The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school. It’s these respondents interpretation of the law that eventually decide who the special recourses are given to and in which way. The results of the study was that the neuropsychiatric diagnosis itself had no affect concerning if special resources were given to a pupil, rather as an indicator of the pupils certain needs. The definition of special resources itself were connected to the way the school used the tools provided, for example listening to an audio book instead of reading. The school had different ways of identifying pupils with special needs amongst them were the usage of ‘screening’. A test all pupils do in order to determine who might need some extra help in school.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tre förskoleklasslärare och tre lärare i årskurs 1 kartlägger och dokumenterar den tidiga läsutvecklingen. Vi vill även undersöka och analysera lärarnas syn på de material som tillämpas för att kartlägga elevers läsutveckling. En utgångspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den språkutvecklingsplan som träder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt Språkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras på intervjuer med lärare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens Språkutvecklingsplan. Efter genomförd undersökning kan vi konstatera att kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen delvis genomförs på olika sätt. På de skolor vi undersökt är Bornholmsmodellen och God läsutveckling de mest förekommande kartläggningsmaterialen. Resultaten av kartläggningarna används till stor del för att finna de elever som är i behov av särskilt stöd vilket kan leda till att de elever som når kunskapsmålen med god marginal hamnar utanför lärarens fokus. Språkutvecklingsplanens riktlinjer kan bidra till ett vidgat synsätt hos läraren där samtliga elevers optimala språkutveckling är i fokus.

Syftet med föreliggande fallstudie är att undersöka huruvida åtgärdsprogram på en gymnasieskola i västra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjälp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda på hur arbetet upplevs ställer vi följande frågor: Hur arbetar en gymnasieskola i västra Sverige med åtgärdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med åtgärdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan får arbetet med åtgärdsprogram?. För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi metodologiskt använt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art. Vår teoretiska utgångspunkt består av forskning anknutet till området åtgärdsprogram och dess funktion för elever på gymnasiet. Vi har vidare en inriktning mot elever med dyslexi. Genom det hermeneutiska synsätt vi har använt i vår studie visar resultat och analys bland annat att vår undersökta gymnasieskolan strävar efter att ge ett gott stöd åt elever med dyslexi. Det visar även att det finns enstaka delar som skulle behöva förbättras såsom fortbildning och disponering av tid.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förändringar som sker när en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskärningar. Syftet med undersökningen är att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar på ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och måluppfyllelse i åk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förändringar av en specialpedagogisk enhets tjänstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lärare uppfattar förändringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie där datainsamlingsmetoderna har bestått av arkivdata, observationer, enkäter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvärde av slutbetygen på den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskärningar har gjorts på den specialpedagogiska enheten. Lärarna på den undersökta skolan vill att den specialpedagogiska enheten i större utsträckning stödjer arbetslaget med metoder och material. Den specialpedagogiska enhetens utredande arbete har ökat samtidigt som inkluderingsarbetet minskat avsevärt. Att slutbetygen för eleverna på den undersökta skolans har försämrats avsevärt samtidigt som den specialpedagogiska enheten har drabbats av nedskärningarna tyder på ett samband, och innebär att Giota & Lundborgs (2007) teori bör ifrågasättas.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade.

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser. När det gäller undervisningen för dessa elever syntes det flera olika åsikter, speciellt vad gällde acceleration och berikning.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna. De tal som bygger på att en text skall läsas upplevde informanterna som lite besvärliga att lösa, olika strategier träder här fram för att ta sig an dessa. Det extra stöd som gavs till informanterna skedde huvudsakligen i klassrummet av en extra pedagog. Två av informanterna hade en mindre bok med enklare upplägg för sin färdighetsträning, en bok som uppskattades av dem. Tydligt var att förutom genomgångarna i början av lektionerna återfanns inga direkta muntliga övningar i informanternas berättelser. Kommunikation i klassrummet är en viktig del för att få en god inlärning i ämnet matematik, enligt bakgrundslitteraturen.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter. Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning. Undersökningen gjordes med en kvalitativ studie där sex lärare i ämnet Idrott och hälsa intervjuades. Resultatet visar att lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär men det används olika i praktiken. Vanligtvis beror det på bristande kunskap hos lärarna men det kan också bero på att resuserna tryter i form av specialpedagoger eller extra personal. Problematik angående lärarnas möjligheter till att arbeta för en inkluderande undervisning ute på skolorna är även tillgängligheten där faciliteter inte har den anpassning som krävs till elever i behov av särskilt stöd. Ett hinder är även de ekonomiska aspekterna som ständigt har en avgörande roll i vilka kapaciteter skolan har att nå målet "en skola för alla"

The purpose of this study is to reach an understandingfrom the teachers' perspective of their possibilities to successfully teach ina way that fulfills every child's individual needs in a classroom, according tothe idea of a school for everyone. This study also aims for an understanding ofhow the inclusion of children with special needs in the classroom effect the otherpupils. The main questions asked are: How do teachers think that the conditions of teaching adaptedto all pupils look like in practice? What are the factual conditions that affect the terms forinclusive education according to the teachers? The empirical data were obtained through qualitativesemi-structured interviews with six teachers in primary school, stage 1-3. The materialwas processed using an inductive thematic analysis. The results shows that the mainconditions that teachers believe affect their teaching are if there is a combinationof a high student-teacher ratio and high number of pupils with special educationalneeds, if they have opportunity to teach in small groups and access to adequateeducational facilities, and last but not least, time. Time to be there forevery child, to individualise their teaching adapted to every child’s needs,for planning lessons, to discuss the ethical dilemmas with their colleagues andto reflect in order to use the right methods and strategies in the inclusiveclassroom. In this study, it appears that inclusion of childrenwith special needs is very complex. Inclusion leads to teachers findingthemselves in professional ethical dilemmas in which priorities must be madebetween individual pupils and the collective. Teachers are in need of betterconditions to be able to create a school for everyone. One change that isproposed by the teachers, and also by me in this study, is that it should betwo teachers in each classroom. This would enhance several teaching conditionsfor example by making time for the teachers to adapt their teaching to everychild’s needs and ability. It would also make the vision of a school foreveryone possible. Both teachers and pupils would gain from this.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen. Faktorer som påverkade pedagogernas arbete var bristande kompetensutveckling och handledning. Både pedagoger och politikern ansåg att undervisning med varierande arbetssätt var bidragande faktorer för att alla elever skulle få förutsättningarna att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov.