No description available.

No description available.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur lärare uppfattar flerspråkighet samt hur de arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Genom att lyfta fram sex undervisande lärare inom mellanstadiets matematikundervisning strävar studien efter att belysa de utmaningar som dessa lärare möter och förstå de specifika strategier och metoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers inlärning.Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades materialet och genomgick en analys med kodning och tematisering för att urskilja gemensamma mönster och skillnader inom lärarnas svar. Resultaten av studien indikerar att, trots liknande grunduppfattningar om att möta flerspråkighet i matematiken, varierar lärarnas strategier. Denna variation anses vara en vanlig företeelse bland lärare och ger insikter i den differentierade synen på och tillämpningen av undervisningsmetoder för flerspråkiga elever inom matematikämnet.

Studien syftar till att undersöka hur lärare uppfattar kooperativt lärande inom problemlösning i matematik i årskurs F-3. Semistrukturerade intervjuer har genomförts i kombination med deltagande observation. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt, nivågrupperingar och sociala förmågor hos eleverna är avgörande faktorer för ett effektivt kooperativt lärande. Studiens resultat pekar på att undervisningen i kooperativt lärande bör praktiseras genom modellering, scaffolding samt med tydliga förväntningar gällande både kunskapsmål och sociala mål. Studiens slutsats indikerar att elever bör ges möjlighet att tidigt i skolåren träna på kooperativa metoder för att kunna tillämpa sig en effektiv kooperativ inlärning.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt språkutvecklande arbete på utvalda förskolor. Studien som tar avstamp i Kvalitetsrapport 2023 från Uppsala kommun analyserar hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling med fokus på språkförmågorna muntligt och skriftligt.  Det empiriska datamaterialet för delstudierna har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare från olika kommunala förskolor i Uppsala kommun. Studien består av två delstudier som båda innefattar kvalitativa intervjuer. I delstudie ett undersöktes den pedagogiska praxis som förskollärare tillämpar för att främja det muntliga språket i förskolan. I delstudie två fokuserades i stället på hur förskollärare arbetar med det skriftliga språket i förskolan. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet som beskriver lärande och utveckling som något som sker i samspel med andra människor.     Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna använder liknande metoder för att främja barnens språkliga utveckling, vilket återspeglas i deras beskrivningar av arbetsmetoderna. De betraktar sig själva som språkliga förebilder och resurser för barnens språkutveckling. I studien bekräftas det att förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt spelar en central roll i barns utveckling inom skriv- och läsämnen. Förskollärarnas engagemang och förmåga att vara uppmuntrande och empatiska samt möta varje barns individuella behov skapar en trygg och positiv miljö som främjar barns motivation och vilja att lära sig. Studien visar att böcker används som en viktig resurs för att stötta barns språkutveckling, fonologisk medvetenhet och läskunnighet. Boksamtal och högläsning bidrar till barnens ordförråd och sociala samspel. Förskollärarna beskriver användning av verktyget TAKK för att skapa inkludering och möjliggöra kommunikation för alla barn. Det framgår att förskollärarna har en medveten inriktning mot lärande och en djup förståelse för sitt arbete och dess betydelse.

Identifying and articulating a research topic and related problems are important processes for novice researchers. However, some novice researchers have trouble in these processes due to their low domain knowledge, low structural knowledge, insufficient metacognition, or insufficient information access skills. This study addressed these problems by developing an information base tool using strategies and tools investigated by previous studies. The tool includes conceptual modeling, guided search, experimental variables and relationships examination, note-taking, suggestion, file import, and review features. The tool was populated with relevant information to permit testing and formative evaluation by novice researchers. Expert reviewers evaluated the effects of each feature of the tool on scaffolding individuals who have low domain knowledge or low structural knowledge and supplementing individuals who have insufficient metacognition or insufficient information access skills. The reviewers commonly agreed that specific components of the tool would be effective in scaffolding individuals who have low domain knowledge or low structural knowledge, or supplementing individuals who have insufficient information access skills. / Ph. D.

This study chronicles the implementation of a scaffolded corequisite College Algebra curriculum at a Southeast community college and the corresponding effects on student motivation and achievement. The scaffolded curriculum incorporates academic-related skills, academic support, and student motivation to promote success in the gateway college math course. The corequisite model allows students to bypass a prerequisite course and enroll directly in the college-level coursework, with remedial content from the prerequisite course delivered concurrently through supplemental learning sessions or labs. In fall 2023, data were collected from five College Algebra courses, including student demographic data, from two evaluative instruments administered at the beginning and end of the semester. The results showed that traditional and corequisite students demonstrated statistically significant increases in their basic algebra skills and motivation metrics, with no significant differences between the two groups. Results from the corequisite treatment group identified motivational sub-factors of persistence and anxiety as statistically significant predictors of improved mathematics motivation, suggesting that students gain motivation by reducing anxiety and are more willing to persist in mathematics within the corequisite cohort. Multiple linear regressions were conducted to identify significant predictors of pre- and post-assessment scores, with Senate Bill 1720 exemption status, course type, and final course letter grade emerging as important predictors.

The aim of this study is to explore teachers’ experience of teaching reading comprehension at upper secondary special school national programs. To find out the answers to the purpose and research issues a written interview via the Internet where fourteen teachers answered   a questionnaire with open questions. I have analyzed the responses using the concepts scaffolding and artefacts taken from the sociocultural perspective. The summarized result show that teachers work with teaching strategies for pupils to assimilate text with understanding. The teachers have a central role in this form of co- learning and acts as a support in the students reading comprehension learning. Teachers are also working to support students learning by making adjustments such as easy- to-read texts and support of speech and images. In the teaching teachers use artefacts as well as they scaffold the pupils in the learning of reading comprehension. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sina erfarenheter av att arbeta med att stödja elevers läsförståelse. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna genomfördes en skriftlig intervju via internet där fjorton lärare svarade på intervjufrågor med öppna frågor. Svaren analyseras genom att använda begreppen scaffolding och artefakter som är hämtade från det sociokulturella perspektivet. Det sammanfattande resultatet visar att lärare arbetar med att undervisa i läsförståelsestrategier för att elever skall ta till sig text med förståelse. Lärarna i studien har en central roll i detta samspel och de fungerar som stöd i elevernas läsförståelseundervisning. Lärarna arbetar även med att stötta elevers läsning genom att göra anpassningar genom att använda anpassade och lättlästa texter samt stöd av talsyntes och bilder. Lärarna använder artefakter såväl som att de stöttar elevernas lärande genom scaffolding i elevernas läsförståelseundervisning.

Les années 2000 ont vu l'apparition des technologies de séquençage haut-débit permettant de faire chuter le coût en temps et argent du séquençage du génome complet et ouvrant la perspective à des analyses de la phylogénie des espèces à l'échelle de génome entiers. Dans cette optique des méthodes pour l'inférence de l'histoire évolutive de l'ordre de marqueurs génomiques le long d'un phylogénie ont été développées. Cependant, les assemblages d'une majorité des grands génomes d'eucaryotes demeurent incomplètement résolues et ne permettent donc pas, en tant que tel, leur exploitation pour la reconstruction de l'histoire évolutive de l'ordre des gènes de ces espèces. C'est dans ce contexte que nous avons développé l'algorithme adseq qui permet de conjointement reconstruire l'histoire évolutive de l'ordre de gènes en considérant la fragmentation des génomes actuels et améliorant l'assemblage de ceux-ci par génomique comparative / The early 2000s saw the emergence of high-throughput sequencing technologies that would bring down the time and cost of sequencing the entire genome and opening the perspective to whole genome-scale species phylogeny. In this perspective, methods for the inference of evolutionary history of the order of genomic markers along a phylogeny have been developed. However, assemblies of a majority of the large eukaryotic genomes remain incompletely resolved and therefore do not, as such, allow their exploitation for the reconstruction of evolutionary history of the order of the genes of these species. It is in this context that we have developed the algorithm ADseq which allows to jointly reconstruct the evolutionary history of the order of genes by considering the fragmentation of the extant genomes and improve the assembly of these by comparative genomics