This thesis examines how Swedish newspaper media problematize surveillance. This is done by analysing the media reports from two major surveillance events: the debate in 2008 about the legislation concerning the expansion of the rights of Försvarets Radioanstalt to monitor internet and telephone traffic crossing the Swedish borders, and the revealing of an ethnically based index including over 4000 individuals created by the Swedish police. The thesis sets out to expand the knowledge about media’s role as a interpreting source of information concerning how people understand and relate to surveillance (Barnard-Wills, 2011; Carlsson, 2009; Greenberg & Hier, 2009). The thesis attempts to answer the question whether Swedish media problematizations regarding the abovementioned surveillance events correlates with the most common theories of surveillance critique. In addition the thesis examines who are allowed to express their views on the issues. By analysing the material using a qualitative content analysis the result show that there are great differences between the way media problematize the two events. The debate regarding FRA almost exclusively focuses on how the surveillance is perceived as a threat to the personal integrity whilst the coverage of the index complied by the Swedish police this problematization is close to absent. Instead the news media focuses on problematizations of the discriminatory aspect of the ethnically based index and the fact that it raises uncomfortable feelings. In the material on the FRA legislation most of the problemsatizations are carried out by journalists whilst they are presented by civil individuals in the coverage of the police index.

This paper investigates the discriminatory situation of Romas in contemporary Europe with the use of Zygmunt Bauman’s analytical framework he developed on the situation of Jews and the Holocaust. Characteristics of the Modern Society have, according to Bauman, created opportunities for cornerstones of discrimination to occur and together with facilitators they can hold the discrimination alive and make it long lasting. In the case Bauman examined, it all ended in genocide. With the aim to investigate how Bauman’s analytical framework would explain why Roma discrimination could continue and by using a qualitative method of text substance analysis of foremost academic articles, the situation of the Romas are presented in a code according to the concepts in a scheme of Bauman’s analytical framework. There is no genocide going on today against Romas, but when looking through the glasses of Bauman and implementing his analytical framework on the Roma situation, only one stone is missing for it to happen. This paper concludes that there are no reasons to deny that a new Holocaust can happen in the modern society of Europe, but this time with another minority group as victims. Racism seems to be there, the only missing element is a stronger belief in racial hierarchy. This paper also offers an analytical scheme for future studies on other groups that have been suffering of long lasting discrimination, to further emphasize how Bauman’s framework would be able to become generalized on discrimination.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att söka kunskap om romers situation i Sverige, på vilket sätt de är utsatta och hur detta kan förstås. Huvudfokus har legat på romernas egna upplevelser av utsatthet, hur dagens romer har påverkats av sitt folkslags historia av hot och förföljelse, hur antiziganism kan kopplas till diskriminering hos romer idag samt på vilket sätt romer blir stigmatiserade i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och därför har författarna använt intervjuer som empirisk källa. Fyra personer med olika romska bakgrunder medverkade i intervjuerna. Resultaten visar att utsattheten har ett samband med synlighet. De som är öppna med sitt ursprung drabbas hårdare av antiziganism och stigmatisering än de som valt att dölja sin romska identitet. Resultaten visar samtidigt att utsattheten inte upplevs av alla informanter, men det finns tydliga belägg för att romer som visar sin identitet utåt, är stigmatiserade i samhället. Resultaten redovisar med tydlighet att det bland informanterna finns känsla av gemenskap till andra romer och att familjen och medmänniskor värderas högt. Resultatet visar också att det finns en stolthet över sin romska tillhörighet. Resultaten visar även att den historiska aspekten haft olika betydelse, där relationen till de mörka historiska händelserna är starkare bland de kvinnliga informanterna medan männen främst lyfter fram förbättringarna som skett. Samtidigt råder en samstämmighet bland alla fyra medverkande att det finns en utbredd rädsla, som kan härledas till dessa historiska händelser. Resultaten visar även att medbestämmande och ökad delaktighet i samhället efterfrågas. Det finns en upplevelse av att svenska myndigheter fattar beslut över romers huvuden utan att de ges en möjlighet att komma till tals. Ytterligare ett resultat som samtliga lyft fram är okunskap, där okunskapen ligger till grund för de fördomar som majoritetssamhället besitter.

