Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering. Begreppet integration används i syfte för att jämföra vad integrationsbegreppet i sig innefattar och intervjupersoners egna åsikter om vad begreppets innebörd. Frågeställningar vi har utgått från är Vad innebär integration för våra intervjupersoner? samt Hur upplever våra intervjupersoner att de är integrerade i Malmö? Genom våra intervjupersoners åsikter har det framkommit att integration för dem är en avgörande process för deras tillvaro i Malmö. Intervjupersoners medvetenhet om vilka möjligheter som krävs för att bli en del en av gemenskapen överensstämmer med vad begreppet integration egentligen innebär. Tidigare studier visar att romer i stor utsträckning har varit i utanförskap på arbetsmarknaden, skolan och i bostadsfrågan. Det framkommer även att romer har uppfattats som främlingar samt att de har varit utsatta för diskriminering. Resultatet av denna studie skiljer sig från tidigare studier i den mån att det visade sig att de flesta av våra intervjupersoner känner sig integrerade i Malmö. Dock framkommer det att somliga av våra intervjupersoner är ambivalenta när det gäller deras upplevelse av integration p.g.a. bemötelsen de får av andra samhällsmedborgare. Deras gemensamma upplevelse av att vara integrerade förklaras genom deras långa vistelse i Malmö. Även om våra intervjupersoner tillhör en minoritetsgrupp i Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare, framkommer det i vårt resultat att de inte känner sig socialt accepterade av andra människor i samhället p.g.a. de fördomar allmänheten har om romer.

Uppsatsen studerar representationen av romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext. Detta görs med utgångspunkt från ett poststrukturalistiskt, diskursanalytiskt perspektiv. Ett ytterligare teoretiskt ramverk utgörs av ett postkolonialt perspektiv på kultur och etnicitet. Undersökningens empiri består av artiklar från svenska dagstidningar. Resultatet visar att kriminalitet kopplas samman med romer och att romer kopplas samman med kriminalitet. Artiklarna är vinklade till de romska gruppernas nackdel och diskurserna som framträder i analysen innehåller uteslutande negativa beskrivningar. I dessa diskurser skapas en ”romsk kultur” som framställs som statisk och oföränderlig. Uppsatsen hjälper oss att se underliggande makstrukturer, medias makt och diskrimineringsmekanismer.

Aim: The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. Method: Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. Conclusion: Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.

This thesis aims to examine and critically revise the language in two of Sweden ́s major newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD), regarding the reporting of the police department of Skånes registration of the Swedish Romani minority. The research method used is qualitative text analysis based on Teun Van Dijks model for critical discourse analysis of news discourse. The material examined contains of four articles published the last week of September 2013. This thesis has a critical perspective based on the notion that the media influence the public’s opinion about certain themes, and strives to contribute to the field of research about how the Romani minority is being portrayed in the Swedish press. Previous research of the representation of ethnic minorities in the media has shown that ethnic minorities usually are represented in contexts of criminality or social problems. This thesis concludes that the existing reporting in DN and SvD convey the image of the Romani minority as a discriminated and week group. The newspapers share the value that it is wrong to discriminate due to someone’s ethnicity but to some extent they nevertheless contribute to the impression of the Romani people as a group differed from the majority, even being criminals.

In 2011, a crime prevention initiative was undertaken by the Swedish police department in Scania. Two years later, the Swedish media reported on this initiative, claiming that it had been intended as an ethnic registration of Romani people. This revelation resulted in a great deal of controversy and sparked a national debate on the issue of ethnicity and public registration in Sweden. The police in Scania had difficulties explaining the purpose of such a registration effort, and could not provide evidence that it had been legitimate and legal. This paper will attempt to explain the motivation behind the original police initiative with a theoretical analysis based on assessments from public authorities. Qualitative content analysis will be used to examine how the Scania Police attempted to explain their actions, and what purpose the cataloging Romani people could have had. The analysis will be made through the lens of organizational behavior theory. In this paper, the motives and causes of the police initiative will be analyzed in order to establish an explanation for their actions. The resulting analysis, as follows, shows several problems on an individual, group and organizational level in the police department, which ultimately led to a failure to protect the registered people’s right to privacy.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer. Det förekommer även ett “vi och dem-tänk” med en positiv ideologisk bild av Sverige som ställer sig på de svagas sida.

Under 2013 och 2014 har det skett en ökning av antalet EU-medborgare som tigger i Sverige. Det har varit ett hett ämne för offentlig debatt och åsikterna har varit många och delade. Det finns flera obesvarade frågor och situationen är komplex. Behovet av kunskap i ämnet ses därför som stort. Syftet med denna uppsats var att studera medias framställning av tiggeri och romer, samt att genom intervjuer ge en bild av den verklighet som romerna i Umeå upplever. Dessa framställningar jämfördes sedan mot varandra. För att göra detta har en mediestudie gjorts där 49 tidningsartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Västerbottens Kuriren granskats. Det har gjorts tre intervjuer med romer. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera samtligt material. Mediestudien visade att tidningarnas framställning av romer och tiggeri främst handlar om romernas utsatta situation, samt diskussioner rörande ansvarsfrågan. Intervjuerna visade att det som främst präglar romernas verklighet är utsattheten, samt att familjen har stor betydelse.

The Romani people have, since their arrival in Europe during the turn of the last millennia, been the subject of stigmatization and hatred. Despite efforts to end discrimination against the Romani population, they remain one of the most stigmatized groups throughout Europe. Media has often been blamed for presenting and reproducing stereotypes concerning the Romani people consequently further cementing preconceived notions about the group. Numerous researchers have studied how these stereotypes are manifested as well as the underlying reasons behind their existence in both Swedish and international ether and printed media published in the last few decades. In contrast to prior research, this study investigates how the Romani people have been portrayed and the reasons behind these portrayals during a more extensive historical period than done prior. Using a traditional approach to content-analysis, selected months and years between 1914-2013 are examined in two of the largest newspapers in Sweden. The results are then analyzed using postcolonial theory and Mary Douglas´ theory presented in the influential work Purity and Danger. In short, our analysis indicates that stereotypical representations of the Romani population, as well as various societal strategies for dealing with the group, are found throughout the examined period. The representations and strategies presented pre-world war II could, undoubtedly, be considered brutal and inhumane, while the representations and societal strategies found post-world war II could be regarded as less hostile and more benevolent whilst still at times stereotypical and oppressive. Despite certain positive changes regarding the representation of the Romani people and more humane suggested strategies for dealing with the group, the interests of the Romani people nevertheless remain secondary to the interest of the ruling elite, who above all aim to maintain power and establish order in society. Our ambition with this research is to contribute to a more extensive understanding of how the Romani people have been portrayed historically. In addition, we hope that the use of, in the subject area, new theoretical framework can contribute to new insights regarding the political elite and media´s influence on shaping the general population´s perception of ethnic minorities in society.

En undersökning om hur Sverige arbetar med integration i statlig, kommunal och ideell verksamhet / Romanies and Integration in the Swedish SocietyA survey about integration in sweden in state, local council and voluntary organisations