Syftet med följande studie är att bidra med kunskap och förståelse om rektorer och specialpedagogers uppfattning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Detta för att vidare undersöka hur organisatoriska förutsättningar kan påverka elever i behov av särskilt stöd och att inte alla elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de är berättigade till. Forskning visar på att det rådande kategoriska perspektivet hos rektorer bidrar till att elever ses som bärare av svårigheter jämfört med det relationella perspektivet som specialpedagoger ofta intar. I det sistnämnda ställs elevens svårigheter i relation till omgivningen och de krav som finns. Ur ett internationellt perspektiv ses att resursbrist i skolan kan ge konsekvensen då ordinarie undervisning prioriteras istället för det särskilda stödet. Något som får konsekvenser för vilket stöd elever får. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer vilka utgör studiens empiriska underlag. Genom systemteorin har empirin analyserats för att undersöka hur de olika nivåerna i skolans verksamhet påverkar arbetet kring särskilt stöd. Även specialpedagogiska perspektiv som det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet har använts för att bidra till en mångfald av perspektiv i synen på hur rektorer och specialpedagoger ser på elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att rektorer och specialpedagogers syn på faktorer som påverkar elever elevers stödbehov skiljer sig åt och då utifrån de kategoriska och relationella perspektiven som även tidigare forskning visar på. Nytt som framträder är de olika dilemman rektorer och specialpedagoger ställs inför när de beslutar dels var resurser ska gå och vilka som ska få ta del av tillgängliga stödinsatser. Här behöver rektorn förhålla sig till att vara pedagogisk ledare men även ledare för en organisation som har en stram budget och påtryck ovanifrån i form av politiska beslut, läroplan och dylikt. Dilemman här blir mellan att välja på att prioritera den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd vilka bägge får olika konsekvenser för verksamheten. Specialpedagogen ställs inför dilemman där denna måste välja vilka elever som ska få särskilt stöd även om detta innebär att stöd kan brista eller i värsta fall utebli. Det kan här tänkas finnas utrymme för att undersöka hur valen utifrån dessa dilemman påverkar elevers måluppfyllelse och mående vilka bägge bitar kan komma att påverka deras framtid.

Studien syftade till att ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare uppfattade att det särskilda stödet såg ut på skolorna, ur ett genusperspektiv. Datainsamlingen skedde genom åtta intervjuer ute på skolor som sedan jämfördes och ställdes mot varandra. Analysen är tematisk, både induktiv och deduktiv, vilket innebär att den skedde utifrån några förutbestämda teman men att nya teman också har indetifierats i intervjuerna.   I analysen framgår det att speciallärarna och specialpedagogerna upplever att alla elever som är i behov av särskilt stöd får det, oavsett om de har en diagnos eller inte. Men det framkommer även att det finns skillnader mellan könen, till exempel att åtgärder sätts in snabbare hos pojkar som tar plats än hos flickor som har svårigheter men inte hörs och syns i samma grad. Anledningen till detta tror många av de intervjuade är delvis att forskningen i större grad har gjorts på pojkar men också att flickorna är slutna och svårare att upptäcka svårigheter hos. Resultaten analyserades och diskuterades sedan i förhållande till teorier om genus och specialpedagogik.

<p>Denna uppsats belyser frågan om hur det särskilda stödet på en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lärare. Vi försöker även definiera begreppet ”elever i behov av särskilt stöd”. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lärare samt genom en enkätundersökning av elever i tre klasser på skolan.</p><p>Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjärde rektorsområde behöver förbättra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Så var även fallet för den skola där undersökningen gjordes.</p><p>Det resultat vi fick genom våra undersökningar påvisade att lärare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser på området överlag. De flesta tyckte att mycket kunde göras bättre. Fallskolan är på väg mot integration, dvs. att alla elever får hjälp inom klassens ramar. Det är dock fortfarande mycket kvar att göra, både inom resursfördelning och inom lokaliteterna, för att stödet ska nå ut till alla elever som behöver det.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda påhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fått i de tidiga årskurserna i ämnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjälpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande är i behov av särskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förändrats. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av såväl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare är det avstor vikt att rätt sorts stöd sätts in i de tidiga skolåren, samt att de låtereleverna vara delaktiga i de åtgärder som görs. Eleverna i denna studie kännerinte att de har fått varit delaktiga i de beslut som har fattats kring derasmatematikutveckling.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys. I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska. Det övervägande vanligaste sättet lärarna talar om eleven och arbetet kring eleven är ur ett psyko-medicinskt perspektiv där svårigheterna knyts till individen. Jag har också funnit att lärarna beskriver eleverna genom att tala om elevernas behov. Behoven kan vara av olika typ, såsom tid, relation, organisation, didaktik/metod och miljö, men de flesta kan knytas till individuella svårigheter. Lärarens engagemang och ansvar för eleven i skolan lyser igenom i mitt material. Lärarna beskriver hur relationen till eleven och deras fysiska närvaro är avgörande för hur eleven lyckas i skolan, därav kommer arbetets titel: Hinna med och räcka till. I skollagen (2010) kap 3 §7,  finns skrivningen om att eleven ska få det särskilda stödet i den grupp eleven tillhör. Lärarna talar om att de ser ett värde i att eleverna är i klassrummet. Avskiljning av elever i behov av särskilt stöd visar sig dock vara vanligt förekommande i lärarnas tal. Trots att lärarna säger att de vill arbeta för inkludering visar mina analyser att det mesta arbetet istället handlar om integrering då lärarnas perspektiv är att en del ska anpassas till en helhet istället för att helheten anpassas till delarna.

