the gipsyes as an ethnics group, but also for other minority groups.