The Art Library uses the newspaper cuttings archive to provide her customers with newspaperarticles about art. This archive has the following problems; there is little space left inthe paternoster lifts, the articles can only be found on keyword and to maintain the archive,much labour is required.This research aims to find out how the Art Library can provide her customers with newspaperarticles which will cost as little as possible.Six possible solutions are given. Out of these the solution with "Artikel-sok" was recommended.According to this solution the Art Library should no longer maintain the archive, butuse "Artikel-sok", a database from Bibliotekstjänst which contains descriptions of articlesfrom many Swedish newspapers and magazines. These articles can be ordered from Bibliotekstjänst.The old newspaper cuttings archive will be used for articles from before 1979,because these are not being taken up in the "Artikel-sok". / Obs! Sidan 66 saknas i det tryckta originalet.

Fast route planning for a standard car is well explored, lots of research, and many algorithms exist. For trucks or other heavy vehicles, the available research and quick algorithm alternatives dwindle. This thesis focuses on available alternatives for trucks and other vehicles with attributes hindering them from traversing parts of the road network. Attributes like height are one among many, which can hinder a vehicle on its path. These attributes can vary greatly and is the reason why known solutions can’t be applied. Many well-known solutions rely partially on precalculated data regarding the shortest path for its performance. Precalculating for all possible combinations of attributes is not practical due to the number of possible configurations and the amount of computing needed for each one. The implemented solution is derived from multiple existing solutions and was evaluated on a graph representing Sweden’s road network. The solution is sufficiently fast to allow commercial use and allows changes to the road network with nightly updates. The solution is based on trying to predict which roads are more important when searching for the shortest path. With this knowledge, a search for the shortest path can be said to prioritize the before mentioned roads, which results in it finding its goal faster. / Snabb ruttplanering för en vanlig personbil är välutforskat med mycket tillgänglig forskning och många existerande algoritmer. För lastbilar och andra tunga fordon minskar den tillgängliga forskningen och alternativa algoritmer kraftigt. Den här avhandlingen fokuserar på alternativen som existerar för lastbilar, samt andra fordon som har egenskaper vilket blockerar dem från att framföras på delar av vägnätverket. Höjd är ett attribut bland flera som kan hindra ett fordon från att ta sig fram. Dessa egenskaper kan variera kraftigt och är orsaken till varför kända lösningar inte går att applicera. Många välkända lösningar förlitar sig på förberäknad data gällande snabbaste möjliga väg för sin prestanda. Att utföra dessa beräkningar för alla möjliga kombinationer av egenskaper är opraktiskt på grund av antalet möjliga konfigurationer och hur mycket som måste räknas ut för varje. Den implementerade lösningen är en kombination av flera existerande lösningar och utvärderades på en graf som representerar det svenska vägnätet. Lösningen är snabb nog för att tillåta bruk inom det kommersiella och den tillåter förändringar i vägnätet med nattliga uppdateringar. Lösningen bygger på att försöka förutsäga vilka vägar i ett vägnät som är viktigare än andra när det gäller att finna den snabbaste vägen. Med hjälp av det kan man sedan styra en sökning så att den prioriterar dessa vägar och därmed hitta sitt mål fortare.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

Denna uppsats ämnar undersöka och synliggöra samband mellan bakgrundsegenskaper och elevmobilisering inom ramen för samverkansavtalet Fritt Sök i Skåne och västra Blekinge. Fritt Sök innebär att elever inom samverkansområdet har möjlighet att söka sig till gymnasiala utbildningar inom samtliga kommuner som ingår i avtalet, och samtidigt prioriteras i första hand oberoende av var de befinner sig innanför samverkansområdets gränser. Enligt Skånes Kommuner syftar avtalet till att möjliggöra för elever att i särdeles stor utsträckning få sitt gymnasieval tillgodosett och därmed bidra till en effektiviserad och kvalitativ process för gymnasievalet. Baserat på tre årskohorter, 1998, 1992 respektive 1987, synliggörs förflyttningen i samband med gymnasievalet utifrån urvalets geografiska rörelsemönster baserat på elevernas bakgrundsegenskaper och bakgrundskaraktäristik. Detta genomförs genom att digitalt kartlägga förflyttningen hos urvalen från de respektive kohorterna i samband med gymnasievalet, samt genom en regressionsanalys för att utvärdera vilka samband de olika bakgrundsvariablerna kan antas ha med elevmobiliteten. Resultatet av denna analys indikerar att förflyttningen innan och efter implementeringen av Fritt Sök är kraftigt centrerad kring de större kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund. Detta återspeglas både av elevupptaget från de kommuner som befinner sig i nära anslutning till dessa, och med att elever förflyttar sig över långa avstånd i syfte att påbörja sin gymnasieutbildning i anslutning till dessa kommuner. Vidare indikerar resultaten att elevmobiliseringen, efter implementeringen av Fritt Sök, tenderar att vara mer tilltagande hos elever födda i Sverige. För perioden innan Fritt Sök uppvisas detta samband igen, men även att skolprestationer i form av ett högre meritvärde leder till en ökad tendens att flytta mellan skolkommuner i samband med gymnasievalet. Slutligen indikerar denna uppsats att det finns en vidare anledning att studera de faktiska effekterna av Fritt Sök utifrån elevernas möjlighet till mobilisering och baserat på hur rörelserna till och från olika kommuner inom samverkansområdet realiseras i praktiken.

The growth of online content has paved the way for independent creators to produce their own videos. Platforms like YouTube have empowered the users to distribute such content and continues to be a major player in the world of video on demand. A substantial part of the production is music, which has been notoriously difficult to license given the complex ownership situations. This has enabled companies like Epidemic Sound to provide an alternative solution that reduces the hassle of licensing down to acquiring a subscription. The large user base that these companies have results in them needing in-house developed tools to manage their licensing. These tools can often be less adapted to their intended internal users, as the major usability work is directed to customer facing products. This thesis addresses the issues of not adapting in-house developed tools to the end users’ needs by focusing on evaluating the current interface and produce a design proposal for how these tools can be designed to better serve the user. Semi-structured interviews were held with 7 participants who used the tool in their day to day work. These were then analyzed and the findings were incorporated into a non-functional prototype developed in Figma. This prototype was subsequently evaluated and the results indicated that the major key to heighten the perceived usability of the tool was to present the information gathered in a clear and structured way. / Tillväxten av onlinebaserat innehåll har drivit fram en ny typ av enskilda videokreatörer. Platformar som YouTube har erbjudit användarna att distribuera innehåll och är fortsatt en stor spelare inom streaming. En väsentlig del av produktionen är musik, något som har varit ökänt svårt att licensera givet den komplexa ägarskapet. Detta har öppnat en möjlighet för företag som Epidemic Sound att erbjuda en alternativ lösning som reducerar problemet ner till att införskaffa en prenumeration. Den stora användarbasen som dessa företag har resulterar i att de behöver utveckla egna verktyg för att hantera sin licensering. Dessa verktyg är ofta inte anpassade för deras tilltänkta, interna användare då majoriteten av användbarhetsarbetet fokuserar på produkter för slutkunden. Den här avhandlingen adresserar detta genom att utvärdera det nuvarande användargränssnittet och producera ett designförslag för hur dessa verktyg kan designas med användaren i åtanke.