Romer har historiskt blivit marginaliserade och inte åtnjutit samma rättigheter som majoritetsbefolkningen. I en svensk kontext har romer historiskt sätt bland annat fått utstå diskriminering i form av registrering, tvångssterilisering, fördrivning och särbehandling i skolan. Denna uppsats har som syfte att undersöka romers framställning i den svenska nyhetstidningen Dagens Nyheter under åren 2010 och 2014. Studien använder sig av en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag för att kunna besvara de valda frågeställningarna. Undersökningen använder sig av teorin över andrafiering som behandlar hur majoritetssamhället definierar ”den andre”. Teorin över diskursiv diskriminering används också för att identifiera diskriminering i nyhetstexter samt hur minoriteter blir försummade i mediaframställningen. Resultatet i denna studie visar på att innehållet i Dagens Nyheter främst kretsar kring hur stater och myndigheter misslyckats i sin behandling av romer, diskriminering, social status, positiva framgångar för romer och tiggeri. Innehållet har till stor del ett konfliktfokus där artikelns innehåll kretsar runt en konflikt om romska frågor. Romer får väldigt sällan höras eller beskriva sina egna intressen i Dagens Nyheter. Istället är det politiker och myndigheter som oftast får höras i romska frågor. Majoriteten av artiklarna har inget fördomsfullt innehåll riktat mot romer och Dagens Nyheter är till största del objektiv i sin rapportering. Slutsatsen som kan dras är att en nyhetstidning som Dagens Nyheter har stor makt i framställningen eftersom det oftast är den enda framställningen majoritetssamhället får av romer. Dagens Nyheter vill främst framhålla romers utsatta situation i samhället genom orättvisa beslut och diskriminering. Dock kan detta skapa en bild av gruppen som passiva och olycksaliga offer.

Idag är det ovanligt att romska ungdomar går ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Orsakerna är många, bland annat ett flerhundraårigt utanförskap. Men vad görs egentligen för att bryta utanförskapet? Vi har tagit del av aktuell forskning i området och intervjuat sju personer som på olika sätt arbetar med romsk inkludering i skolan. Den forskning vi tagit del av rörande romers situation är på många sätt dyster. Men det finns också metoder som visat sig ge resultat. Bland annat att anställa så kallade brobyggare, romska förebilder som arbetar inom till exempel skolan. Ett återkommande problem är dock bristen på ekonomiska resurser och kontinuitet. Projekt påbörjas, men avslutas innan de hinner ge resultat för att pengarna tagit slut.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning?Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun. Observationer genomfördes som passiv och deltagande observatör. Barnens teckningar och textmaterial har använts för att de skulle få möjlighet att utrycka sig på ett annat sätt än bara verbalt.Fallstudien visade att genom insatser från modersmålsläraren och genom den tvåspråkiga undervisningen, underlättades det för de tre romska barnen att lära sig läsa och skriva. Slutsatsen är att det tar tid, ansträngningar, motivation och bra samarbete från både barn och lärare för att barnen ska ha chans att bli litterata.