The aim of the study was to investigate how teachers, special education teachers and principals describe their schools work with children in reading and writing difficulties. How do they reason about reading and writing difficulties and the cause of it? This study also investigates what kind of support students with these difficulties get in school. Six teachers, two special education teachers and two principals were interviewed. The result showed that the schools are aware of reading and writing difficulties. Special education teachers, teachers and principals agreed that causes related to reading and writing difficulties were educational as well as teaching and heredity. All respondents agreed that different interventions are necessary and that early identification and interventions are very important, although good core education is what is the most important. Interventions that were used at the schools were mainly managed by the teacher in the class and in the classroom. The study implicates that special education teachers and special education are needed in the schools.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med och bemöter elever som är i behov av särskilt stöd. Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med elever behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa? Vilka dilemman kan uppstå vid undervisning av elever som är i behov av särskilt stöd? Metod Den metod som valts för att genomföra studien var att intervjua sex idrottslärare som jobbar på olika skolor. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje lärare samt spelades in på telefon. Studiens frågeställningar är direkt kopplade till vad lärarna i idrott och hälsa anser och tänker kring de svårigheter som kan finnas i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Resultat Resultaten visar att idrottslärarna inte har förutsättningar att kunna organisera den bästa undervisningsformen för sina elever. Idrottslärarna uttrycker önskan att kunna ha special undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Lärarna är medvetna om att det finns elever som behöver extra stöd och de försöker anpassa undervisningen efter alla de omständigheter som kan förekomma under undervisningens gång och början. Elever som är i behov av särskilt stöd har inte den nödvändiga förmågan att koncentrera sig. Slutsats Resultaten visar att det finns hinder och ett svagt intresse för barn med behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa. Rektorerna har det yttersta ansvaret att organisera och skapa de bästa möjligheterna för lärare och elever som är i behov av särskilt stöd.  Skolorna ska se till att forma en likvärdig skolform för alla barn, inklusive barn i behov av särskilt stöd. / Purpose The purpose of the study is to examine how teachers of physical education and health work deal with pupils who are in need of special support. Issues: • How do the teachers work with regard to special needs in physical education in their school? • What dilemmas may arise during the teaching of students with special needs? Method The method selected for the study was to conduct interviews with six teachers in physical education who work at different schools. The interviews were conducted individually with each teacher and were recorded on the phone. The study's issues were directly related to what teachers think about the difficulties that may arise with regard to pupils with special needs in physical education. Results The results indicate that the teachers do not have the conditions to organize the best form of education for their students. The teachers wished that they could have access to specialized education for students with special needs. The Teachers are aware that there are students who are in need of extra support. In spite of lack in adequate organization they try to adapt their teaching to any event that may occur during the teaching time and start. Students who are in need of special support do not have the ability to concentrate and the teaching environment does not affect them in a positive sense. Conclusion The results indicate that there are obstacles and little interest for children in need of special support in physical education. Principals have the ultimate responsibility to organize and create the best opportunities for teachers and students who need special support. Schools should ensure to form a similar type of schooling for all children, including for children in need of special support. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Åtgärdsprogram uppkom i och med att skolan blev mer mål- och resultatinriktad samt att kravet på dokumentation ökade. Åtgärdsprogram ska upprättas framförallt till de elever som, av olika orsaker, riskerar att inte nå skolans mål. Syftet med denna studie är att, utifrån lärares och specialpedagogers perspektiv, undersöka åtgärdsprogrammens effekter för skola, elever och skolpersonal. Centralt för studien är att ta reda vilka åtgärder som är effektiva, vilka effekter åtgärderna har, vilken betydelse åtgärdsprogrammen har för den pedagogiska verksamheten samt om det finns en skillnad mellan specialpedagogers och lärares perspektiv. Den tidigare forskningen som undersökts har främst berört vad som skiljer pedagogik mot specialpedagogik, vilken roll lärarens kunskap och kompetens har för åtgärdsprogrammens effekter, samt på vilket sätt effekterna av åtgärdsprogram och särskilt stöd har för elever. Den teori som används för att tolka och förstå det empiriska materialet är en ansats som skiljer mellan det relationella och kategoriska perspektivet inom specialpedagogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med två lärare och två specialpedagoger. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen både verkar ha positiva och negativa effekter för både elever, skolpersonal och skolverksamhet samt att det finns en kunskap bland lärare och specialpedagoger om vad som ska göras men inte alltid hur det ska gå till.

<p> </p><p>Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter?</p><p>I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.</p><p> </p><p>Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.</p><p> </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.</p>

No description available.