Uppsatsen syftar till att belysa några elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser med avseende på inkludering samt ge exempel på hur undervisning för barn i behov av särskilt stöd fungerar i grundskolan. Fallstudien består av analys av sex kvalitativa intervjuer och ett antal icke deltagande observationer på ett högstadium. Insamlat material har analyserats för att få inblick i några elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser och vad eleverna kommunicerar för känslor i frågan om inkludering. Forskning befarar att elever i behov av stöd som har sin undervisning utanför klassen riskerar att marginaliseras och stigmatiseras samt deras delaktighet och socialsamvaro med klassen kan påverkas negativt. Fallstudien har analyserat elever som har en liten del av sin undervisning i specialundervisningsgrupp och arbetat utanför klassen några gånger i veckan. Studien visar ingen tendens till stigmatisering och marginalisering av dessa elever. Studiens resultat visar att elever till övervägande del känner sig inkluderade i både specialundervisningsgruppen och helklass. Slutsatsen är att det inte behöver vara negativt för elevers sociala gemenskap att ha specialpedagogiskstöd i liten utsträckning utanför klassen, dock borde man ändå sträva efter att förbättra den ordinarie undervisningen, då den insatsen skulle kunna sänka behovet av särskiljande lösningar då den vanliga pedagogiken inte räcker till. / The intention of this paper is to point out some students´ perceptions on special pedagogical efforts concerning inclusion and give examples of how the education of children in need of special support is managed at junior high school. The case study consists of six qualitative interviews and a number of non-participant observations at a junior high school. The collected material has been analyzed to get at an insight in to how some students perceive special pedagogical efforts and how students communicate emotionally concerning inclusion. Research is concerned that students who are in need of special education and receive help outside of the classroom run the risk of being marginalized and stigmatized and their participation and social time with the class will be influenced in a negative way. The aim of this case study is to analyze students who have classes in a group for special education outside of their regular classes a few times a week. The study shows no tendency towards stigmatization and marginalization of these students. The students feel predominately included in both their special need´s group and in their regular classes. The conclusion is that it should not be considered socially negative for students to accept pedagogical support to a smaller extent outside the classroom. Schools should, however, strive to improve regular education, as that could diminish the need for alternative solutions when regular pedagogy is not enough.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om “en skola för alla”. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet “i behov av särskilt stöd” definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla. För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts. Den rationalistiska modellen som utgår från organisationsperspektivet, samt den fenomenologiska ansatsen ligger till grund för vår studie. Ett relationellt perspektiv har också använts som ett analysverktyg. Studien har visat att processen är relativt komplex och att det finns många områden som har brister. Av resultatet framgår att den huvudsakliga bristen är lärarens utbildning. Vi har också förstått att begreppet inte är en enkel uppgift att definiera och att man fokuserar på individens problematik framför organisationens påverkan på eleven.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten åt alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med föräldrarna så att det blir en god vistelse och stöd för barnet. Särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd behöver bemötas för vem de är och inte för vad de gör. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av särskilt stöd. Vi som blivande förskollärare vill fördjupa vår kunskap i hur vi i vår kommande yrkesroll bör bemöta barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningen som undersökningen har utgått från är: Hur bemöter pedagoger i förskolan barn i behov av särskilt stöd? Som metod har vi valt att utföra en kvalitativt inriktad undersökning. vi har valt att använda oss av både intervjuer och observartioner. Resultatet från tidigare forskning visar att alla barn har behov av stöd och pedagogerna bemöter barnen på olika sätt beroende på vilket behov barnet har. I dagens förskolor integrerar alla barn i barngruppen, även de barn som är i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår undersökning visar att förskolans pedagoger bemöter alla barnen på förskolan likadant, vara sig barnen har en diagnos eller är behov av annat stöd. Vi uppmärksammade däremot att pedagogerna ofta blev fast i speciella diagnoser och pedagogerna inte tänkte på att det fanns andra behov i barngruppen. Vi uppmärksammade utifrån resultatet av vår undersökning att pedagogerna integrerar barn i behov av särskilt stöd med i barngruppen. Förskolorna delar vanligen upp barnen i mindre grupper för att alla barn mår bra av att vara i mindre grupper vare sig barnet är ett barn i behov av särskilt stöd eller inte. på förskolorna som vi undersökte gav pedagogerna exempel på olika arbettsätt för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering. Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik. / The purpose of this study has been to identify teachers’ and special education teachers’ approach on pedagogical management of students lacking a diagnosis but are involved with action program. To attain answers to the study’s questions a combination of a qualitative and quantitative research approach has been chosen. The result is based on the question formulations’ three themes: the benefit of the action program, the teaching disposition and the criteria for evaluation and revision. The result shows that these questions are complex dilemmas comprised of several components, partially because of the tension between management by objectives and individual schools’ specific circumstances and partially because of educators’ divided perception on the science of education and special education.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:   Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön, personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek. (Skolverket 2007)   Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte är tillräcklig. Ekonomin var en annan avgörande faktor enligt respondenterna som begränsade dem för att kunna ge barnen det stöd som de behövde. I resultatet belyste våra respondenter att tillsammans i arbetslaget är man stark. Det framkommer två perspektiv i studien på begreppet barn i behov av särskilt stöd, vilket är det relationella och kategoriska perspektivet

Mitt arbete handlar om hur lärare beskriver att de arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen samt hur de upptäcker och arbetar stödjande med elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utsträckning lärarna anser att riktad specialundervisning kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Slutligen har jag även tittat på vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lärare som arbetar på en kommunal skola och lärare som arbetar på en friskola med Freinetpedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivning av hur de arbetar med läsinlärning i de lägre åldrarna samt hur lärarna upptäcker och arbetar med barn i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar på en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar på två friskolor med Freinetpedagogik. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte enbart använder sig av en metod när det gäller den tidiga läsinlärningen, utan de blandar flera metoder. Flera pedagoger anser att det är relativt enkelt att tidigt upptäcka elever i läs- och skrivsvårigheter, eftersom dessa elever har svårigheter med den fonologiska medvetenheten. Övriga lärare anser att utveckling sker individuellt och att svårigheter med att läsa och skriva kan bero på omognad. Lärarna på den kommunala skolan anser att de differentierar undervisningen utifrån olika elevers behov genom att använda nivåanpassat material och genom att eleverna har eget arbetsschema och kan arbeta i egen takt. Lärarna på Freinetskolorna menar att deras arbetssätt, de jobbar tematiskt och värderar handens och hjärnans arbete lika, främjar alla elever. Alla lärare utom en anser att eleverna blir hjälpta av riktad specialundervisning. På den kommunala skolan får elever i behov av stöd gå till specialläraren och det gör även eleverna på den ena Freinetskolan. På den andra Freinetskolan sköts specialundervisningen av samtliga pedagoger och de arbetar gärna 1 till 1 under en kort men intensiv period. De lärare som arbetar på den kommunala skolan verkar vara mer detaljstyrda i sin undervisning. De har en noga utarbetad plan för hur de skall arbeta med sin klass när det gäller läs- och skrivinlärning och de följer oftast lärobokens innehåll. Lärarna som arbetar Freinetskolorna säger sig utgå mer från barnets lust. Barnets behov och vilja står i centrum och det föreligger inget tvång att arbeta med en viss uppgift eller ett visst område. Samtliga lärare som deltagit i studien upplevs som väldigt engagerade och visar stor entusiasm över sitt yrke.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman; specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term “pupil in need of special education”. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them. And furthermore, one has to discuss the matter with the pupil, and see if the student himself feels like he is in special educational need.                       There are many different aspects and factors which all can affect if a pupil is in need of special education. Amongst others are different kind of diagnosis, such as dyslexia and ADHD, but also is the pupil is having a rough time at home, or if the teachers aren’t well equipped to meet the pupils individual needs in the classroom.