En god och trygg miljö för lärande och utveckling för eleverna är enligt Skolverket (2011) en förutsättningför att eleverna ska ges möjlighet att uppnå de uppsatta kunskapskraven och utbildningens mål i skolansverksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur fritidslärarna anser att degemensamt med klasslärarna och andra pedagoger arbetar med att stötta elever i behov av särskilt stödunder fritidshemstiden. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjueroch intervjuerna anpassades utifrån hur de utvecklade sig. Tidigare forskning påvisade hur utvecklingengått framåt och hur fritidshemmet integrerats i skolan och för att gemensamt arbeta mot samma läroplan ochde uppsatta målen för verksamheterna. I resultatet framkom det att för att kunna skapa en helhetssyn övereleverna och för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, så krävs det ett bra samarbete mellanklasslärare och fritidslärare. Med denna studie vill vi bidra med några olika förutsättningar för arbetet medelever i behov av särskilt stöd. Som i sin tur skulle kunna leda till att fritidslärarna får en möjlighet attutforma en lärorik, utvecklande och trygg fritidsverksamhet för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

The purpose of the study is to investigate what organizational cultural differences exist between high and low-performing elementary schools within a community. The study also aims in making differences visible between the schools' working methods around pupils with special needs. The outcome of this study may provide a better understanding of how different educational establishment, professions and schools work in ways that affect pupils' possibilities. The study has been conducted as a quantitative survey with teaching staff from five elementary schools from one community in Värmland. The survey aimed at examining the school's cultural working conditions in relation to teachers' views on support efforts and the work with students with special needs. The study then made a comparison between high and low-performing schools with these aspects. The result of the study shows that statistically there are significant differences in how high and low-performing schools establish and their working methods with action programs. The study could also show differences in which factors teachers experience have the greatest impact when pupils fail to reach the knowledge requirements. However, there was no statistically valid difference regarding the cultural aspects of the schools. The study can only demonstrate trends in cultural differences between low and high-performing schools

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka uppfattningar om anpassad studiegång i avsikt att bidra med ökad kunskap om hur anpassad studiegång används i skolår 7-9 samt vilka möjligheter och utmaningar denna specialpedagogiska åtgärd kan medföra. Syftet var även att undersöka om det är möjligt att anpassad studiegång kan utgöra ett verktyg för ökad inkludering för elever som av olika orsaker inte har förutsättningar och förmåga att delta fullt ut i skolans undervisning. De aktuella frågeställningarna var: Hur används anpassad studiegång som särskilt stöd för elever i skolsvårigheter? Vilka för- och nackdelar kan anpassad studiegång medföra? Kan anpassad studiegång utgöra ett verktyg för ökad inkludering och i så fall hur? Studien har en fenomenografisk ansats och datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med rektorer, specialpedagoger och speciallärare på två skolor. Den teoretiska utgångspunkten är centrala specialpedagogiska begreppspar som sätts i relation till fenomenet anpassad studiegång; relationellt och kategoriskt perspektiv, normalitet och avvikelse samt inkludering och exkludering. Materialet har analyserats och tolkats med utgångspunkt att i beskrivningskategorier visa den variation av uppfattningar som kunnat urskiljas i informanternas utsagor kring olika aspekter av fenomenet anpassad studiegång. De huvudsakliga kategorierna som informanternas uppfattningar har sorterats i handlar om hur föreskrifterna kring anpassad studiegång tolkas, vilka elever som kommer i fråga för en anpassad studiegång, i vilket syfte åtgärden används, vilka för- och nackdelar det kan medföra att anpassa en elevs studiegång samt huruvida insatsen uppfattas som exkluderande eller inkluderande. Resultatet visar på en ambivalens i förhållande till åtgärden ett anpassa en elevs studiegång och två övergripande kategorier är stänga dörrar och skapa möjligheter. Rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna uttrycker att anpassad studiegång å ena sidan ger skolan större möjligheter att möta elever i svårigheter genom att individanpassa skoldagarnas form och innehåll utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov, men menar å andra sidan att det kan skapa en känsla av utanförskap och framförallt riskera att försvåra framtidsutsikterna för eleven.

Denna fallstudie syftar till att undersöka arbetet med stödinsatser på en grundskolan utifrån ett lärarperspektiv. Med hjälp av en kvalitativ metodansats bestående av intervjuer samlades empirisk data in för att svara på frågeställningarna: 1. Hur går arbetet med stödinsatser till på skolan?, 2. Vad upplever lärarna fungerar bra respektive dåligt med arbetet med stödinsatserna?, 3. Hur upplever lärarna att arbetet med stödinsatser skulle kunna förbättras? samt 4. Hur tycker lärarna att arbetet med stödinsatser svarar mot Skolverkets allmänna råd?. Totalt intervjuades fem lärare från en grundskola i Sollentuna kommun. I studiens bakgrundskapitel redogörs det för lagar, styrdokument och riktlinjer som har inflytande över arbetet med stödinsatser. Där lyfts även Skolverkets allmänna råd som vi utgår från i den fjärde frågeställningen. Fortsatt presenteras tidigare forskning om fältets många olika komponenter samt lärares tidigare upplevelser av arbetet med stödinsatser. De teoretiska utgångspunkter för denna studie är verksamhetsteori, Yrjö Engeströms verksamhetssystem samt Etienne Wengers praktikgemenskaper (”communities of practice”). De två sistnämnda användes för att analysera den empiriska datan. Studiens resultat visar att såväl lärares individuella insatser som det kollegiala samarbetet mellan lärare på skolan fungerar bra. Respondenterna upplever dock att det är svårt att bedriva ett ordentligt arbete med stödinsatser då samarbetet med andra enheter på skolan är bristfälligt. De menar vidare att det saknas resurser och förutsättningar för arbetet. Skolverkets allmänna råd är något som få lärare i denna studie har kunskap om, och dessutom menar de att råden är onödiga. Resultatet är till stor del i linje med studiens tidigare forskning, och uppsatsen avslutas med en reflektion kring detta samt förslag på vidare forskning.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att belysa vissa förskolechefer och specialpedagogers upplevelser av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan, hur definition och identifiering sker, hur kompetensen hos personalen kan påverka identifiering, vilken kompetensutveckling som personalen får, hur specialpedagogen används i verksamheten och vilka andra aktörer som används i arbetet. Studien har genomförts utifrån semistrukturerade intervjuer med åtta förskolechefer/biträdande förskolechefer i två kommuner i södra Sverige och tre specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Studien visar att miljön och organisationen anses ha en stor betydelse i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien visar också att specialpedagogn uppfattas som viktig i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.  Dessutom anses de viktiga för att ge stöd åt personalen i förskolan. I studien har den socialkonstruktivistiska teorin använts. Den talar om att svårigheterna som barnen i behov av särskilt stöd har kan både vara socialt och/eller biologiskt konstruerade. Detta gör att de svårigheter som finns förstärks eller minskar beroende på vilken situation barnet befinner sig i när svårigheten uppstår.  I studien konstateras att det ute på förskolorna finns ett tänkande som gynnar barn i behov av särskilt stöd. Man ser till miljön och organisationen och inte till att det är barnets problem. Att förskolan ska vara tillgänglig och anpassad för alla barn verkar vara ett tänkande som dominerar i förskolan idag.

Abstrakt Idag ställs tydliga krav på att anpassningar i undervisningen ska göras för elever som inte når kunskapskraven. I studien närmar vi oss arbetet med extra anpassningar ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med fokus på genus. Studiens syfte är att beskriva och problematisera hur det pedagogiska arbetet med extra anpassningar bedrivs för elever ur ett genusperspektiv. Vi diskuterar resultat och ger förslag på utvecklingsområden för att förbättra arbetet med extra anpassningar.      Studien har en socialkonstruktivistisk ansats där innebörder av könsroller och genus skapas i ett samspel mellan individer och miljö. Metoden som valts för den empiriska studien är i huvudsak kvalitativ, där webbaserad enkät, halvstrukturerade gruppintervjuer och dokumentationsgranskning har varit medel som använts för insamlande av empiri. I vår studie framträder genusskillnader vad gäller förekomst och typ av extra anpassningar, Orsaker som anges ligga till grund för anpassningarna tillskrivs både elev och miljö. Även här finns ett genusperspektiv. Arbetet med extra anpassningar innebär möjligheter för främst eleverna men även för pedagogernas arbete. Studien visar att frågan om genus inte är en levande fråga i den pedagogiska verksamheten och vår slutsats är att det får effekter för vilka anpassningar som görs och på så vis påverkas elevers måluppfyllelse med fortsatta skillnader för pojkar och flickor.

