Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo & Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

Det är välkänt att högreflekterande ytor är svåra att skanna med ett bra resultat. Detta är ett särskilt stort problem vid användning av detaljskannrar, eftersom de ofta används för att digitalisera objekt av metall eller andra material med hög reflektans. Konsekvensen blir att osäkerhet och avvikelser i skanningsresultatet ökar, eller att skanningen inte ger något resultat alls. Därför är det viktigt att känna till hur stor inverkan ytor med hög reflektans har på skanningen. Målsättningen med detta examensarbete har varit att undersöka hur avvikelsen varierar vid skanning av högreflekterande ytor. Genom att veta mer om hur olika osäkerhetskällor inverkar vid skanning med ett specifikt instrument, blir det lättare att välja rätt instrument och att använda rätt arbetsmetod. Studien har gjorts genom skanning och probning av objekt med olika form och reflekterande egenskaper. Den handhållna linjeskannern Romer Absolute Arm med integrerad skanner har använts till all skanning och mätning. Analysen av mätdatat har gjorts i Polyworks som är den rekommenderade programvaran för skannern. Resultatet från studien visar att skanning av högreflekterande ytor ger ett sämre resultat än skanning av ytor med lägre reflektans. Resultatet kan dock förbättras genom att användaren lär sig använda skannern på rätt sätt och tar hänsyn till ytans karaktär och skannerns inställningar. Slutsatsen är att den handhållna skannern är ett flexibelt och användarvänligt instrument, men att det behövs träning för att användaren ska kunna utnyttja dess fulla potential. / Laser scanning is known not to give good results with highly reflective surfaces. The issue is particularly visible when scanning with a close-range laser scanner, as the instrument is often used to digitalize objects of polished metal or other highly reflective material. In this case, it causes a significant increase of uncertainties and deviations. In some cases, it is not even possible to get data to work with. It is thus important to know how high reflectivity influences the results of laser scanning. The aim of this work was to investigate how deviations vary when scanning highly reflective surfaces. By knowing more about how influential different sources of uncertainties are on the use of a particular instrument, it is easier to decide on the right instrument and the right method for a particular project. The study was conducted by scanning and probing objects of different forms and reflectivities. The handheld line scanner Romer Absolute Arm with integrated scanner was used for scanning and probing. The data analysis was operated in Polyworks, which is the recommended software for the scanner. The results from the study show that scanning highly reflective surfaces gives poorer results than scanning surfaces with low reflectivity. However, the results can be improved by learning to use the scanner appropriately, and take into account the surface characteristics and the scanner’s settings. The conclusion is that the handheld scanner is a flexible and user-friendly instrument, but needs training and experience to be used at its full potential.

The aim of this study was to explore how the Roma’s fit into the colorblind ideology in Sweden. Roma’s have been stigmatized and victims of severe abuses by the state as they were classified as an inferior race. Sweden has replaced the word race with ethnicity however, these do not directly have the same meaning. The term race is classified as taboo in Sweden making it hard to address issues regarding racial discrimination. Through my analysis I have discovered that colorblindness is integrated in all aspects of society. Institutions have used colorblind arguments which have diminished the institutional discrimination of the Roma’s. The colorblind ideology has hindered Roma inclusion meaning that their progress has been slowed down. They are still exposed in several sectors including labor market, housing market and the educational system. This thesis contributes to more knowledge regarding the relationship between Roma’s and colorblindness in Sweden. The subject has not been addressed before and the thesis opens up a new area of study.

Då romerna har varit en marginaliserad, exkluderad och diskriminerad minoritet i majoritetssamhället Sverige, är studiens syfte att få en bild av hur romerna, beskrivs i den svenska skolan över tid. Studien utgör två olika undersökningar utifrån fenomenologi som teori och metodansats. I den läromedelsanalys som genomförts, visar resultatet att romerna som objekt knappt varit synliga, och i den mån de synts, har bilden varit statisk och homogen. I undervisningen i skolan idag, visar resultatet av de intervjuer som genomförts, att bilden av romerna till viss del har förändrats, men att de lärare som tillfrågats är osäkra på vad de ska undervisa om då information om romernas historia saknas.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konstruerat bilden av romer inom ramen för tidningarnas nyhetsrapportering. Studien har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har ämnat att undersöka i vilka mediala sammanhang som romer förekommer i nyhetsrapporteringen och om förekomsten av dessa sammanhang kan anses ha förändrats efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. Den kvalitativa delen har syftat till att undersöka hur bilden av romer konstruerats inom några av de mediala sammanhang som identifierats och i vilken mån och på vilket sätt nyhetsrapporteringen kan anses ha präglats av stereotypisering av romer.  Det teoretiska ramverket är byggt på ansatser från den kritiska diskursteorin samt på begrepp som stereotypisering, andrafiering och diskursiv diskriminering. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att romer förekommer i sex olika mediala sammanhang, där det absolut vanligaste sammanhanget visade sig vara det om romers utsatthet. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar också att rapporteringen om romer ökat i fyra av de sex identifierade sammanhangen efter det att Rumänien och Bulgarien blev medlemsländer i EU. EU-inträdet bedöms emellertid ha haft en viss påverkan på nyhetsrapporteringen, det så kallade ”romregistret” visade sig också vara en bidragande faktor till att rapporteringen om romer ökat på senare år. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att romer tenderar att konstrueras som de problematiska Andra och att nyhetsrapporteringen i viss mån kan anses vara präglad av stereotypisering av romer. Att romer sällan förekommer i en positivt präglad nyhetsrapportering bedöms, enligt det kritiska angreppssättet, försvåra möjligheten att åstadkomma social förändring.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Teoretisk referensram för arbetet är Madeleine Leiningers Sunrisemodell. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska sju vetenskapliga artiklar enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultaten visar att flera faktorer har betydelse för romer i samband med omvårdnad, bl a Familj och släkt, Ålders- och könshierarki, Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård. Det framgår tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper. / Svensson, C & Svensson, M. Romanies and Nursing Care. A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. Degree Project, 10 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Nursing care of romanies within the health care system often causes conflicts and misunderstandings. The aim of the following review was to investigate what specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. The theoretical framework of the paper is Madeleine Leininger’s Sunrise Model. The methodology is based on a literature review consisting of seven articles, which have been reviewed according to scientific criteria set up by Polit et al (2001). The results show that several factors have an impact in conjunction with nursing care: Family, Age and Gender related hierarchies, Prejudices and Ill will, Cultural values and Lifestyle, and Health and Health Care. It is evident that increased cultural knowledge may improve and develop the competence of health care personnel, and improve the nursing care of romanies.

Uppsatsens syfte är att att öka grafiska designers med- vetenhet kring hur bilder och bildval kan påverka allmän- heten och den diskurs som förs i samhället, så att grafiska designers kan vara kritiskt medvetna i vårt yrke då vi lay- outar och väljer bildmaterial. Uppsatsen granskar hur den regionala tidningen Sydsvenskan representerar romer som etnisk minoritet genom sina bildval. Bilderna som analyse- rats har publicerats i Sydsvenskan inom perioden 2014-01- 01 till 2014-12-31. Bildanalysen har gjorts med intentionen att svara på följande frågeställningar: 1.) Hur motverkas eller främjas skillnader mellan romer och majoritetsbefolk- ningen av Sydsvenskans porträttering? 2.) Vad förmedlar bilderna i Sydsvenskan om den etniska minoriteten romer, utgående från denotation och konnotation?Den teoretiska referensramen utgår ifrån diskursanalys och inbegriper problematisering av begreppen identitet, etnicitet och rasism samt uppmärksammar hur den gene- rella mediarapporteringen kring etniska minoriteter brukar se ut. Metoden är definierad till semiotisk bildanalys med fokus på utforskandet av bildernas denotativa (beskrivan- de) och konnotativa (tolkade) betydelse. Analysen visar på flera fall där porträtteringen av den romska minoritetsbe- folkningen skiljer sig från porträtteringen av majoritets- befolkningen, något som kan skapa en skillnad i hur detvå grupperna uppfattas av allmänheten. Det resultatet indikerar att Sydvenskans porträttering under den aktuella insamlingsperioden riskerar att främja skillnader mellan romer och majoritetsbefolkningen. / Aim of this thesis is to try to increase the Bachelors of Graphic Design awareness of how images and image selec- tion can affect the public discourse, so graphic designers can be critically aware as professionals, when we layout and select images. The essay examines how the regional newspaper Sydsvenskan is representing the Roma as an ethnic minority through its choice of images. The analyzed images were published in Sydsvenskan within the period 2014-01-01 to 2014-12-31. The image analysis has been done with the intention to answer the following questions: 1.) How are differences between the roma minority and the majority population discouraged or encouraged by Sydsvenskans portraiture? 2.) What conveys the images in Sydsvenskan of the ethnic minority Roma, based on deno- tation and connotation?The theoretical framework is based on discourse analysis and include problematization of the concepts of identi-ty, ethnicity and racism and raises awareness of how the media reporting on ethnic minorities tend to look like. The method is defined to the semiotic analysis with a focus on the exploration of the images denotative (descriptive) and connotative (interpreted) meaning. The analysis revealed several cases where the portrayal of the etnic minority Roma were different from the portrayal of the majority population, which can create a difference in how the two groups are perceived by the public. The results indicate that Sydvenskans portraiture, during the collection period, risk to encourage differences between etnic minority Roma and the majority population.

