Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd. Lärarna i förskolan ger däremot inte denna definition. Alla lärare beskriver att de har skriftliga rutiner för hur samverkansprocessen ska ske. Samverkan mellan lärare i förskolan och lärare i förskoleklass fungerar bäst om verksamheternas lokaler ligger nära varandra och om förskolan och förskoleklassen är kommunala.  Förskolan och förskoleklassen har olika sträng sekretess, detta påverkar överföring av information kring barn som är i behov av särskilt stöd. Det är bara den information som föräldrarna har gett sitt tillstånd till, som ges till förskoleklassens lärare. Något som skiljer sig mycket mellan förskolan och förskoleklassen är hur de organiserar verksamheten. Förskoleklassen har enligt vårt arbete trängre lokaler än förskolan, inte lika mycket kreativt material, mindre lärartäthet och är mer inriktade på kunskapsinhämtning. Detta kan leda till att fler barn blir i behov av särskilt stöd i förskoleklassen än i förskolan.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel.

ABSTRAKT SPECIALPEDAGOGPROGRAMMET   Titel                                    ”Att se med lite andra ögon” Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan.      Engelsk titel                       ”To see with different eyes” Descriptions of special education in preschool.   Författare                           Anna Hellsaeus   Handledare                        Leif Nilsson   Antal sidor                         64   Nyckelord                          Specialpedagogik, förskola, pedagog, specialpedagog, barn i behov av särskilt stöd

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna – världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det särskilda stödet i matematik aldrig kan se likadant ut för alla, men att i de fall där det särskilda stödet sker utanför klassens ram finns viktiga faktorer att ha i åtanke. För att eleverna ska ha samma förutsättningar som sina klasskamrater att uppnå kunskapskraven i matematik ställer det särskilt stora krav på läraren, då denne inte har stöd i de normal- och högpresterande eleverna för att de svagare ska kunna utvecklas via den proximala zonen. Vidare ligger det ett stort ansvar på läraren att se till att matematiska samtal sker, så att eleverna utvidgar sitt matematiska ordförråd. Samtalet är grunden för att träna förmågorna i kursplanen i matematik, vilket leder till matematisk förståelse. Genom att använda öppna frågor i matematikundervisningen kan alla förmågor i kursplanen i matematik utvecklas.

Studiens syfte var att undersöka hur ett antal särskilt matematiskt begåvade elever upplevde sin tid i grundskolan, med fokus på ämnet matematik och matematiklektioner. Hur bemöttes eleverna av lärare? Fick eleverna det stöd och den stimulans de var i behov av? Vidare var ambitionen att undersöka hur dessa elever upplevde sig själva som en i klassens gemenskap, då tidigare forskning visar att särskilt begåvade elever inte har lika stort behov av umgänge med jämnåriga som normalbegåvade.   Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer med särskilt matematiskt begåvade elever som slutat grundskolan mellan 2005 och 2008. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med två flickor och fyra pojkar, varav två par är syskon. Arbetets teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning och annan litteratur som berör begåvning och särbegåvning ur olika perspektiv, med fokus på det didaktiska perspektivet.   Tidigare forskning visar att särskilt matematiskt begåvade elever kan ha styrkor men också svagheter inom matematikområdet. Då forskning även visar att matematikundervisningen i den svenska skolan idag är dominerad av tyst räkning i läromedel blir möjligheterna för dessa elever att bli upptäckta begränsade.   De erhållna resultaten i denna studie visar att matematiken i grundskolan har upplevts för lätt, men också för tråkig av eleverna. De beskriver en undervisning utan flexibilitet, dominerad av läromedlet. De beskriver repetitioner av moment de redan kunde och en väntan på att de övrig i klassen skulle arbeta ikapp. En av eleverna tappade tidigt intresset på grund av andra intressen. En annan elev försökte hela grundskoletiden att dölja sin matematiska begåvning för att passa in med kamraterna och tappade därför sin studieteknik.   Två av de sex informanterna säger dock att de är tämligen nöjda med undervisningen även om de också beskriver en läromedelsfokuserad undervisning. Dessa två elever har klarat sig på egen hand utan nämnvärd hjälp. Den stimulans de fått är att de blivit tillåtna att arbeta i sin egen takt.   En slutsats av denna undersökning är att som undervisningen ser ut i den svenska skolan idag får elever med särskild matematisk begåvning inte det stöd och den stimulans som de är i behov av. De elever som uttryckte att de var nöjda med undervisningen uttryckte samtidigt att de saknade någon att diskutera med.

I denna studie har vi försökt att fånga pedagogers och elevers syn på samband mellanspecialundervisning som sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet, underordinarie undervisning, och utanförskap. Studien lyfter huruvida elever som är i behov avsärskilt stöd, och får detta genom specialundervisning utanför klassrummets ordinarieundervisning, bemöts annorlunda jämfört med övriga elever och om det påverkar dessaelevers kamratrelationer.Studien presenterar tidigare forskning inom området för specialundervisning genom att se påbemötandet av elever i behov särskilt stöd, vikten av gemenskap samt tankar om en godlärandemiljö i skolan. Studiens undersökning bygger på kvalitativa frågor ställda tillpedagoger och elever kring deras skolors arbetssätt, elevers bemötande och kamratkontaktermed de som får specialundervisning utanför klassrummet under ordinarie undervisning.I resultatet av studiens undersökning har vi funnit att pedagogers och elevers syn på sambandmellan specialundervisning och utanförskap generellt inte skiljer sig åt. Majoriteten i bådadelarna av undersökningsgruppen är överens om att de inte kan se att bemötande ochkamratkontakter påverkas av specialundervisningen. Vi kan dock se tendenser i några avpedagogernas svar och i flertalet elevers kommentarer att det görs en viss skillnad mellanelever som har specialundervisning och elever som inte har det.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det särskilda läs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever får i en särskild studioverksamhet på en sfi-skola och vad jag som sfilärare kan tänka på för att stödja eleverna så att de når målen. I samband med detta har jag även studerat och jämfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", självförtroende och om acceptans i det svenska samhället. Studien som är en utvärdering av en särskild stödundervisning för elever på en sfi-skola i Sverige visar med hjälp av tester och intervjuer att verksamheten är ett värdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lär sig snabbare i "studion"och får mer individuell tid än i den ordinarie undervisningen. Några fonemtest visar att de fyra eleverna nästan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fått särskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fått stöd, börjar lära sig de svenska språkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande många fel. För de fyra eleverna är det viktigt att lära sig att kommunicera som för dem innebär att kunna prata och göra sig förstådda på svenska. "En bra svenska" menar eleverna betyder att ha ett bra svenskt uttal. Endast den kvinnliga eleven har känt sig diskriminerad eller blivit missförstådd p.g.a. sitt svenska uttal. Enligt resultaten, kan jag och mina kollegor i studion stödja eleverna så att de snabbare lär sig de svenska språkljuden och kan göra sig förstådda i det svenska samhället. / The aim with this study was to examine how the specified reading, pronunciation and writing support functions for students in a special studio at an SFI-school and what I, as an SFIteacher, can do to support students to reach their aims. In connection with this I have also studied and compared the four students' texts in speech and writing as well as their thoughts on having "Good Swedish", confidence and acceptance in the Swedish society. The study which is an evaluation of a special remedial teaching for students at a SFI-school in Sweden shows through tests and interviews that the business is a valuable addition to the regular education. The four students think that they learn faster and get more individual teaching in the "studio" than in their class. Some phoneme tests show that the four students nearly eliminate their errors at the second test, while four other students, who never have had special remedial support, only reduce their errors by nine pieces out of 90. The students who have had remedial support begin to learn Swedish phonemes, speech sounds and spelling, but they still make many errors. For all students it is important to learn to communicate, which means to speak and to be understood in Swedish. "Good Swedish" for the students means to have a good Swedish pronunciation. Only the female student has felt discriminated or misunderstood because of her Swedish pronunciation. According to the results, me and my colleagues in the studio can support the students so that they learn the Swedish language sounds quickly and make themselves understood in Swedish society.

Denna studie behandlar textillärares och elevassistenters syn på sitt arbete med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tre textillärare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebär att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan få. Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebär att människors egenskaper skapas i möten med andra och därmed varierar beroende på kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lärare/elevassistent är för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen. Resultatet av studien visar att textillärarna är positiva till inkludering så länge elevgrupperna inte är alltför stora alternativt att det finns tillgång till elevassistent. De ser även att elever kan påverkas negativt i viss mån av inkludering. Textillärarna anser att elevassistenten är en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen. Elevassistenterna är inte överlag lika positiva till inkludering, de tror att eleverna ibland far illa av inkludering då de inte hänger med sina klasskamrater och därmed får sämre självföretroende. Elevassistenterna anser att elevernas kunskapsutveckling kan stagnera av inkluderande undervisning. Den sociala utvecklingen är något alla studiens respondenter ser som en viktig del av inkludering och en positiv effekt av den. Då omvärlden består av människor med olika behov är det viktigt att elever får möta detta även i skolan anser flera av studiens respondenter.

