Syftet med studien var att identifiera vitbokens (Ds 2014:8) konstruktion av romer och problematisera vilka konsekvenser spridningen av dessa beskrivningar kan få för romers positionering i samhället i dag med särskilt fokus på skolan. Hur konstrueras och positioneras romer i de diskurser som framträder i regeringens vitbok? Hur kan dessa konstruktioner positionera romer i dagens samhälle, och då i synnerhet i skolan? Studiens teoretiska utgångspunkt återfinns inom socialkonstruktionismens uppfattning att allt vi upplever som naturligt, eller ”naturliggjort” i själva verket är fenomen skapade i social interaktion. Inspiration har också hämtats från såväl diskursanalys/teori, postmodernism samt poststrukturalism och som metod användes diskursanalys. Resultatet visar att romer konstruerats som orsak till eller del av ett ”problem” både i historisk tid såväl som i nutid men att subjektspositionen ändrats från samhällsfarlig parasit till offer för diskriminerande praktiker och expert. Historiska praktiker framsprungna ur rädsla och misstänksamhet för romer har resulterat i en stark rädsla och misstänksamhet bland romer som definitivt bidrar negativt till deras positionering i samhället och då även i skolan. Min slutsats blir att det behövs andra metoder och tekniker i tillägg till kompetensutveckling för att grupperna romer och resande ska kunna leva och verka i det svenska samhället som just romer och resande.

This essay is about how the library can make a difference inintegrating the minority Roma people into the Swedish society.Roma people have been subjected to persecution anddiscrimination for a long time. In this essay, I examine theactivities, functions and capabilities of libraries that can have apositive effect for the integration of the Roma people. Myquestions are: How can libraries reach out to the Roma people andwhat function do the library have for the integration of the Romapeople? I have used Marianne Anderssons and Dorte Skot-Hansens theory the four functions of the library – the culutralcenter, the knowledge center, the information center and the socialcenter. Based on this theory, I have interpreted and analyzed thematerial that I have gathered through interviews and literaturestudies such as thesis, dissertations, repors and parliamentdocuments. The results of my studies show a predominance of twoof the four library functions – the cultural center and theknowledge center. It was largely about literature, learning andknowledge. Some informants associated the library only withbooks and silence, which can be a result of how the librarypromote itself. As the four functions overlap, activities can oftenbe interpreted from several angles. / Program: Bibliotekarie

This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today’s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden’s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities.

<p>This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today’s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden’s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities.</p>

The free movement of the Roma minority has become questioned within the European Union. This study seeks to understand why this question has reached disproportionally importance in comparison to the number of Roma migrants within the union, and to understand the great attention given to the question. Based on the Copenhagen’s school of securitization, the purpose of this study is to show how this magnification of the question occurs due to the framing of the Roma migrants as a security problem. Focusing on the speech act of the securitization theory, this paper contains a study of political actor’s statements concerning Roma migrants. Using a framing methodology combined with the conditions for a successful securitization, speeches and statements are analyzed to determine how the Roma migrants are framed as societal threats in politics of France, Sweden and the European Commission. The result of the study show that a securitization has taken place in French politics, similar signs of the beginning of the securitizing process can be found in the Swedish political discourse. The Commission’s speech act concern the member states treatment of the Roma migrants, and especially the questioning of their right to free movement.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>

The desire to understand and model the complex phenomenon of economic growth has been an old and interesting pursuit. Many such models have been proposed and two of the most prominent canditates are the Solow-Swan and Romer models. This paper investigates the similarities and differences of the a priori mentioned models on a balanced growth path and on a partial transition dynamics - only the capital dynamics - using numerical simulations. Furthermore, the problem of the speed of convergence shall be analyzed and a method for the analysis will be presented. The simulations are investigated by means of different economic scenarios, called experiments, and are used to illustrate the capabilities and incapabilities of each model. The findings of this paper are that both models are adequate for the investigation of economic growth. However, as seen by the mathematical analysis and the experiments, the incapability of the Solow-Swan model to adequately explain the technological growth rate is a strong disadvantage over the more modern Romer model. Furthermore, this paper summarizes the choices of the numerical values - using real world data - which should be used for the variables of the Solow-Swan and Romer models.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. De frågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blir bemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkar deras identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyra intervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och Randall Collins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötande som bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är deras grupptillhörighet viktig. I den skapas emotionella energier genom gemensamma traditioner som bidrar till att känna samhörighet och trygghet. Gruppen är avgörande för identiteten och i ett majoritetssamhälle som präglas av stereotypa föreställningar om finska romer är gruppen ännu viktigare för att identiteten ska kunna upprätthållas och utvecklas. / The aim of the thesis is to study how the identities of Finnish romani are affected by prejudgments within the society. The main questions addressed are how individuals feel they are being treated in relation to the existing stereotypical images of Finnish romani and whether the social stigma affects their identities. The qualitative study is based on interviews with four Finnish romani. The theoretical framework of the study includes Erving Goffman’s theory on stigma and Randall Collin’s theory regarding social rituals. The study shows that Finnish romani are treated in a discriminating manner due to the existing prejudgement of the group. To handle this discrimination the individuals set a high value in being part of the ethnic group. Common traditions within the group bring emotional satisfaction and feelings of shelter and connectedness to the individuals. In general, being part of a group (ethnic or not) affects the identity of the person. For Finnish romani that holds particularly true, however, due to the prevailing prejudgement of the group within the society. As such, for a Finish romani, the group is of profound importance for the maintenance and the development of the identity.

Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs. / If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.

Vi har gjort en hermeneutisk studie vars syfte var att få en förståelse för hur det är att leva som romsk kvinnlig tiggare i Sverige, och hur situationen i Rumänien ser ut för dessa kvinnor. Materialet har vi samlat in främst genom djupintervjuer med romska tiggande kvinnor, men också med deltagande observationer på stödcenter för utsatta EU-migranter. Materialet i studien har vi utifrån den hermeneutiska spiralen analyserat i tre steg, som innebär att gå från en materialnära tolkning mot en allt mer abstrakt tolkning. Till grund för vår tolkning har vi använt Bourdieus teori om kapital, som visat på vilka resurser eller brister kvinnorna har. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande kapital, som gav oss möjlighet att se innebörden av kontakter innanför och utanför sin grupp. Goffmans stigmateori kunde vi koppla till hur kvinnorna upplever att samhället tar emot dem. Beckers avvikarteori användes för att tolka val som några kvinnor gjort. Vår sluttolkning av resultatet blev att kvinnorna ser tiggandet som ett jobb som de utstår på grund av ansvaret de har och känner gentemot familjen. Hur individen samtidigt styrs av sin grupp tolkade vi från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp sammanbindande kapital. De kvinnor som har lämnat livet som tiggare bakom sig har fått en anställning. Genom kontakter utanför sin grupp möjliggörs social mobilitet vilket vi tolkade från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp överbryggande kapital .