This paper presents a theoretical growth model that extends the Mankiw-Romer-Weil [MRW] model by accounting for technological interdependence among regional economies. Interdependence is assumed to work through spatial externalities caused by disembodied knowledge diffusion. The transition from theory to econometrics leads to a reduced-form empirical spatial Durbin model specification that explains the variation in regional levels of per worker output at steady state. A system of 198 regions across 22 European countries over the period from 1995 to 2004 is used to empirically test the model. Testing is performed by assessing the importance of cross-region technological interdependence, and measuring direct and indirect (spillover) effects of the MRW determinants on regional output. (author's abstract)

No description available.

<p>This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.</p><p>The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?</p><p>An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.</p>

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation. The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension? An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.

With a history of racial discrimination, which inevitably led to illegal occupations of private and public land and subsequent violent evictions, South Africans have enjoyed constitutional protection against illegal and forcible evictions since the mid-1990s. Sweden, a country considerably less accustomed to illegal occupations, does not guarantee the same protection against forcible evictions. However, the recent influx of Roma from Romania and Bulgaria to Sweden without the means to support themselves has resulted in an increase of illegal occupations and led to evictions from publicly owned land. This paper examines: (i) how the case of South Africa relates to the situation in Sweden, (ii) the extent of legal protection offered by Sweden relating to the right to housing and (iii), whether when carrying out such evictions, Sweden respects European legislation and precedent. The results show that South African and European courts have interpreted the right to housing as a right to alternative accommodation for illegal occupants. With no constitutional right to housing in Sweden, legislation only guarantees the right to housing for holders of a permanent right of residence. For EEA citizens, such as Romanians or Bulgarians, the right of residence is conditional. In the absence of a legal obligation to consider the situation of illegal occupiers or to provide alternative accommodation, there seems to be a gap in Swedish legislation; leading to a failure on the behalf of the state to adhere to European commitments and to protect those most vulnerable in society.

Hur gick det till när romerna gick med i pingstkyrkan och varför ville pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och då de upptäckte att så var fallet och att romerna i flera andra europeiska länder var med i de ländernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle få vara med i Sverige också. Pingstvännerna var ju också en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytänkande. Grunden inom pingstkyrkan är densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvännerna mellan fingrarna för därför att romerna ändå är en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrån dem och för att det inte direkt strider mot pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i pingstkyrkan är renlighetsreglerna som de håller mycket strikt på. Saker som de svenska pingstvännerna vänder sig emot är spådomskonsten och blodshämnden. Detta kräver pingstkyrkan att man gör avkall på.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen. Avpixlats artikel utmärker sig genom att spegla tydligt ideologiska perspektiv. Sannolikheten är större att artiklarna i Dagens Nyheter och Avpixlat kan bidra till en förändring av den sociala världen.

The master's thesis discusses an alternative concept of development aid in the form of charter cities created by Paul Romer, American economist. It describes this mechanism, institutional framework and analyzes its potential to work in practice. Besides the first attempts to put model cities into practice, the thesis also points to a number of myths that have appeared around the project and which are the subject of study. Due to absence of direct charter cities the concept is compared (based on ex-post analysis) with cities and economic zones that were established with goal to achieve economic growth. Similar procedure is applied even in testing of basic assumptions of this model to find out whether this is a viable project.

Våld mot kvinnor är ett centralt område i arbetet med mänskliga rättigheter och global hälsa. En grupp som är underrepresenterad i hjälpapparaten för våld mot kvinnor är Rumäniens romska kvinnor, vars socio-ekonomiska förutsättningar ofta skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Studien grundar sig på kvalitativ metod och syftar till att undersöka hjälpsökandeprocessen hos romska kvinnor i Rumänien som sökt formell hjälp till följd av våldsutsatthet. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som erfarit våld och sökt formell hjälp för sin våldsutsatthet. En abduktiv tematisk analys användes för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visade att kvinnornas problemdefinition influerades av våldets ansvarsfördelning, ekonomiska och juridiska förutsättningar, social acceptans av våld mot kvinnor, normer kring kön och cykler av uppbrott. Kvinnornas beslut att söka hjälp påverkades av isolering, tidigare erfarenheter av våld, barn och oförmåga att lösa problemet själv. Kvinnornas val av hjälpkällor korresponderade med deras psykologiska och fysiska behov, kunskap och erfarenheter av informella och formella hjälpkällor. Avslutningsvis visade resultatet att hjälpsökandeprocesserna till stor del överensstämmer med evidens från andra grupper men att större hänsyn behöver tas till kvinnornas handlingsutrymme ifråga om tillgänglighet till hjälpkälla, ekonomiska förutsättningar, ålder och graden av kollektivism. / Violence against women is a key area in the work on human rights and global health. One group that is underrepresented in the help apparatus for women who experienced violence is Romania's Roma women, whose socio-economic conditions often differ from the majority population. The study is based on a qualitative method and aims to examine the help-seeking process among Roma women in Romania who have sought formal help as a result of violence. Six semi-structured interviews were conducted with women who had experienced violence and sought formal help for their exposure to violence. An abductive thematic analysis was used to analyze the interview material. The results showed that women's problem definition was influenced by their interpretations of violence, economic and legal conditions, social acceptance of violence against women, gender norms, and cycles of separations. The women's decision to seek help was influenced by isolation, previous experiences of violence, children, and inability to autonomous problem- solving. The women's choice of sources of help corresponded to their psychological and physical needs, knowledge, and experience of informal and formal sources of help. In conclusion, the results showed that the help-seeking processes of Roma women in Romania are largely in line with evidence from other groups, but that greater consideration needs to be given to the women’s access to resources, economic conditions, age, and the degree of collectivism.

Studiens syfte var att identifiera och jämföra diskurser om romer från svensk press åren 2006 och 2021. De tidningar som valdes ut var Aftonbladet och Expressen då det var tidningarna med störst spridning från respektive år. Diskursteori och teori om andrafiering utgjorde grunden för studiens analys och ett snävt diskursanalytiskt tillvägagångssätt användes för att kartlägga romers subjektpositioner ur skildringarna. De huvudsakliga resultaten visade på att romer framställdes som en homogen grupp bägge åren, samt som en grupp utsatta för diskriminering och utanförskap av olika slag. Skillnader som kunde identifieras mellan de olika åren var att synen på romer som hjälpbehövande tycktes ersättas av en syn om genombrott och framsteg där romer skildrades som banbrytande. Andrafiering av olika slag identifierades från båda åren, men med olika omfattning och grunder. I vissa fall var andrafieringen år 2021 mindre tydlig än år 2006 och i andra fall tydligare. / The purpose of the study was to identify and compare discourses about Roma in the Swedish press during the years 2006 and 2021. The chosen newspapers were Aftonbladet and Expressen since they had the largest distribution in both years. The discourse theory and theory about othering constituted the basis of the study’s analysis and a narrow approach to discourse analysis was used to map Roma’s subject positions from the papers’ depictions. The main results showed that the Roma were portrayed as a homogeneous group in both years, as well as a group exposed to discrimination and exclusion of various forms. Differences that could be identified between the different years were that the view of Roma as in need of help seemed to be replaced by a view of breakthroughs and progress where Roma were portrayed as mould-breaking. Othering of different kinds was identified from both years, although to different extents and with differing bases. In some cases, the othering was less noticeable in the year 2021 and in others it was more noticeable.