The aim of this study is to describe the variation in two teachers perceptions of their work with individual developments. The study begins with a review of the Swedish National Agency for Education’s guidelines for working with individual developments. With this I want to give the reader an insight into the teachers working conditions and the responsibilities the school authorities have against their students. Using phenomenography, I have examined the differences between two mathematic teacher’s perceptions in working with individual developments for student’s in need of special education.     My questions are:   How do mathemathic teachers perceive their work with individual developments?   What support and what information do the teacher’s feel that they have been given in order to use individual developments as a tool?   How do the teachers perceive that their work situation has influenced their work with individual developments?   The two teachers I have interviewed showed different perceptions both in how they understood the guidelines for working with individual developments and how they chose to work with them. My conclusion is that the work situation and further education are those things that the most affects the perceptions of working with individual developments. The different working conditions of the teachers affect how they formulate the individual developments and how they use them as tools. Knowledge and teamwork are the key words in order to work succesfully with individual developments. Didactic knowledge is needed to determine which teaching materials that are useful and really helps the student. Teachers need support when introducing new reforms and when working with all the documentation. A good action plan is neccessary for students in need of special education and collaboration between everyone involved in the student's school situation. The main issue we have is to resolve how we can help teachers manage their teaching situation so they can respond to all students based on each student's unique needs.   Keywords:   Individual development   Phenomenography   Special support / Studiens syfte är att beskriva variationen i två lärares uppfattningar om åtgärdsprogram. Arbetet inleds med en genomgång av Skolverkets riktlinjer för arbete med åtgärdsprogram. Detta för att ge läsaren en inblick i de förutsättningar som lärarna har och vilka skyldigheter skolverksamheten har gentemot eleverna. Med hjälp av fenomenografin har jag undersökt vad som skiljer två matematiklärares uppfattningar åt i arbetet med åtgärdsprogram. Mina frågeställningar är:   Hur uppfattar matematiklärare arbetet med åtgärdsprogram? Vilket stöd och vilken information uppfattar lärarna att de fått för att kunna använda åtgärdsprogrammen som ett redskap? Hur uppfattar lärarna att deras arbetssituation påverkat arbetet med åtgärdsprogrammen?   De två lärare jag har intervjuat visar på skilda uppfattningar både i hur de uppfattat riktlinjerna kring arbetet med åtgärdsprogram samt hur de valt att arbeta med åtgärdsprogram. Min slutsats är att arbetssituationen och fortbildning är det som mest påverkar uppfattningen om åtgärdsprogram. Lärarnas olika förutsättningar påverkar hur de utformar åtgärdsprogrammen och hur de sedan använder dem som arbetsredskap. Kunskap och samarbete är nyckelorden för att lyckas med åtgärdsprogram. Didaktiska kunskaper behövs för att kunna avgöra vilka pedagogiska hjälpmedel som är användbara och verkligen hjälper eleven. Lärare behöver stöd vid införandet av nya reformer och i arbetet med all dokumentation. Det behövs en bra handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd och ett samarbete mellan alla som är inblandade i elevens skolsituation. Den viktigaste frågan vi har att lösa är hur vi kan hjälpa lärare att klara sin undervisningssituation så de kan bemöta alla elever utifrån varje elevs unika behov.      Nyckelord:   Åtgärdsprogram   Fenomenografi   Särskilt stöd

Sammanfattning   Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat. Två djupintervjuer har gjorts, en med rektor och en med specialpedagog. En enkätstudie har genomförts på fyrtio skolor i tjugo kommuner i Sverige. Tio kommuner som lyckats bäst och tio kommuner som lyckats sämst. I studien redovisas hur personalen beskrev att den undersökta skolan var organiserad och hur de arbetade för att inkludera alla elever. Det konstateras även att skolor i kommuner som lyckades bäst i Sverige organiserades på ett liknande sätt som den i intervjustudie undersökta skolan.