Syftet med presenterat examensarbete är att undersöka förskolepedagogers kunskap om särbegåvade barn. Frågeställningen består av två forskningsfrågor; Hur uppfattar förskolepedagoger sin kunskap om särbegåvade barn? Uppvisar förskolepedagoger tecken på kunskap om särbegåvade barn? För att svara på dessa forskningsfrågor har en enkätundersökning genomförts, som riktat sig till yrkesverksamma förskollärare och barnskötare runt om i Sverige. Tecken på kunskap om särbegåvning tolkas i den här studien med hjälp av den forskningsbakgrund som presenteras. De insamlade svaren från enkäten genomgår även en korrelationsanalys för att statistiskt undersöka sambandet mellan den självupplevda kunskapen om särbegåvning och tecken på kunskap om ämnet. Resultatet diskuteras tillsammans med aktuell forskning inom fältet för särbegåvning – särbegåvade barns behov och förutsättningar i förskolan sätts i relation till studiens fynd. Med hjälp av forskningsbakgrunden belyses problematiken i att pedagoger som arbetar med barn dagligen har så lite kunskap om särbegåvade barns natur och deras behov. Konsekvenserna av utanförskap och den socioemotionella beteendeproblematik som ofta hör ihop med särbegåvning diskuteras också. Därtill diskuteras bristen på tillförlitlig identifikationsmetodik. Slutsatser som dragits utifrån studien är att mer forskning behövs inom området för särbegåvning hos små barn samt att lärar- och barnskötarutbildningarna bör inkludera undervisning om särbegåvning hos barn i den ordinarie utbildningsplanen.

Denna studie har haft som syfte att undersöka Skolinspektionens regelbundna tillsyn, anmälningsärenden samt beslut om vitesförelägganden under åren 2014-2016. Undersökningsområdet har varit gymnasieskolans stödinsatser samt vilka lagändringar som sker under 2014 och vilka insatser från Skolverket inom området som sätts in och huruvida dessa påverkat utfallet av anmälningar och brister vid Skolinspektionens granskning de undersökta åren. Bakgrunden till studien var att det framkom, innan 2014, en bild ifrån såväl propositioner, Skolinspektionens granskningsrapporter och anmälningsärenden, att det fanns brister i gymnasieskolors arbete med stödinsatser. Denna studie syftar till att titta på om de ändringar som sker i skollagen ger en förändrad bild än tidigare år i Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt anmälningsärenden efter 2014 till 2016. Studiens metod har varit en kvalitativ dokumentstudie där genom kvalitativ textanalys och induktiv ansats förklaringar sökts kring lagändringarnas påverkan vid gymnasieskolan de undersökta åren. Urvalet av empiriskt material har i studien varit strategiskt urval där dokument från Skolinspektionen, Skolverket samt staten (bland annat regeringsbeslut, rapporter etc.) har analyserats och valts ut. För att kunna analysera våra resultat har vi i denna studie använt oss av Gadlers (2011) analysmodell kopplat till realiserings- och formuleringsarenan och vi har även haft en hermeneutisk utgångspunkt.   I studiens resultat framgår det en ökning i andelen allvarliga brister i arbetet med stödinsatser under den undersökta perioden utifrån beslut om vitesförelägganden, samt anmälningsärenden, trots att stödmaterial och andra resurser från Skolverket, sattes in vid den undersökta perioden. Samtidig framgår det en minskning i brister gällande gymnasieskolors arbete med stödinsatser vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn från 2014 till 2016. Vidare är skyndsam utredning den mest vanligt förekommande bristen i såväl regelbunden tillsyn och beslut om vite under 2014-2016. Anledningen till denna bild kan ha göra med att det som sker inom formuleringsarenan har svårigheter att implementeras inom realiseringsarenan hos enskilda gymnasieskolor. Detta kan bero på flera faktorer såsom ekonomiska förutsättningar och politiska beslut. Likväl kan implementeringen av förändrade stödinsatser vid gymnasieskolan gjort det svårt för enskilda skolor på lokal nivå att tolka vad som avses med lagändringen beträffande exempelvis extra anpassningar.

Förskolan är en verksamhet som enligt förskolans läroplan ska utformas efter varje barns behov. Det innebär att mängden stöd olika barn behöver kan variera, och vissa barn kan behöva särskilt stöd för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Forskning visar dock att det finns en brist på kunskap om vilka som ska definieras som i behov av särskilt stöd. Det är heller inte känt vilka kriterier pedagogerna använder för att ett barn ska få särskilt stöd. Samtidigt kan vilket stöd ett barn ges komma att bli en avgörande faktor för barnets både utveckling och lärande, vilket belyser en problematik. Utifrån detta är studiens syfte att undersöka pedagogers uppfattning av gränsdragningen mellan barn som behöver och inte behöver särskilt stöd. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolans verksamhet. Resultaten som framträdde var hur gränsdragningen är en komplex praktik med påverkan från ett flertal olika faktorer, och därför svår för pedagogerna att handskas med. Detta har vi sedan försökt förstå genom teorin socialkonstruktivism, vilket medfört att gränsdragningen då uppfattas som en social konstruktion påverkade av andra sociala konstruktion och något “rätt” kring gränsdragningen blir svår att nå.

No description available.