I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper. För mina intervjuer har jag använt 10 frågor som jag tyckte behövdes för att få en bild av hur romerna upplevde den svenska skolan. Jag har gjort individuella intervjuer med alla. De intervjuade är nio till antalet. Arbetet är begränsat genom att jag endast har tagit upp de romska elevernas skolsituation i Sverige. Som jag kunnat konstatera och jämföra genom mina intervjuer kan jag se att när det gäller skolan och utbildningen har det ändå skett en förändring bland romerna. Det är fler och fler elever som avslutar grundskolan och går vidare till gymnasiet. För att romska barn ska lyckas i skolan måste man börja med föräldrarna och förändra deras attityd gentemot det svenska samhället. Samtidigt är det viktigt även den svenska skolan lär sig mer om romanikulturen och dess traditioner för att diskrimineringen ska kunna motverkas.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket?Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder. Dels att skolan bör visa ett intresse för den romska kulturen, men även få med föräldrarna i det skolkförebyggande arbetet samt införa ett belöningssystem som ska ge utdelning när barnen inte skolkar. / Romany children and school – A case study

<p>Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar.</p><p>Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val.</p> / <p>This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this.</p><p>I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.</p>

Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar. Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val. / This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this. I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.

No description available.

<p>De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. </p><p>Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. </p><p>Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer.</p><p>Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.</p>

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer. Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.

SAMMANFATTNING Studien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid). Kvinnorna skattar generellt sin hälsa sämre än männen. Undantaget en fråga som rör förändring av hälsan över tid, där kvinnorna skattar bättre hälsa än männen. I denna fråga skattar majoriteten av deltagarna en bättre eller likvärdig hälsa i andra mätningen, jämfört med bas mätningen. Slutsats: personer med romskt ursprung som deltar i en hälsokurs i ett arbetsmarknadsprojekt, skattar en förbättrad  hälsa över tid i några hälsofaktorer, mätt med hälsoenkät SF 36. / ABSTRACT The study was a comparative longitudinal study where the aim was to investigate whether self-rated health improved for persons (n=14) who participated in the health course in a labor project Romano Zor. The issue was: changed self-rated health over time for participants in a social project? Data collection method was a health survey SF-36, which measures self-rated physical and mental health, with eight sub-scales. The results show that the Roma, in the base measurement  (n = 28), rated their health worse than their counterparts in standard data groups, in all scales.  In five sub-scales underestimate the participants (n = 14), respondents were also at the second measurement, their health worse after they completed the project (measurement over time). The women generally underestimate their health worse than men. The exception a matter related to changes in health over time, with women underestimating better health than men. In this case overestimate the majority of the participants a better or equivalent health in the second measurement, compared to base measurement. Conclusion: The people of Roma origin who participate in a health course in a labor market project, estimate health improvement over time in any health factors, as measured by the health questionnaire SF- 36.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet. En annan viktig aspekt i vad som styr innehållet är lärarens egna kunskaper och tolkning om vad som är relevant för ämnet. Lärarnas gemensamma uppfattning är att det är ett viktigt område och att det är viktigt för eleverna att lära sig om minoriteterna och deras historia. Respondenterna försöker arbeta interkulturellt och lägger stor vikt vid etik och moral i undervisningen; att ha empati och förståelse för minoriteterna anser lärarna vara något av det viktigaste med undervisningen. Det är därför inte ovanligt att lärarna hävdar att de inkluderar arbetet om minoriteterna i områden som handlar om etik och moral och det är en gängse uppfattning att ämnesöverskridande arbete är att föredra.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010–november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering. Resultatet av studien tyder på att rumänska och bulgariska romer riskerar att låsas fast i bestämda subjektspositioner, genom en diskursiv viktimisering. Bilden av centraleuropeiska romer som utsatta, fattiga, utan egen agens reproduceras och förstärks i tidningarnas rapportering. Det framkommer även att ett tydligt fokus på nationer samexisterar med en intention att avvärja en utbredning av främlingsfientlighet och antiziganism. Sammanfattningsvis visar resultaten att diskursen om centraleuropeiska romer är klassiskt andrafierande samtidigt som den används för att måla upp en bild av Sverige som duktig, antirasistisk humanistisk gentemot övriga länder i Europa. / This study has its focus on how Roma migrant from Rumania and Bulgaria is seen upon in the Swedish media.  The material that is studied is selected from four of the largest newspapers in Sweden between January 2010 and November 2013. A triangulating method is used based on quantitative and qualitative content analysis. The analysis shows that the representation of Roma in the material is reproducing an image of Roma as the “Other”. The study also indicates a tendency towards an individualistic approach, where Rumanian and Bulgarian Roma risk to be locked to positions as victims of discrimination and poverty, without any agency from within the Roma community. These limited subject positions of are reproduced and become amplified through the medial presentation. A coexistence of a strong focus on nations and an attempt to stop a wider spread of nationalism and antiziganism does also appear in the material.