Sammanfattning Inom svenska kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen. Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den. Romer vill ha en präst vid dödsbädden som kan be för dem och inom vissa grupperingar delar även prästen ut nattvard. Svenska kyrkan har inga specifika traditioner eller regler kring omhändertagandet efter döden. Det är de rådande bestämmelserna på den institution patienten spenderat sin sista tid, som avgör hur proceduren går till. Sker dödsfallet i hemmet kontaktas begravningsbyrå. Det vanligast förkommande, vad gäller tvagning och klädnad, är att det sköts av någon utomstående framför familjen. Traditionerna efter döden är även de starkt påverkade av renhetssystemet hos romerna. Man utbrister i högljudd klagan när någon dött, vilket följs av att den döde placeras på ”lit de parade” i ett till tre dygn. Döden är extremt oren och därmed gör romer sig av med allt som tillhört den döde och kläderna bränns eller kastas i vatten. Sker dödsfallet i hemmet bor man inte gärna kvar där, utan flyttar. Förutom svenska romer, finns ofta önskemål om att själva tvätta och klä den avlidne och man klär denne i nya kläder, smycken och skor, vilka klacken avlägsnas på. Ett tecken på att den döde inte skall gå igen. Vad gäller obduktion och transplantation finns det inom svenska kyrkan inga restriktioner kring detta. Vad romerna anbelangar är transplantation och obduktion något man vänder sig emot, vilket beror på att dessa ingrepp anses bidra till att den döde får svårt att vila. Hos svenska romer ser man dock undantagsfall när det kan vara berättigat med obduktion och transplantation. Inom svenska kyrkan föregås begravningen av pastorala kontakter där de efterlevande får möjlighet att själva vara med att utforma gudstjänsten, samt kunna ge uttryck för sin sorg och saknad. Både kremering och jordbegravning utförs och gudstjänsten brukar följas av en minnesstund, där önskemål om prästens närvarande brukar finnas. Hos romerna är det av stor vikt att begravningen sker så snabbt som möjligt och det brukar inte ta mer än tre dygn efter dödsfallet. Alla skall jordbegravas, dock krävs att man ovanpå kistan ställer antingen en tom kista till, alternativt en stor låda, vilket skall underlätta för den döde att andas. Efter begravningen hålls gemensam måltid, där den döde hedras genom en tom plats, vilken ingen får sitta bredvid.

Internationell forskning har visat att poliser har mer negativa attityder än andra grupper mot romer, dock är svensk forskning inom området begränsad. Föreliggande studie syftade att undersöka om attityder till etniska grupper (särskilt romer) skiljer sig mellan polisstudenter och en kontrollgrupp samt mellan kvinnor och män. Därefter testades faktorerna social dominansorientering (SDO), intern och extern motivation till att uttrycka sig fördomsfritt (IM & EM) och gruppidentifikation (GI) som prediktorer för negativa attityder till romer bland polisstudenter. I studien deltog 166 personer som besvarade en enkät som mätte attityder till romer, SDO, IM, EM och GI. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan polisstudenter och kontrollgrupp. Däremot uttryckte kvinnor mindre negativa attityder mot romer än män. En regressionsanalys baserat på polisstudenternas svar visade att SDO och IM predicerade negativa attityder mot romer. Bakomliggande variabler, begränsningar med urval och social önskvärdhet diskuterades som möjliga förklaringar till resultaten.

Förekomsten av diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter från Diskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse av diskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilket sätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras som orsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod, genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektiv gällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer som påverkar fördomar och diskriminering. Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden, och de beskriver detta som en del i deras vardag. Orsakerna bottnar i, som de ser, att de fördomar samhället haft i historien lever kvar. De påvisar också att detta orsakat en känsla av att man som individ tillhörande den romska gruppen har ett lägre värde i jämförelse med majoritetssamhället. För att bryta dessa fördomar ser respondenterna att det behövs arbete från två håll, både från majoritetssamhället och romerna där begrepp som trygghet och information är väsentliga. / The existence of discrimination against the Roma has been demonstrated in previous studies and inreports from Diskrimineringsombudsmannen. The purpose of this study is to describe and understand Romaexperience of discrimination. The issues raised are if Roma perceive them to be discriminated and in what way, how they face the prejudices they as a group are exposed to and what they consider to be identified as the cause of discrimination. The empirical part of the study has been carried out using qualitative methodology, through interviews with Roma respondents. The theoretical approach is based on perspective regarding discrimination, stigma and exclusion in order to describe the social structures thatinfluence prejudice and discrimination. The study shows that the Roma in the survey feel they are discriminated in many areas of life, and they describe it as part of their everyday life. The reasons stem from, as they see, that historical prejudice in society remains. They demonstrate also that this causes a feeling that they as individuals belonging to the Roma community have a lower value in comparison with the majority society. To break these prejudices respondents see the need to work on two fronts, both from the majority society and the Roma, where concepts such as feeling of security and information are essential.

Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.