I uppsatsen undersöks svenska myndigheters föreställningar om den romska minoriteten under tidsperioden 1923–1966. Genom att analysera fyra olika myndighetsdiskurser (1923, 1944, 1956 och 1966) har jag undersökt myndigheters konstruktioner av den romska minoriteten i Sverige. Att fastställa vilken kontinuitet respektive förändring som har förekommit i myndighetsdiskurserna har också varit ett mål med uppsatsen. Metoden som använts är en diskursanalys inspirerad av Foucaults synsätt om makt/kunskap, samt att det som framställs som normalt implicerar att det som inte nämns i diskursen är onormalt och avvikande. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att romerna betraktades som ett olösligt problem, i en utredning från 1923, eftersom de essentialistiska idéerna var så framträdande. Samtidigt har jag visat att det förekom flera språkliga inkonsekvenser, vilket bland annat berodde på att utredningskommittén var partisk. Det förekom också språkliga inkonsekvenser i myndighetsdiskursen från 1944, även om romerna inte längre betraktades som ett olösligt problem. År 1956 hade moderniseringstanken, om att romerna skulle assimileras och bli bofasta, fått fotfäste i myndighetsdiskursen. Trots att äldre essentialistiska idéer avfärdades av utredningens expert, Carl-Herman Tillhagen, var även denna myndighetsdiskurs fylld av motsägelser, eftersom den bland annat innehöll flera essentialistiska utsagor om den romska populationen. I socialläkaren John Takmans slutrapport från 1966 är moderniserings- tanken än mer framträdande, samtidigt som Takman var noga med att tydligt ta avstånd från äldre essentialistiska tankemönster. Trots detta avståndstagande användes essentialistiska kategorier, såsom ras, både i Takmans slutrapport, samt i den omfattande socialmedicinska studie av den romska minoriteten, som rapporten beskriver. Historikern Ida Ohlsson Al Fakir har visat att orsaken till detta hade att göra med att kategorin ras även hade fått en social dimension inom vetenskapen vid denna tid. Jag menar att också den intertextuella dimensionen hade stor betydelse, eftersom min uppsats visar att det förekom omfattande kontinuitet, gällande begreppsanvändning, mellan de fyra myndighetsdiskurserna. Även om de två yngre myndighetsdiskurserna uppvisade en betydligt mer liberal inställning till den romska minoriteten, framgår det ändå tydligt att man kraftigt åsidosatte den traditionella romska kulturen, till förmån för romernas assimilering, vilket per automatik också innebar modernisering.

This paper presents a theoretical growth model that extends the Mankiw-Romer-Weil [MRW] model by accounting for technological interdependence among regional economies. Interdependence is assumed to work through spatial externalities caused by disembodied knowledge diffusion. The transition from theory to econometrics leads to a reduced-form empirical spatial Durbin model specification that explains the variation in regional levels of per worker output at steady state. A system of 198 regions across 22 European countries over the period from 1995 to 2004 is used to empirically test the model. Testing is performed by assessing the importance of cross-region technological interdependence, and measuring direct and indirect (spillover) effects of the MRW determinants on regional output. (author's abstract)